Internationella studerande kan föra med sig tillväxt och innovationer till Finland

Antalet internationella studerande och deras familjemedlemmar har ökat i Finland under de senaste åren. År 2024 studerade cirka 37 000 internationella högskolestuderande i Finland med uppehållstillstånd för studerande.

Finland behöver ekonomisk tillväxt och fler högutbildade i arbetsför ålder. Internationella studerande etablerar sig i det finländska samhället under sina studier, och en stor del av dem får arbete i Finland efter utexamineringen. Denna andel kan ökas ytterligare genom aktiva stödåtgärder och incitament. Internationella experter ökar innovativiteten på arbetsplatserna och för med sig internationella nätverk.

Av de internationella högskolestuderandena vill rentav två av tre stanna kvar i Finland för att arbeta efter sina studier, men för närvarande är situationen sådan att cirka hälften av dem får arbete efter studierna. De internationella högskolestuderandena har alltså redan nu betydande potential för den finländska arbetsmarknaden, och allt fler skulle kunna fås att stanna kvar.

Andelen sysselsatta har förblivit stabil medan antalet studerande ökat, vilket innebär att allt fler internationella studerande sysselsätts i Finland. Över 60 procent av de som fått arbete får arbete på sakkunnignivå.

Lösningar för att etablera internationella studerande på arbetsmarknaden främjas tillsammans med företag, städer, högskolor, staten och studentorganisationer. God praxis måste spridas för att stärka studerandenas arbetslivskontakter 

Metoder är till exempel:

• arbetspraktik under studierna
• mer skräddarsydd språkutbildning och utnyttjande av teknik i arbetsgemenskaperna som stöder en flerspråkig vardag
• större och nya mötesplatser för internationella studerande och små och medelstora företag/uppstartsföretag
• uppmuntran till företagande
• stöd för karriärutvecklingen för studerandes makar
• stärkt mottaglighet i arbetslivet och samhället.

Enligt statistik och Migrationsverkets uppgifter om efterhandskontroll framskrider studierna bättre än genomsnittet för största delen av de internationella högskolestuderande som studerar i Finland och vistelsen i landet löper utan betydande problem. En del har dock problem bland annat när det gäller försörjningen, och problemen syns allvarligast bland studerande med familj.

Bakom problemen att försörja sig finns enligt arbets- och näringsministeriets utredning ofta utländska utbildningsagenters vilseledande reklam om till exempel sysselsättningsmöjligheter. Agenternas höga förmedlingsavgifter har också lett till att vissa studerande skuldsätter sig, vilket innebär att de kan hamna i en utsatt ställning och risken för arbetsrelaterat utnyttjande ökar.

Det svaga ekonomiska läget och sysselsättningsläget påverkar också internationella högskolestuderande. Det finns inte nödvändigtvis tillgång till arbete som utförs vid sidan av studierna, och då kan också försörjningen försvåras. En förbättring av det ekonomiska läget kommer sannolikt också att förbättra de studerandes försörjning och sysselsättning.

Ett villkor för uppehållstillstånd för studerande är att den studerande har tillräckliga medel för att försörja sig själv i Finland under hela studietiden. Sökanden ska lägga fram en utredning om hur han eller hon tryggar sin vistelse ekonomiskt i Finland.

Regeringen bereder flera ändringar för att förebygga problemen att försörja sig och att de studerande hamnar i en utsatt ställning:

• En internationell studerandes familj kan i fortsättningen ansöka om uppehållstillstånd i Finland först när den studerande har varit i Finland i ett år. På så sätt får man en realistisk uppfattning av försörjningsnivån och livet i Finland på förhand. 
• Försörjningsförutsättningen för studerande ska förtydligas och bestämmelser om det eurobelopp som krävs för försörjning finns i fortsättningen i lag och förordning.
• Till uppehållstillståndet för studerande fogas ett språkkunskapsvillkor. Genom det kan man ingripa i uppenbara situationer av missbruk där språkkunskaperna inte räcker till för studier i Finland.
• Grunderna för avslag på ansökningar i utlänningslagen ska i fortsättningen tillämpas på studerande på andra stadiet och på alla studerandes familjemedlemmar. Detta underlättar förhandskontrollen av tillstånd och förebyggandet av problem.

Ministerarbetsgruppen för inre säkerhet och rättsvård drog upp riktlinjer för behoven av författningsändringar utifrån en tjänsteutredning i december 2025.

Regeringen föreslår ändringar genom vilka kontrollen av uppehållstillstånd och försörjning för studerande stärks. I fortsättningen ska uppehållstillstånd för utländska studerande kunna återkallas på ett enklare sätt än för närvarande, om den studerande tyr sig till utkomststöd i Finland. Bedömningen av återkallande av tillstånd görs i fortsättningen utifrån en individuell helhetsbedömning.

Uppehållstillstånd för studerande förutsätter tryggad försörjning. Att ty sig till utkomststöd kan vara ett tecken på problem med försörjningen, och då kan man också för närvarande överväga att återkalla tillståndet. I fortsättningen är erhållandet av utkomststöd en självständig grund för återkallande av tillstånd, vilket innebär att till och med en engångsföreteelse av stödet i regel leder till att stödet återkallas. 

Ändringen baserar sig på regeringsprogrammet.

Utkomststöd kan också sökas som studerande och, om villkoren uppfylls, också fås som en förmån som beviljas i sista hand. Om den studerande emellertid får utkomststöd, kan hans eller hennes uppehållstillstånd återkallas. Innan tillståndet återkallas görs också i fortsättningen alltid en individuell helhetsbedömning.

Migrationsverket följer upp erhållandet av utkomststöd för studerande genom automatisk efterhandskontroll via FPA. Bedömningen av återkallande av tillstånd görs fortfarande utifrån en individuell helhetsbedömning.

Migrationsverkets automatiska efterhandskontroll har behandlat över 37 000 uppehållstillstånd mellan september 2023 och december 2025. Av dem hade 333 studerande ansökt om utkomststöd, dvs. andelen av antalet internationella studerande är mycket liten.

Utländska utbildningsagenter bedriver vilseledande marknadsföring bland annat om sysselsättningsmöjligheter i Finland och tar ut dyra förmedlingsavgifter för sina tjänster. Detta har lett till orealistiska förväntningar på sysselsättning och skuldsättning bland studerande redan före ankomsten till Finland.

Regeringen utreder användningen av utbildningsagenter så att endast agenter som står i avtalsförhållande till högskolorna kan anlitas. Uppgifterna om de agenter som högskolorna anlitar sammanställs och gemensamma spelregler skapas för rekryteringen. En arbetsgrupp som leds av undervisnings- och kulturministeriet ansvarar för utredningen av utbildningsagenter.

Ändringarna gäller både utländska högskolestuderande och studerande på andra stadiet som kommer till Finland från länder utanför EU- och EES-området.

Ändringarna har beretts i två separata projekt och de har olika tidtabeller för ikraftträdandet.

Regeringen lämnade en proposition med förslag till ändringar när det gäller att lyfta utkomststöd till riksdagen den 30 april 2026. Ändringarna avses träda i kraft hösten 2026.

Avsikten är att ändringarna i fråga om familjens flytt, försörjningsförutsättningen, språkkunskapsvillkoret och grunderna för avslag ska sändas på remiss sommaren 2026. Regeringspropositionen ska överlämnas under vårsessionen 2026 och träda i kraft under 2027.