Frågor och svar om OECD:s nationella kontaktpunkt

Medlemmarna i delegationen för samhälls- och företagsansvar samt arbets- och näringsministeriet fattar tillsammans beslut om klagomålet. Vid behandlingen av klagomålet agerar delegationens medlemmar under personligt tjänsteansvar i enlighet med förordningen om delegationen. Medlemmarna skapar självständigt en ståndpunkt utan att konsultera sin bakgrundsorganisation och behandlar uppgifter i samband med klagomålet konfidentiellt. Medlemmarna ska också bedöma om det för deras del föreligger en intressekonflikt i ärendet. Om så är fallet ska medlemmen anmäla jäv och kan inte delta i klagomålsprocessen.

Arbets- och näringsministeriet informerar delegationen för samhälls- och företagsansvar om huvuddragen i klagomålet och ber delegationen att bland sina medlemmar utse kandidater till en undersektion som ska behandla klagomålet. Ministeriet tillsätter undersektionen utifrån delegationens förslag. Undersektionen ansvarar för behandlingen av klagomålet med stöd av ett sekretariat bestående av tjänstemän vid ministeriet. Efter att ha behandlat klagomålet presenterar undersektionen resultatet för delegationen, som i sin tur redogör för sin ståndpunkt för arbets- och näringsministeriet. Arbetsministern undertecknar det slutliga beslutet om klagomålet.

Klagomålet ska gälla punkter i OECD:s riktlinjer och ett multinationellt företag. Kontaktpunkterna behandlar inte tvister mellan företag.

Klagomålet ska gälla ett företag som antingen har verksamhet eller sitt huvudkontor i det land där den nationella kontaktpunkten finns.

Vem som helst kan lämna in ett klagomål. Ett klagomål kan också lämnas in av flera aktörer tillsammans.

När kontaktpunkten behandlar ett klagomål börjar den med att göra en första bedömning av om ärendet ska utredas ytterligare. I riktlinjerna fastställs kriterier för när ett klagomål ska utredas ytterligare. Det som ska kontrolleras är bland annat vilka de berörda parterna är och deras intresse i saken, om ärendet är väsentligt och underbyggt och om det tycks finnas ett samband mellan företagets verksamhet och ärendet i det enskilda fallet. Om kriterierna inte uppfylls beslutar kontaktpunkten att klagomålet inte ska behandlas närmare och offentliggör ett motiverat beslut om detta. Om kriterierna uppfylls behandlar kontaktpunkten klagomålet närmare. En närmare behandling innebär således inte i sig att ett företag har brutit mot riktlinjerna, utan att kriterierna för en närmare behandling uppfylls.

Kontaktpunkten inleder den närmare behandlingen med att erbjuda parterna förlikning. Om parterna kan enas avslutar kontaktpunkten förlikningen med att offentliggöra resultatet av förlikningen på arbets- och näringsministeriets webbplats. Om däremot den ena eller båda parterna inte går med på förlikning kan kontaktpunkten undersöka innehållet i klagomålet närmare. För den närmare behandlingen kan kontaktpunkten begära ytterligare utredningar av parterna och vid behov även av andra sakkunniga. Kontaktpunkten avslutar behandlingen med att offentliggöra ett slutligt utlåtande på ministeriets webbplats. Utlåtandet kan innehålla rekommendationer. Kontaktpunkten kan också ta ställning till om det företag som varit föremål för klagomålet har följt riktlinjerna. I Finland gör kontaktpunkten detta.

Vid behandlingen av klagomålet beaktar kontaktpunkten behovet av att skydda företagshemligheter och andra uppgifter som ska hemlighållas.

Efter att ha behandlat klagomålet lämnar kontaktpunkten en rapport till OECD om klagomålet och dess resultat.

Till den nationella kontaktpunkten kan olika aktörer framföra klagomål som gäller ett företags verksamhet i relation till riktlinjerna. Den nationella kontaktpunkten fungerar som ett diskussionsforum där klagomålen behandlas. Vid behandlingen av klagomål ska kontaktpunkten agera opartiskt, förutsebart, likvärdigt och i enlighet med riktlinjerna.

Enligt OECD:s riktlinjer ska varje land som har anslutit sig till riktlinjerna inrätta en nationell kontaktpunkt. De nationella kontaktpunkterna ska medverka till att riktlinjerna får genomslag och svara på frågor om riktlinjerna.

De anslutna länderna är fria att organisera den nationella kontaktpunktens verksamhet som de vill, och kontaktpunkten kan även inbegripa företrädare för näringslivet, arbetsmarknadsorganisationer och civilsamhällesorganisationer. Länderna ska se till att de grundläggande principer som fastställs för kontaktpunkterna i riktlinjerna – synlighet, tillgänglighet, transparens och ansvar – uppfylls vid organiseringen av verksamheten. Kontaktpunkterna måste ha intressenternas förtroende. Oavsett hur kontaktpunkterna är sammansatta ska de skapa och upprätthålla relationer med företrädare för näringslivet, arbetstagarorganisationer, civilsamhällesorganisationer och andra intressenter.

I Finland är arbets- och näringsministeriet nationell kontaktpunkt tillsammans med delegationen för samhälls- och företagsansvar.

OECD:s riktlinjer är länders rekommendationer till multinationella företag om ansvarsfullt företagande i internationella sammanhang. Riktlinjerna bygger på internationella standarder. Dessa är bland annat det internationella regelverket för mänskliga rättigheter, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.

Riktlinjerna är de enda regler för ansvarsfullt företagande som länder har förbundit sig att understödja. Syftet med riktlinjerna är att främja företagens bidrag till ekonomiska, miljömässiga och sociala framsteg i hela världen.

Företagens efterlevnad av riktlinjerna är frivillig. Efterlevnaden följs dock upp av de nationella kontaktpunkter som inrättats i varje land som har anslutit sig till riktlinjerna.

Riktlinjerna finns på internet på finska, svenska, engelska och ett flertal andra språk.