Kolumner

Antalet arbetslösa arbetssökande fortsätter att öka medan antalet lediga jobb minskar. Situationen är naturligtvis oroväckande. Vi kan trots allt vara glada över att sysselsättningsgraden har hållits på en så hög nivå med hänsyn till omständigheterna. Sysselsättningsgraden bland 20–64-åringar var i oktober 76,3 procent, det vill säga beundransvärt hög när man ser tillbaka på Finlands ekonomiska historia.

Trafik- och uppvärmningssektorerna elektrifieras snabbt. Den tunga trafiken och vissa industriella processer förutsätter dock sannolikt också andra lösningar utöver elektrifieringen. Förnybara gaser skulle vara en effektiv lösning på de allt strängare åtagandena om utsläppsminskningar i trafiken bedömer chefen för ANMs gruppen för förnybar energi Pekka Grönlund, i sin kolumn.

Den finländska ekonomins svårigheter och uppsägningsnyheterna väcker frågan: är det bara fråga om en tillfällig recession eller en djupare strukturell förändring? Den tekniska utvecklingen och en kraftig förändring av näringsstrukturen medför både utmaningar och möjligheter. För att Finland ska lyckas kan det inte förbli en utomstående betraktare – det lönar sig att främja och inte bromsa strukturomvandlingen.  

Det finns tusentals lediga jobb inom turism- och restaurangbranschen. I Finland finns det spetskompetens inom restaurangbranschen, men vi behöver mer av det. Artificiell intelligens och digitalisering kommer inte att minska på jobben inom branscher där man behöver kreativitet, händighet och en serviceinriktad attityd. 

”Vår nya strategi är ett ankare i förändringen”, skriver arbets- och näringsministeriets kanslichef Timo Jaatinen i sin kolumn.

I dag firar vi återigen den nationella företagardagen. Vi vill tacka alla företagare för deras mod och ihärdighet. Vi vill för vår del arbeta för att Finland ska vara en bättre plats att försöka, lyckas och skapa välfärd på, både för en själv och ens närmaste omgivning och för samhället i stort. Utan er företagare skulle Finland inte klara sig.

Ungdomsarbetslösheten är ett särskilt allvarligt problem, eftersom en svag förankring på arbetsmarknaden enligt undersökningar förutspår en osammanhängande karriär även i fortsättningen. I år blev alltför många unga utan önskat sommarjobb.

Coronapandemin, energikrisen i Europa och minskade kostnader för produktionen av förnybar energi håller på att omvandla 2020-talet till det verkliga årtiondet för ren energi. Investeringarna i förnybar el, energinät och energilagring är redan nu större i världen än investeringarna i olja, naturgas och stenkol. Produktionen av kärnkraft ökar också.

Den globala coronapandemin, som överraskade oss alla, påverkade arbetslivet på samma sätt som ett blixtnedslag. Kanske mer än någon uppfinning eller något tekniskt framsteg, vars användning i praktiska produktionsprocesser och arbetsformer sker gradvis och i faser som människorna själva doserar. Distans- och hybridarbete har redan nu etablerats som praxis på många arbetsplatser och i många arbetsuppgifter.

Det torde inte vara oklart för någon att det i Finland råder en skriande brist på kompetent arbetskraft som bromsar den ekonomiska tillväxten nu och i framtiden. För att komma fram till denna slutsats räcker det med en liten titt på de utredningar och rubriker som publicerats i ämnet. Produktivitetsnämndens rapport från oktober i fjol sammanfattar det så här i sin rubrik: Kompetensbrist hotar produktivitetstillväxten i framtiden.

De finländska arbetsplatserna har goda möjligheter att öka produktiviteten. De anställda är mycket kunniga och välbefinnandet i arbetet på lång sikt har tydligt förbättrats, skriver arbetsminister Arto Satonen i sin kolumn.

Uppgifterna om den offentliga arbetsförmedlingen från april visar att ökningen av arbetslösheten har stannat av. Enligt vår arbetsmarknadsprognos börjar antalet arbetslösa gå ner. Trenden bestyrks också av att permitteringarna har minskat sedan januari. Antalet nya arbetslöshetsperioder är lägre än tidigare. Den ökade arbetslösheten är till stor del ökande långtidsarbetslöshet, eftersom antalet arbetslösa som inte är långtidsarbetslösa redan sjunker något.

Sysselsättningssiffrorna för mars ser svaga ut jämfört med året innan. Även om antalet arbetslösa har ökat endast lite sedan februari, väcker ökningen av antalet arbetslösa med högskoleutbildning oro.

”Ydinenergialla tuotetulle sähkölle oli kylmillä talvikeleillä todellakin kysyntää. Aiempaa haastavampi energiamarkkinatilanne on lisännyt ymmärrystä ydinenergian käytölle myös ympäri Eurooppaa. Kannustankin suomalaisia aktiivisuuteen EU:n suuntaan. Brysselin koneeseen kannattaa astua”, kirjoittaa teollisuusneuvos Juho Korteniemi kolumnissaan.

Färska uppgifter från arbetsförmedlingsstatistiken för februari visar att situationen på arbetsmarknaden är avvaktande. Det har inte skett några nämnvärda förändringar i någondera riktningen jämfört med siffrorna för januari. Arbetslösheten drabbar främst arbetstagare inom konjunkturkänsliga branscher, ungdomar, personer över 55 år och framför allt personer med utländsk bakgrund.

Ren energi i Finland är ett av huvudtemana i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. De energi- och klimatpolitiska åtgärderna under de kommande åren ska fastställas i en omfattande nationell strategi. Det viktiga är att skapa en förutsägbar och ekonomiskt hållbar grund för de stora investeringsinsatser som inte bara behövs för att främja klimatmålen utan också för att få vår samhällsekonomi att växa.

Sysselsättningsöversikten från januari stärker den vändning till det bättre som syntes i december. Antalet lediga jobb har ökat från december. Arbetslösheten har inte heller ökat på några månader. Detta är en fin början på 2024 och förhoppningsvis kommer de spirande löftena om ekonomisk tillväxt att uppfyllas.

Översikten för december över den offentliga arbetsförmedlingen innehåller både goda och dåliga nyheter.

Under den senaste tiden har vi oroat oss över bristen på arbetskraft inom många olika branscher, såsom social- och hälsovården, småbarnspedagogiken och många IKT-branscher. Dessa jobb kan inte tillsättas enbart med egen arbetskraft. Därför har vi i likhet med andra europeiska länder lockat arbetstagare från utlandet. Arbetskraftsinvandringen har ökat, konstaterar understatssekreterare Elina Pylkkänen i sin kolumn.

Väte är stjärnornas bränsle, som även gör vårt liv möjligt. Mänsklighetens förmåga att använda fusionsenergi som energikälla är fortfarande i sin linda, så väte har en annan roll på jorden. Traditionellt används väte redan som råvara i många industriella processer, till exempel oljeraffinering. Det finns ett nytt, klimatbaserat behov att utnyttja rent väte i processer som ersätter den fossilbaserade produktionen.