Kolumner

Den starka arbetsmarknaden i Europa och Förenta staterna har bjudit på positiva överraskningar under de senaste två åren under den tilltagande inflationen och osäkerheten i världsekonomin. Finland och Sverige har däremot lidit av en jämnt ökande arbetslöshet i en relativt svag men utdragen lågkonjunktur, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen vid arbets- och näringsministeriet.

För närvarande är utbudet av arbetskraft stort. I kombination med en dämpad ökning av reallönerna har det lett till att det nu råder arbetsgivarens marknad, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen vid arbets- och näringsministeriet i sin kolumn.

I början av 2025 tog kommunerna över ansvaret för den offentliga arbetskrafts- och företagsservice som staten hade haft ansvaret för. Samtidigt lades statens arbets- och näringsbyråer ned, och deras kunder, tjänster och anställda övergick till kommunerna. Beslutet om detta fattades av den tidigare regeringen, och den nuvarande regeringen fick till uppgift att slutföra reformen. Statens och kommunernas gemensamma mål är att förbättra sysselsättningen och skapa tillväxt i Finland.

Omnibusförslaget, som EU-kommissionen nyligen lade fram, skiljer sig avsevärt från de gällande skyldigheterna. Storföretag står nu inför ett stort dilemma när de ska fatta beslut: är det motiverat att vänta eller ska beredningen av hållbarhetsrapporten för i år fortsätta?

Regeringens viktigaste mål är att åter styra in Finland på ett tillväxtspår. Att koncentrera statens kapitalinvesteringsverksamhet till Finlands Industriinvestering-koncernen är en del av detta arbete. Genom en ny starkare industripolitisk uppgift, ytterligare kapitalisering och en färsk investeringsstrategi kommer Finlands Industriinvestering Ab (Tesi) att bli en allt starkare motor för tillväxt, förnyelse och investeringar.

Arbetslösheten ökar, vilket gör lågkonjunkturen till en allt konkretare del av vardagen för många. Det är inte endast en ekonomisk definition eller ett statistiskt fenomen, utan en förändring som märks i människors liv och som tvingar dem att anpassa sig, avstå från saker och söka nya riktningar. Även om de ekonomiska utsikterna är dystra varar lågkonjunkturer inte för alltid.

Främjandet av östra Finlands livskraft har stått i centrum för regionutvecklingen i årtionden. I dag den 6 februari 2025 överlämnades till statsministern ett programförslag till åtgärder för att stärka livskraften i östra Finland. Varför är ett livskraftigt östra Finland så viktigt och vad innebär förslaget till program för östra Finland?

Trots att ekonomin redan har befunnit sig i en i lågkonjunktur i ett par år har den finländska arbetsmarknaden visat en överraskande stresstålighet. I bakgrunden lyfts dock fram strukturella utmaningar, t.ex. den ökade långtidsarbetslösheten, som leder till ineffektivitet i arbetsmarknadens funktion. 

Det föränderliga arbetslivet förutsätter kontinuerlig kompetensutveckling. Väglednings- och träningstjänster stöder människor i att göra meningsfulla och hållbara karriärval utifrån sina egna utgångspunkter. Karriärvägledningen fungerar som hjälp som gör arbetsmarknaden mer flexibel.

Antalet arbetslösa arbetssökande fortsätter att öka medan antalet lediga jobb minskar. Situationen är naturligtvis oroväckande. Vi kan trots allt vara glada över att sysselsättningsgraden har hållits på en så hög nivå med hänsyn till omständigheterna. Sysselsättningsgraden bland 20–64-åringar var i oktober 76,3 procent, det vill säga beundransvärt hög när man ser tillbaka på Finlands ekonomiska historia.

Trafik- och uppvärmningssektorerna elektrifieras snabbt. Den tunga trafiken och vissa industriella processer förutsätter dock sannolikt också andra lösningar utöver elektrifieringen. Förnybara gaser skulle vara en effektiv lösning på de allt strängare åtagandena om utsläppsminskningar i trafiken bedömer chefen för ANMs gruppen för förnybar energi Pekka Grönlund, i sin kolumn.

Den finländska ekonomins svårigheter och uppsägningsnyheterna väcker frågan: är det bara fråga om en tillfällig recession eller en djupare strukturell förändring? Den tekniska utvecklingen och en kraftig förändring av näringsstrukturen medför både utmaningar och möjligheter. För att Finland ska lyckas kan det inte förbli en utomstående betraktare – det lönar sig att främja och inte bromsa strukturomvandlingen.  

Det finns tusentals lediga jobb inom turism- och restaurangbranschen. I Finland finns det spetskompetens inom restaurangbranschen, men vi behöver mer av det. Artificiell intelligens och digitalisering kommer inte att minska på jobben inom branscher där man behöver kreativitet, händighet och en serviceinriktad attityd. 

”Vår nya strategi är ett ankare i förändringen”, skriver arbets- och näringsministeriets kanslichef Timo Jaatinen i sin kolumn.

I dag firar vi återigen den nationella företagardagen. Vi vill tacka alla företagare för deras mod och ihärdighet. Vi vill för vår del arbeta för att Finland ska vara en bättre plats att försöka, lyckas och skapa välfärd på, både för en själv och ens närmaste omgivning och för samhället i stort. Utan er företagare skulle Finland inte klara sig.

Ungdomsarbetslösheten är ett särskilt allvarligt problem, eftersom en svag förankring på arbetsmarknaden enligt undersökningar förutspår en osammanhängande karriär även i fortsättningen. I år blev alltför många unga utan önskat sommarjobb.

Coronapandemin, energikrisen i Europa och minskade kostnader för produktionen av förnybar energi håller på att omvandla 2020-talet till det verkliga årtiondet för ren energi. Investeringarna i förnybar el, energinät och energilagring är redan nu större i världen än investeringarna i olja, naturgas och stenkol. Produktionen av kärnkraft ökar också.

Den globala coronapandemin, som överraskade oss alla, påverkade arbetslivet på samma sätt som ett blixtnedslag. Kanske mer än någon uppfinning eller något tekniskt framsteg, vars användning i praktiska produktionsprocesser och arbetsformer sker gradvis och i faser som människorna själva doserar. Distans- och hybridarbete har redan nu etablerats som praxis på många arbetsplatser och i många arbetsuppgifter.

Det torde inte vara oklart för någon att det i Finland råder en skriande brist på kompetent arbetskraft som bromsar den ekonomiska tillväxten nu och i framtiden. För att komma fram till denna slutsats räcker det med en liten titt på de utredningar och rubriker som publicerats i ämnet. Produktivitetsnämndens rapport från oktober i fjol sammanfattar det så här i sin rubrik: Kompetensbrist hotar produktivitetstillväxten i framtiden.

De finländska arbetsplatserna har goda möjligheter att öka produktiviteten. De anställda är mycket kunniga och välbefinnandet i arbetet på lång sikt har tydligt förbättrats, skriver arbetsminister Arto Satonen i sin kolumn.