Bioekonomi
I Finland avses med bioekonomi en ekonomi som utnyttjar förnybara biologiska resurser på ett resurssmart sätt för att producera näring, energi, produkter och tjänster. De viktigaste förnybara biologiska naturresurserna i Finland är biomassa från skogar, åkrar, mark, vattendrag och hav, det vill säga biogent material, samt sötvatten. Dessa utnyttjas som råvaror och förädlade produkter. Ekosystemtjänsterna är en del av bioekonomin. Bioekonomin kan även omfatta utveckling och produktion av tekniker, applikationer och tjänster som baserar sig på hållbart utnyttjande av naturresurser
Bioekonomi är en exceptionellt viktig bransch i Finland. År 2023 skapade den ett förädlingsvärde på 29,3 miljarder euro per år, vilket är 12 procent av förädlingsvärdet inom samhällsekonomin.
Det huvudsakliga målet för Finlands bioekonomiska strategi (”Högre mervärde på ett hållbart sätt”), som uppdaterades 2022, är att öka bioekonomins mervärde. Målet med strategin är att öka den årliga tillväxttakten vad gäller bioekonomins mervärde från tre procent till 4 procent. Målet är att skapa ekonomisk tillväxt och arbetsplatser som grundar sig på hållbara lösningar genom att producera produkter och tjänster med ett så högt mervärde som möjligt.
Strategiska prioriteringar i den bioekonomiska strategin
Åtgärder i den bioekonomiska strategin
Ett centralt mål för den bioekonomiska strategin är att skapa ekonomisk tillväxt och arbetsplatser som grundar sig på hållbara lösningar genom att producera produkter och tjänster med ett så högt mervärde som möjligt och på så sätt skapa välfärd för hela Finland. Målet är också att öka den resurskloka användningen och återvinningen av material, utnyttja sidoströmmar och minska beroendet av icke-förnybara – särskilt fossila – råvaror.
Forskningen har en nyckelroll när det gäller att identifiera och utveckla bioekonomins tillväxt och potential och påvisa nya sätt att utnyttja dem. Utan den kompetens och de experter som skapas genom den nationella forskningen kan man inte utnyttja den nya kunskap om bioekonomi som uppstår globalt.
Bioekonomins verksamhetsmiljö bestäms av verksamhetsmiljön i Finland och på EU-nivå och av den internationella omvärlden med omgivande lagstiftning och politik. Investeringar i bioekonomi förutsätter en rätt lång återbetalningstid och aktörerna måste kunna lita på att författnings- och den politiska miljön är förutsägbar.
Med bioresurser avses allt biologiskt material såsom växter, djur, mikrober och sidoströmmar av biologiskt ursprung. En hållbar produktion av biomassa som grundar sig på rikliga förnybara naturresurser och vattendrag i Finland skapar en stabil grund för bioekonomins värdekedjor, av vilka de viktigaste för närvarande är jordbruket, livsmedelssystemet, skogsbruket, skogsprodukter och -material, träbyggandet, träprodukter och bioenergi samt mat, energi och andra tillgångar som produceras av vatten.
Bioekonomin blir vad gäller industriell struktur allt mer tvärsektoriell. För att ta i bruk nya lösningar krävs att man skapar nya värdekedjor som överskrider de traditionella branschgränserna. Ökningen av mervärdet granskas dock också sektorvis, vilket gör det möjligt att följa upp den med befintliga indikatorer. Åtgärderna för att öka förädlingsvärdet har granskats inom följande sektorer: skog, livsmedel, energi, vatten och vatten-biomassa, bioekonomiska tjänster, textil- och beklädnadsindustrin samt den kemiska industrin.
Bioekonomi och EU
Finland har under de senaste åren målmedvetet verkat för att bioekonomin ska integreras i Europeiska unionens industripolitik och tillhörande politiska instrument.
Tillsammans med flera andra medlemsstater har Finland framfört kommissionen behov av att vidareutveckla bioekonomin. De non-paper som utarbetades år 2024 betonade bland annat behovet av att harmonisera begreppen bioekonomi och bioteknik samt att säkerställa Europas globala ledarskap inom bioekonomin.
EU:s nya bioekonomistrategi
Kommissionen offentliggjorde den 27 november 2025 en ny strategisk ram för en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi för EU. Strategin utgör inte längre ett forskningsorienterat program, utan avser tydligt att skapa en industriskalig marknad för biobaserade lösningar och att erbjuda en förutsägbar investeringsmiljö. Den slår fast att bioekonomin inte längre ska betraktas som en testmiljö för enskilda projekt.
Strategin betonar behovet av att skala upp investeringar, stärka marknaderna för biobaserade produkter, säkerställa en hållbar tillgång på biomassa samt utnyttja globala möjligheter.
Finland betraktar EU:s nya bioekonomistrategi som positiv och väl förenlig med Finlands nationella målsättningar. Finland anser att strategin skapar en solid ram för en konkurrenskraftig och hållbar europeisk bioekonomi. Finland stöder strategins ambitioner att öka mervärdet, främja kommersialiseringen av innovationer samt stärka konkurrenskraften — mål som även är centrala i Finlands nationella bioekonomistrategi.
Att stärka EU:s resiliens förutsätter investeringar i förnybar bioproduktion, ökad användning av sidoströmmar och bioavfall samt främjande av cirkulära lösningar. Det är vidare av betydelse att säkerställa socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar produktion av biomassa och biobaserade produkter även vid växande efterfrågan.
Ur finländsk synvinkel är det viktigt att tillståndsförfaranden kopplade till bioekonomiinvesteringar samt godkännandeprocesser för biobaserade produkter förenklas och påskyndas genom tydligare och mer ändamålsenlig reglering, utan att nivån på miljö- och hälsoskydd äventyras.
Finland anser att unionen konsekvent bör fortsätta utveckla politik som bidrar till att begränsa klimatförändringen, stödjer klimatanpassning och stärker den biologiska mångfalden.
Finland fäster vikt vid att bioekonomipolitikens roll konsolideras i och med EU:s nya bioekonomistrategi och dess genomförande, så att bioekonomin blir en integrerad del av EU:s politiska beredning och genomförande, i syfte att förverkliga visionen för EU:s bioekonomistrategi 2040.
Finland delar kommissionens uppfattning att arbetskraftens kompetens är en avgörande faktor för bioekonomins utveckling och innovationsförmåga. För att bemöta kompetensbristen har flera goda samarbetsmodeller utvecklats på EU-nivå under de senaste åren, och dessa bör fortsatt tas tillvara.
Finlands bioekonomiska strategi. Högre mervärde på ett hållbart sätt
En strategisk ram för en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi för EU
Non-paper – Key Actions for Bioeconomy in the EU
Ytterligare upplysningar:
Ulla Palander
ulla.palander(at)gov.fi