Kolumner

När företagens FoUI-verksamhet stärks uppstår nya produkter, produktivitet, export och arbetstillfällen. I vår kolumn säkerställer experterna Jan Blomberg och Mika Pikkarainen att förutsättningarna för tillväxt nu samlas i en tydlig servicehelhet för företagen som stöder det gemensamma arbetet och företagens tillväxt.

Vår sakkunniga Lari Anttonen granskar i vår kolumn hur de mål som ställts upp för sysselsättningsområdena har uppnåtts och berättar att metoderna för att nå målen finslipas i korridorerna i de regionala samarbetsdiskussioner som för närvarande ordnas av livskraftscentralerna för sysselsättningsområdena i deras regioner.

De åsikter om datacenter och deras elförbrukning som framförts i offentligheten reduceras lätt till hotbilder om huruvida elen ska räcka till, eller till betonande av att investeringar är nödvändiga och kommer med fördelar. Det är dock inte så svartvitt. Det finns skäl att också se datacenter som en del av den övergripande ekonomiska omställningen, den datasuveräniteten och digitaliseringen. Med genomtänkta lösningar kan de också integreras effektivt i Finlands rena och smarta energisystem.

Våra sakkunniga Janne Savolainen och Jenni Wessman fokuserar i sin kolumn på sysselsättningsläget bland unga. Jobbsökning och variationer i statusen är en del av den ungas normala liv, men situationen förändras om arbetslöshetsperioderna förlängs. Kolumnen samlar även regeringens centrala sysselsättningsfrämjande åtgärder för unga.

Valen under nästa regeringsperiod bestämmer hur vi klarar oss i den globala konkurrensen, hur sysselsättningen utvecklas och hur vi lyckas uppnå klimatmålen. En aktör har inte färdiga svar på dessa frågor. Det är därför vi behöver dig.

Under de senaste dagarna har det förts en offentlig debatt via medierna om bestämmelserna om lönesubvention och den prövning som beviljandet av lönesubvention kräver. Ville Heinonen, ledande sakkunnig, kommenterar i denna kolumn på allmän nivå den diskussion om lagstiftningen om lönesubvention som förts.

En välriktad åtgärd kan påverka mer än tio möten. Att bereda ett stödprogram för företag är en handling. Att ett nytt företag som växer internationellt uppstår med hjälp av programmet är ett resultat.

Finland har länge varit en föregångare i energiomställningen, men nu sker förändringen i en ny skala. I en snabbt föränderlig omvärld avgörs konkurrenskraften genom hur smidigt vi tar i bruk ny teknik.

"Ju djupare digitaliseringen sträcker sig i hela samhället, desto större blir behovet av halvledare och chip. De utgör kärnan i den globala teknologiska konkurrensen. Utan avancerade mikrochip fungerar inte den moderna ekonomin. Halvledare är således viktiga för att möjliggöra samhälleliga förändringar. Här har EU och Finland en möjlighet", skriver överdirektör Juhapekka Ristola i sin kolumn.

Regeln om tre/sex månader, som trädde i kraft i juni 2025, bestämmer hur lång tid utländska arbetstagare har för att söka ett nytt arbete efter att anställningsförhållandet har upphört i förtid. Regelns konsekvenser är dock mer begränsade än man trott. Den gäller till exempel inte internationella högskolestuderande som söker arbete efter utexamineringen från en finländsk högskola.

Företagardagen firas i Finland som en hyllning till företagarna och företagandet. Dessa har en central betydelse för den ekonomiska tillväxten, innovationerna samt den regionala välfärden och aktiviteten. Företagarna skapar arbetsplatser, skatteinkomster samt stärker Finlands konkurrenskraft och försörjningsberedskap.

Finland är känt som ett land som använder kärnenergi ansvarsfullt och sörjer för säkerheten. Till ansvaret hör bland annat att trygga de medel som kärnavfallshanteringen och avvecklingen av anläggningarna förutsätter. Smidigare reglering och tillståndsprocesser förutsätter dock en omfattande reform av lagstiftningen. Beaktandet av ny teknik och utmaningarna i fråga om lönsamheten inom branschen styr reformarbetet. Lagutkastet är på remiss fram till den 25 augusti 2025.

De senaste uppgifterna om kompetensutveckling visar att man lär sig och studerar i arbetslivet. Ambitionsnivån för kontinuerligt lärande i arbetslivet kan höjas när målet är hög produktivitet och långa karriärer.

Finland strävar ambitiöst efter en utgiftsnivå på fyra procent för forskning och utveckling (FoU) före 2030. De offentliga satsningarna har ökat betydligt och det finns förutsättningar för att bli världsledande. Vi uppnår verkningsfulla resultat endast om forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten har ett närmare samband med företagens djärva förnyelse, utnyttjandet av kompetensen och ett allt mer omfattande ibruktagande av nya lösningar.

Enligt statsminister Petteri Orpos regeringsprogram baserar sig integrationspolitiken på språkinlärning, arbete och introduktion i det finländska samhället och iakttagande av reglerna i det.

Det är nödvändigt att utveckla arbetslivet, eftersom den tekniska utvecklingen och förändringarna i världen är snabba. Hörnstenen i Finlands ekonomiska framgång är den internationella konkurrenskraften, som uppnås genom ansvarsfull och hållbar teknik och satsningar på välbefinnande i arbetet.

Den ekonomiska utvecklingen i Finland har redan länge varit bedrövlig. De korrigerande åtgärder som vidtagits på marknaden eller av staten har inte fungerat tillräckligt effektivt. Det är dags att kräva målmedvetna åtgärder och resultat av den offentliga sektorn. Vi står inför val, dock utan att snedvrida konkurrensen.

Den starka arbetsmarknaden i Europa och Förenta staterna har bjudit på positiva överraskningar under de senaste två åren under den tilltagande inflationen och osäkerheten i världsekonomin. Finland och Sverige har däremot lidit av en jämnt ökande arbetslöshet i en relativt svag men utdragen lågkonjunktur, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen vid arbets- och näringsministeriet.

För närvarande är utbudet av arbetskraft stort. I kombination med en dämpad ökning av reallönerna har det lett till att det nu råder arbetsgivarens marknad, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen vid arbets- och näringsministeriet i sin kolumn.

I början av 2025 tog kommunerna över ansvaret för den offentliga arbetskrafts- och företagsservice som staten hade haft ansvaret för. Samtidigt lades statens arbets- och näringsbyråer ned, och deras kunder, tjänster och anställda övergick till kommunerna. Beslutet om detta fattades av den tidigare regeringen, och den nuvarande regeringen fick till uppgift att slutföra reformen. Statens och kommunernas gemensamma mål är att förbättra sysselsättningen och skapa tillväxt i Finland.