Finland utnyttjade EU:s regionalfinansiering fullt ut under den avslutade programperioden

Inom insatsområdet finansierades 4 569 projekt under programperioden. Projekten fick sammanlagt 656,4 miljoner euro i offentlig finansiering. 

Tillväxt

Förutsättningarna för tillväxt i små och medelstora företag, liksom dessa företags beredskap att öka omsättningen, stärktes på lång sikt, och affärsverksamheten hos de företag som deltog i projekten utvecklades med goda resultat. Programmet bidrog också till att skapa en mångsidigare näringsstruktur i regionerna. En sak som har visat sig vara effektiv är till exempel en projekthelhet som består av olika finansieringskällor och som både har främjat en utvidgning av små och medelstora företags verksamhet och utvecklat kompetensen hos personalen. Många projekt har haft utvecklingen av nätverk som ett centralt mål. Företagen har skapat partnerskap både nationellt och internationellt. 

Konkurrenskraft

Genom medel från strukturfonden har företag fått stöd för att investera i bland annat nya produktionslokaler och produktionsanläggningar, vilket har bidragit till att företagen har fått effektivare produktionsprocesser och större energi- och resurseffektivitet. I östra och norra Finland har de lokala trafikförbindelserna också förbättrats, vilket har gjort företagen tillgängligare och främjat investeringar. 

Genom projekten har företagen lärt sig mer om till exempel ägarbyten, beredskap inför säkerhetshot, digitalisering och sociala medier. Turistbranschens konkurrenskraft har också främjats genom att regionerna blivit mera kända och attraktivare. Företagen inom branschen utvecklade tillsammans produktpaket, digitala tjänster och internationella marknadsföring. 

Internationalisering

De små och medelstora företag som deltog i projekten har fått bättre internationaliseringsberedskap. Med hjälp av sakkunniga gjorde företagen upp internationaliseringsplaner, kartlade exportmarknader och förnyade sina affärsmodeller så att de är lämpliga för exportmarknaderna. Företag inom olika branscher har sammanfört sin kompetens, vilket underlättar kommersialiseringen. Till exempel IKT- och spelbranschens verksamhet har kopplats samman med pedagogiken. En betydande del av de små och medelstora företag som deltog i projekten har börjat exportera eller utvidgat sin verksamhet till ett nytt exportmarknadsområde. Utöver coronarestriktionerna medförde Ukrainakrisen i slutet av programperioden utmaningar, särskilt med tanke på internationaliseringsåtgärderna. 

Exempel på projekt: 

Projektet levande Yxpila 
Genomförare: Elävä Ykspihlaja Oy
Offentlig finansiering sammanlagt: 189 000 euro
Mer information: EURA2014-projektkod A76947Länk till en annan webbplats

Målet med projektet levande Yxpila var att vitalisera och bygga upp ett fungerande kulturkluster som är originellt och för med sig kunder inom och utanför Finlands gränser. Aktiebolaget tog över det gamla hamnkontoret från 1896, som förblev öppet och tomt i den växande hamnen. Det är den sista gamla timmerbyggnaden som räddats från hamnen. Bolaget renoverade byggnaden till ett kulturcentrum och ett värdshus där det ordnas utbildning, kurser och olika evenemang. Den historiska, marina inkvarterings-, utbildnings- och kulturlokalen med residens finns i Yxpilas traditionella kvarter, där man strävar efter att bevara den gamla hamnens historia och nutid med hjälp av kultur och tjänster.

Utveckling av Vieremä partnerföretagarby 
Genomförare: Vieremä kommun
Offentlig finansiering sammanlagt: 529 612 euro
Mer information: EURA2014-projektkod A73760Länk till en annan webbplats

Vieremä partnerskapsby har utvecklats till ett betydande teknikkluster, särskilt inom metall- och teknologiindustrin. I området finns Ponsse Abp, som tillverkar skogsmaskiner, och ett stort antal små och medelstora företag inom teknikbranschen. Området erbjuder över tusen personer ett jobb. Utvecklingen av partnerbyn ledde till betydande förbättringar av infrastrukturen och de logistiska lösningarna i regionen. I området byggdes ett logistikområde, ett logistikfält för biomaterial samt en ny vägförbindelse och en led för lätt trafik. Dessa förbättrade i synnerhet smidigheten och säkerheten i godstrafiken samt materialhanteringen mellan företagen. Den förbättrade logistiken gjorde det möjligt att effektivare hantera flödet av förpackningsmaterial, genomföra lean-tänkandet och optimera produktionsnätverken. Regionens utveckling har gett resultat, eftersom nya investeringar fortfarande riktas till regionen.

Här ser du alla projekt som har finansierats inom detta temaLänk till en annan webbplats.

Inom insatsområdet finansierades 2 895 projekt under programperioden. Projekten fick sammanlagt 866,8 miljoner euro i offentlig finansiering. 

Växelverkan mellan aktörerna

Den offentliga sektorns roll i forsknings- och utvecklingsverksamheten har blivit tydligare i och med den smarta specialiseringen. Samarbetet och det internationella samarbetet ökade, och ett betydande antal företag deltog i projekt som skapats av forsknings- och utvecklingsinstitutionerna. Projekten förde också samman studerande och små och medelstora företag för att samarbeta kring forskning, testning och marknadsföring av produkter. 

Innovativa miljöer

Inom projekten skapades innovationsplattformar och innovationsmiljöer. De sammanförde olika aktörer i regionen, underlättade produktutvecklingen och gjorde det möjligt att testa nya produkter. Strukturfondsmedel användes också för att till exempel inrätta kreativa rum som främjar kultur och konst. Innovationsverksamheten koncentreras, vilket har stärkt utvecklingen av branscher som är baserade på smart specialisering. Högskolorna har fått en starkare ställning. De mest betydande effekterna för forsknings- och utvecklingsverksamheten uppnåddes inom områden som generellt sett får endast lite forsknings- och utvecklingsfinansiering från andra källor eller där företagen har en låg FoU-intensitet. 6Aika-strategin skapade ett nytt slags samarbete mellan de sex största städerna, till exempel genom att öppna stadsmiljöerna som innovationsplattformar. 

Koldioxidsnålhet och cirkulär ekonomi

Flera av de aktörer som deltog i projekten främjade energieffektiva lösningar. Till exempel har aktörer inom turist-, restaurang- och byggbranschen skaffat information om koldioxidavtrycket och om möjligheterna att minska det. Projektaktörerna inrättade innovationsplattformar och testmiljöer med anknytning till cirkulär ekonomi där man bland annat utredde utnyttjandet av spillvärme och utvecklingen av biodrivmedel. Företagen har också till exempel testat olika sätt att utnyttja biprodukter från industrin. Inom projekten inrättades klimatarbetsgrupper och utarbetades kommunspecifika miljöprogram. När koldioxidsnåla projekt kopplas till smart specialisering sprids nyttan av projekten till ett större område. I och med smart specialisering har till exempel högskolorna fått större intresse för koldioxidsnålhet. 

Exempel på projekt: 

SoC Hub Tampere
Genomförare: Tammerfors högskolestiftelse sr 
Offentlig finansiering sammanlagt: 597 805 euro
Mer information: EURA2014-projektkod A76363Länk till en annan webbplats 

Inom projektet inrättades ett ekosystem för systemplanering i Birkaland utifrån det gemensamma utvecklingsarbetet mellan Tammerfors universitet och företagen. Mikrokretsplaneringens betydelse har under projektets gång ökat mer än väntat i och med EU:s Chips Act-program. Det väsentliga med tanke på ekosystemets aktivitet och kontinuitet var att förse gemenskapens medlemmar med ny information och att stärka substanskompetensen inom branschen. Utifrån dessa åtgärder skapades också förutsättningar för nya projekt som ekosystemets kontinuitet stöder sig på. Det ekosystem med projekt som byggts upp i samband med SOC Hub-projektet har gjort det möjligt att bygga en pilotledning för EU-finansiering på bl.a. 40 miljoner euro i Tammerfors. 

RUOKALAAKSO (”Matdal”)
Genomförare: Yrkeshögskolan Savonia-ammattikorkeakoulu Oy, Delgenomförare utvecklingsbolaget Savogrow Oy och Östra Finlands universitet
Offentlig finansiering sammanlagt: 1 436 586 euro
Mer information: EURA2014-projektkod A73605Länk till en annan webbplats
https://www.ruokalaakso.fi/Länk till en annan webbplats 
 
I projektet nätverkade man Norra Savolax centrala kompetens inom näring och livsmedel för samarbete och skapade beredskap för utveckling av företagsverksamheten inom branschen. I projektet sammanställdes analys- och sakkunnigtjänsterna inom branschen och ökade kompetensen inom livsmedelsbranschen. Resultatet blev en verksamhetsmodell som baserar sig på ett samarbetsnätverk och som stöder utvecklingen av livsmedelssektorn i Norra Savolax. I nätverket deltar de viktigaste forsknings- och läroanstalterna inom branschen samt företagen inom livsmedelsbranschen. Projektet fokuserade särskilt på produktutveckling i fråga om livsmedel som stöder välbefinnandet och på att stärka expertisen i regionen.
Matdalen blev ett kompetenskluster inom livsmedelsbranschen som främjar växelverkan mellan organisationer och företag och erbjuder nya kommersialiseringsmöjligheter. Samarbetsnätverket har ökat synligheten för livsmedelsbranschen i Norra Savolax och gett konkret stöd för företagens utvecklingsåtgärder. 

Här ser du alla projekt som har finansierats inom detta tema. Länk till en annan webbplats

Inom insatsområdet finansierades 1 124 projekt under programperioden. Projekten fick sammanlagt 450,3 miljoner euro i offentlig finansiering. 

Stöd i studierna 

Allt färre unga står utanför utbildning eller arbete. Under programperioden lyckades man stödja individuella och flexibla studievägar. Identifieringen av tidigare kompetens har förbättrats. Projekten nådde i stor utsträckning särskilt sådana personer som endast har slutfört utbildning på grundstadiet. Den viktigaste effekten var att avbrott i studierna förhindrades. Yrkesskoleelever, studiehandledare, lärare och arbetstränare på arbetsplatserna har fått stöd i syfte att få de studerande att slutföra sin examen. 

Kompetensutveckling och avhjälpande av bristen på arbetskraft 

Utbildningen fick en större arbetslivsinriktning. I många projekt strävade man efter att möta arbetskraftsbehoven genom att stärka det kunnande som krävs inom de växande branscherna. Läroanstalterna och företagen har tillsammans kartlagt företagens kompetensbehov och förutsett utbildningsbehoven. Utbildningen utvecklades på ett företagsorienterat sätt. 

De yrkesstuderandes lärande på arbetsplatserna framskred när nya genomförandesätt utvecklades i projekten. Många av de personer som deltog i projekten fick redan under studietiden arbete som motsvarar deras utbildning efter praktikperioder och studerandeprojekt. Projekten lyckades också indirekt stödja studerandenas självkännedom. Läroanstalter på olika utbildningsstadier har börjat samarbeta i större utsträckning när de byggt upp gemensamma inlärningsmiljöer. Yrkesläroanstalterna och högskolorna har ett intensifierat sitt samarbete, till exempel när det gäller tekniskt kunnande. 

Vuxna som arbetar nåddes i stor utsträckning. Möjligheterna till fortbildning har förbättrats och det har ordnats pilotkurser och webbkurser för yrkesutbildade personer, vilket också har gett arbetskraften en större yrkesmässig rörlighet. Projekten har till exempel ökat kompetensen inom digitalisering, robotteknik, artificiell intelligens och förstärkt verklighet. Utvecklingen av digitala färdigheter har gjort digitala handledningstjänster tillgängligare. 

Exempel på projekt: 

Sosiaalisia innovaatioita ja työtä julkisilla hankinnoilla (SIEPP)
Sociala innovationer och arbete genom offentlig upphandling
Genomförare: Institutet för hälsa och välfärd
Offentlig finansiering sammanlagt: 426 720 euro
Mer information: EURA2014-projektkod S20958Länk till en annan webbplats
Sosiaalisia innovaatioita ja työtä julkisilla hankinnoilla (SIEPP) - RakennerahastoLänk till en annan webbplats 

Syftet med projektet var att skapa sysselsättningsmöjligheter för personer med svag ställning på arbetsmarknaden (långtidsarbetslösa, unga, invandrare, partiellt arbetsföra). Målet förverkligades genom att utveckla användningen av sysselsättningsvillkoret vid offentlig upphandling i Helsingfors och Vanda städer. En internationell partner var Sveriges nationella Upphandlingsmyndighet. Projektgruppens gemensamma mål var att lära sig mer om tillämpningen av sysselsättningsvillkoret vid offentlig upphandling. Under projektet skapades som väntat arbetstillfällen i anslutning till 48 upphandlingskontrakt. Användningen av sysselsättningsvillkoret i offentliga upphandlingsavtal etablerades både i Helsingfors och Vanda. Projektgenomförarnas och samarbetsnätverkets kompetens stärktes. Erfarenheten av hur olika sätt att sysselsätta och upphandlingsavtal är kompatibla ökade. 

Prikka kiertoon
Genomförare: Stiftelsen Diakonissanstalten i Helsingfors sr
Offentlig finansiering sammanlagt: 762 677 euro
Mer information: EURA2014-projektkod S22392Länk till en annan webbplats 
Kiertotalous-hanke Prikka kiertoon toimii Oulussa | DiakonissalaitosLänk till en annan webbplats
Video om verksamheten: hdl.emmi.fi/l/MKnz75KqL--6Länk till en annan webbplats

Projektet ’Prikka kiertoon’ erbjöd olika möjligheter till social sysselsättning utanför arbetslivet för Uleåborg som har en utmanande ställning på arbetsmarknaden. I projektets verksamhet deltog 466 personer. Det centraliserade centret för matsvinslogistik erbjöd arbetsprövning, lönesubventionsarbete och sysselsättningsfrämjande gruppverksamhet. Centralens arbetsuppgifter kan utföras även om det inte finns tidigare erfarenhet av branschen. Verksamheten stärkte upplevelsen av delaktighet och främjade övergången till utbildnings- och arbetslivet. Centret erbjöd varje vecka cirka 20–30 personer meningsfull verksamhet som stöder delaktighet. I projektets verksamhet deltog 43 aktörer som erbjuder mathjälp samt över 50 donatorer av överskottsmat. Projektet genomfördes av Helsingfors Diakonissanstalt sr som huvudsaklig genomförare samt av Uleåborgs stad, stiftelsen för Uleåborgs Diakoniatets stiftelse sr, Uleåborgs ev.luth. församling och Yrkeshögskolan DIAK Ab som delgenomförare. Projektet har fått en fortsättning också under den nya programperioden. 

Här ser du alla projekt som har finansierats inom detta tema.Länk till en annan webbplats 

Inom insatsområdet finansierades 945 projekt under programperioden. Projekten fick sammanlagt 378,5 miljoner euro i offentlig finansiering. 

Sysselsättning av grupper med särskilda behov 

I synnerhet många som hade en svagare ställning på arbetsmarknaden lyckades hitta ett jobb. Tjänster med låg tröskel och individuell handledning har varit effektiva åtgärder, till exempel för långtidsarbetslösa. Sysselsättningen av äldre lyckades också bra. De unga som deltagit i projekten har med större sannolikhet sysselsatts eller inlett utbildning jämfört med kontrollgruppen. Man lyckades underlätta vägarna till arbetslivet för personer med utvecklingsstörning och partiellt arbetsföra. Åtgärderna var till exempel studier som handleder för arbetslivet, karriärvägledning samt skapande av nätverk med arbetsgivarföretag. Arbetsgivarnas beredskap att sysselsätta personer med utvecklingsstörning och partiellt arbetsföra har förbättrats. Även invandrarnas tillträde till arbetsmarknaden underlättades, till exempel med hjälp av regionala verksamhetsmodeller, såsom sysselsättningsstyrning och stöd för integration. Dessutom fick arbetsgivarna information om internationella experter inom sitt område. 

Arbetshälsa

Arbetsgemenskapscoachingen har ökat arbetstagarnas delaktighet. Kollegialt stöd visade sig vara viktigt för att förbättra både företagarnas och chefernas välbefinnande i arbetet. Arbetstagarna har i praktiken testat olika metoder för välbefinnande i arbetet och strategier för att leda det egna arbetet. Det har till exempel skapats en ny verksamhetsmodell baserad på artificiell intelligens för att utveckla tjänster för välbefinnande i arbetet. 

Jämställdhet mellan könen 

Företag och organisationer fick utbildning för att främja jämställdheten mellan könen. I landskapen anställdes experter på likabehandlingsfrågor. Jämställdheten mellan könen främjades inom branscher som är starkt könsbundna. Kvinnors företagande och ledarskap fick betydande stöd. Andelen projekt med syftet att förebygga marginalisering bland män ökade i takt med att programperioden framskred. 

Exempel på projekt: 

Työharjoitteluohjaamisen kehittämishanke (HoksHarkka)  
Projekt för utveckling av handledningen av arbetspraktik
Genomförare: Jyväskylä yrkeshögskola Ab
Offentlig finansiering sammanlagt: 94 885 euro
Mer information: EURA2014-projektkod S22819Länk till en annan webbplats 
https://www.jamk.fi/fi/projekti/hoksharkkaLänk till en annan webbplats

Inom projektet producerades manuskriptade videor av teatern om arbetspraktik inom social- och hälsovården utifrån erfarenheterna. Syftet med de humoristiska videorna var att ändra arbetskulturen inom branschen så att den uppmuntrar och engagerar studerandepraktikanter och lyfta fram behoven av att utveckla växelverkan mellan läroanstalter och arbetsplatser inom social- och hälsovården och styrningen av arbetsplatspraktik. Med hjälp av videorna försökte man öka dialogen om ämnet och öka de studerandes positiva och inkluderande erfarenheter av praktik. Videorna visade vilken betydelse arbetskulturen samt mötes- och känslofärdigheterna har med tanke på branschens attraktionskraft och förankring i branschen. I videorna beaktades också förståelsen för mångfalden i arbetslivet och lyftes fram olika arbetstagares potential inom social- och hälsovården. 

#Hyvinvoiva amis. Peruskoulusta ammattiopintoihin ja työelämään Lapissa
# Välmående ’amis’. Från grundskola till yrkesstudier och arbetslivet i Lappland
Genomförare: Lapplands universitet
Offentlig finansiering sammanlagt: 568 136 euro
Mer information: EURA2014-projektkod S21470Länk till en annan webbplats
Hyvinvoiva amis. Peruskoulusta ammattiopintoihin ja työelämään Lapissa -hanke | Tutkimus | Kasvatustieteiden tiedekunta | Lapin yliopistoLänk till en annan webbplats

Projektets huvudsakliga mål var att främja de lappländska ungdomarnas övergång från grundskola till yrkesstudier och från yrkesstudier till arbetslivet. I projektet stöddes de ungas framsteg i studierna och avläggande av examina genom att det multiprofessionella teamarbetet utvecklades så att det motsvarar reformen av yrkesutbildningen och man hittade metoder och modeller för förebyggande arbete som främjar de studerandes välbefinnande samt för tidiga interventioner. Dessutom stödde projektet genomförandet av utbildningsgarantin och effektiviserade avläggandet av yrkesexamina samt de ungas etablering på arbetsmarknaden. 

Här ser du alla projekt som har finansierats inom detta tema.Länk till en annan webbplats 

Inom insatsområdet finansierades 561 projekt under programperioden. Projekten fick sammanlagt 198,8 miljoner euro i offentlig finansiering. 

Arbets- och funktionsförmåga 

I projekten lyckades man förbättra arbets- och funktionsförmågan särskilt bland unga, invandrare och personer med utbildning på grundstadiet samt öka aktiveringen. Projektaktörerna nådde i stor utsträckning unga personer som har problem av flera slag. De unga personerna fick till exempel utföra avlönat arbete inom ramen för projekten i syfte att öka delaktigheten. Under programperioden utvecklades också Navigatorverksamheten. Navigatorerna har erbjudit unga personer multiprofessionell, lättillgänglig och personlig hjälp genom att stödja dem i att söka till utbildning och arbete samt i att hantera vardagen och sköta sin ekonomi. Genom strukturfondsmedlen uppstod också nya tjänster för social rehabilitering och samarbetsnätverk. Det personliga stödet spelade en viktig roll, men även gruppverksamhet har utnyttjats. Projekten har till exempel sporrat personer att delta i sociala situationer. Genom rehabilitering och socialt stöd ökade känslan av delaktighet. Projektaktörerna styrde också personer i utsatt ställning till social- och hälsovårdstjänsterna. Till exempel unga personer och rehabiliteringsklienter inom mentalvården fick stöd i att sköta ekonomin och hemmet. Unga fick också hjälp med att hitta ett eget hem. Erfarenhetsexpertis utnyttjades för att förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet. 

Kampen mot fattigdom 

Många civilsamhällesorganisationer och föreningar deltog i projekt för att bekämpa fattigdom. Projekten lyckades i större utsträckning än tidigare nå dem som har det sämst ställt. Det har uppstått nytt multiprofessionellt samarbete. Myndigheternas och organisationernas samarbete för att bekämpa fattigdom utvecklades. Samarbetet mellan olika fonder gjorde det möjligt att bygga upp omfattande och effektiva helheter. Man lyckades också främja delaktighet och bekämpa fattigdom med hjälp av medborgarorienterad stadsutveckling. Personer som står utanför arbetskraften fick bidra med idéer om vardagliga funktioner i sin egen boendemiljö, vilket stärkte funktionsförmågan. Projekten lyckades också minska upplevelsen av att det ekonomiska läget är svårt.

Exempel på projekt: 

Moodi
Genomförare: Vanda stad
Offentlig finansiering sammanlagt: 360 660 euro
Mer information: EURA2014-projektkod S21249Länk till en annan webbplats
Taide osana nuorten ohjausta Moodi-hankkeessa - RakennerahastoLänk till en annan webbplats

Projektet främjade samarbetet mellan socialservicen och det uppsökande ungdomsarbetet samt ett mer omfattande sektorsövergripande samarbete genom att ordna gemensamma workshoppar. Sektorsövergripande och enhetligare servicevägar byggdes upp genom att det ordnades morgonkaffe och workshoppar för yrkespersoner inom olika branscher som arbetar med unga. Syftet med dem var att sprida information om teman som gäller möten mellan personer som fastnat hemma och står utanför servicen samt att hjälpa yrkesmänniskor att bilda nätverk. 

Inom projektet utvecklades en verksamhetsmodell med fokus på styrning av unga som blivit kvar hemma. Verksamhetsmodellen förankrades i arbetet i hemmet inom det uppsökande ungdomsarbetet i Vanda. Välbefinnandet och funktionsförmågan hos de unga vuxna som deltog i projektets verksamhet förbättrades. De unga fick erfarenheter av egenmakt och framgång, deras förmåga att sköta sina egna ärenden och förtroende för tjänsterna ökade, ångest i sociala situationer lindrades. Dessutom kunde unga testa olika konstformer som stöd för självgivandet. På lång sikt ökar de ungas individuella mål och förtroende för tjänsterna möjligheterna till studier och sysselsättning.

Kaiku - Toiminnallinen kuntoutusohjaus ja neuvonta työelämään (Funktionell rehabiliteringshandledning och rådgivning till arbetslivet)
Genomförare: Stiftelsen Eduro sr
Offentlig finansiering sammanlagt: 317 683 euro
Mer information: EURA2014-projektkod S22759Länk till en annan webbplats
Kaiku – Toiminnallinen kuntoutusohjaus ja neuvonta työelämään - EduroLänk till en annan webbplats

Inom ramen för Kaiku-projektet utvecklades en servicemodell med låg tröskel som är lättillgänglig och där klienterna och klientnätverket får hjälp i frågor som gäller arbetslivsrehabilitering. I projektet intensifierades samarbetet mellan rehabiliteringsaktörerna för att trygga flexibla övergångar från en tjänst till en annan. I den första fasen av projektet utvecklades en digital rådgivningstjänst för arbetslivsrehabilitering. I det andra skedet utvecklades en modell för handledningstjänster för arbetslivsrehabilitering som omfattar alla nivåer i servicehandledningen. Under modelleringen strukturerades de kunder som drar nytta av styrningen av arbetslivsrehabiliteringen (kundkriterierna) och nätverkssamarbetet som gagnar kunden. Servicemodellen piloterades tillsammans med kunderna inom kommunförsöket med sysselsättningstjänster och sysselsättning i Rovaniemi stad, men dess verksamhetsstruktur kan spridas och tillämpas också på andra kommuner. 

Här ser du alla projekt som har finansierats inom detta tema.Länk till en annan webbplats 

Inom ERUF:s insatsområde, som ingick i REACT-EU, finansierades 1 353 projekt under programperioden. Projekten fick offentlig finansiering till ett belopp av sammanlagt 193,5 miljoner euro. Inom ESF:s insatsområde finansierades 322 projekt under programperioden. Projekten fick offentlig finansiering till ett belopp av sammanlagt 85,2 miljoner euro. 

REACT-EU var Europeiska unionens finansieringsinstrument med syftet att stödja avhjälpandet av de skador som covid-19-pandemin orsakat i regioner där ekonomin och sysselsättningen drabbades särskilt hårt av pandemin. REACT-EU (Recovery Assistance for Cohesion and the Territories of Europe) var en del av återhämtningspaketet Next Generation EU och tillförde ytterligare finansiering för programmet Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020 till ett belopp av sammanlagt 295 miljoner euro för åren 2021–2023, dvs. ända till slutet av programperioden. I Finland användes medlen från REACT-EU till att genomföra de överlevnadsplaner som landskapen utarbetat i anslutning till coronapandemin. På grund av sin natur riktades REACT-EU-finansieringen till södra och västra Finland i större utsträckning än den övriga programfinansieringen. 

När det gäller Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) stödde REACT-EU stärkandet av små och medelstora företags verksamhet samt utvecklandet av forsknings- och innovationsverksamheten med tanke på digitaliseringen och den gröna ekonomin. Nya digitala och resurssmarta lösningar, omfattande lösningar inom cirkulär ekonomi samt möjligheterna att utnyttja enskilda återvinningsmaterial lyftes fram starkt. I och med det nya programinnehållet fick man också med nya genomförande aktörer som förstår näringslivets behov. Snabba försök och tester som är typiska för projekt inom ramen för REACT-EU ökade företagens intresse för projekten, eftersom resultaten snabbt kunde tas i bruk. Genom REACT-EU finansierades också flera projekt för att utveckla turismen samt utveckla digitaliseringen och utnyttjandet av data inom olika branscher. 

Europeiska socialfondens (ESF) åtgärder hade i sin tur syftet att förbättra de digitala färdigheterna och främja snabb förmåga till förändring hos företag och företagare. Viktiga målgrupper var utöver företag bland annat invandrare, personer som genomgår utbildning samt undervisnings- och handledningspersonal. Projekten utvecklade digitala inlärningsmiljöer samt olika metoder för distansundervisning och distansarbete, tillgänglighet i digitala tjänster och samhörighet. Dessutom förbättrades företagarnas och arbetstagarnas välbefinnande i arbetet. Nätverkande och kollegialt lärande främjades och den gröna omställningen och ansvarsfull företagsverksamhet stöddes. REACT-EU-projekten genomfördes ända till slutet av programperioden. På så sätt kunde utvecklingsverksamheten upprätthållas ända tills den nya programperioden inleddes.

Exempel på projekt (ERUF): 

Pohjanmaan Tekno 4.0
Genomförare: Oy Merinova Ab
Offentlig finansiering sammanlagt: 197 369 euro
Mer information: EURA2014-projektkod A78630Länk till en annan webbplats 

Genom projektet Pohjanmaan Tekno 4.0 främjades industriell digitalisering i Österbottens små och medelstora företag genom att aktivera och uppmuntra små och medelstora företag i landskapet att i större utsträckning än för närvarande utnyttja digitalisering, automatisering och robotteknik i sin verksamhet. Projektet resulterade direkt i två program som piloterades tillsammans med en stor grupp företag, programmen Starta och Avancera, med hjälp av vilka företagen tillsammans inspirerades att lära sig och utvecklas i utnyttjandet och ibruktagandet av digitalisering och automatisering samt robotteknik. De direkta resultaten var också sex simulerade Cases för effektivisering av produktionen, vars syfte var att inspirera företagen att utveckla sin egen produktion. Med hjälp av projektet ökade företagens kunskap och kompetens om digitaliseringens och automatiseringens samt robotikens möjligheter att effektivisera den egna produktionen samt om analys och metoder för att förbättra nyckelfaktorerna för produktiviteten. Med hjälp av projektprogrammen uppmuntrades också företag att starta egna FoUI-projekt. 

Rakentamisen vihreä siirtymä
Genomförare: Yrkeshögskolan Karelia Ab
Offentlig finansiering sammanlagt: 381 723 euro
Mer information: EURA2014-projektkod A77270Länk till en annan webbplats 
https://rakentaminen.karelia.fi/projektit/rakentamisen-vihrea-siirtyma/Länk till en annan webbplats
 
Projektets huvudsakliga mål var att identifiera koldioxidsnåla lösningar och processer inom byggandet och att främja ibruktagandet av dem. Delmålet var att öka materialkompetensen i anslutning till koldioxidsnålt byggande, inleda och stödja behövliga produkt- och metodutvecklingsprocesser samt att också stärka kompetensen och färdigheterna i fråga om ingenjörsutbildningen inom byggnadsteknik vid yrkeshögskolan Karelia. 

Som resultat fick projektets intressentgrupper aktuell information om bland annat de författningar om byggnaders koldioxidsnålhet som är under beredning, bedömningen av byggnaders koldioxidavtryck under byggnaders livscykel, miljörapporterna och bedömningen av utsläppen från organisationernas verksamhet. De handböcker och verktyg som tagits fram inom projektet stöder för sin del inledandet av aktörsspecifika produkt- och metodutvecklingsprocesser samt uppnåendet av målen för koldioxidsnålhet inom hela branschen. Dessutom överförde studerande vid yrkeshögskolan Karelia via de lärdomsprov som genomfördes inom projektet information till företag inom byggbranschen. 

Här ser du alla projekt som har finansierats inom detta tema.Länk till en annan webbplats

Exempel på projekt (ESF): 

Tekoäly tutuksi (Bekanta dig med artificiell intelligens)
Genomförare: LAB ammattikorkeakoulu Oy
Offentlig finansiering sammanlagt: 234 379 euro
Mer information: EURA2014-projektkod S22620 Länk till en annan webbplats
Tekoäly tutuksi | RakennerahastotLänk till en annan webbplats

Projektet ökade kännedomen om och utnyttjandet av artificiell intelligens i mikroföretag, små och medelstora företag och organisationer i hela landet och i södra Karelen. Projektet ordnade webbseminarier och nätverksmöten där olika sätt att använda artificiell intelligens granskades ur olika sektorers perspektiv. För företag som planerar att använda artificiell intelligens togs det i projektet fram en modell som hjälper aktörerna att ta i bruk AI-lösningar. ’AI blir bekant för företagen – så här lyckas du i AI-projektet’ – modellen hjälper att förstå hurdana lösningar AI erbjuder just det egna företaget och hur det lönar sig att komma igång. Inom projektet producerades också en studieperiod ’Bekanta dig med AI’ för personalen vid mikroföretag och små och medelstora företag, självsysselsatta, arbetslösa och andra intresserade. Studieperioden erbjuds via en öppen yrkeshögskola. Dessutom producerades video och poddsändningar från olika branscher.

Verkkokauppa 2.0
Genomförare: Satakunnan ammattikorkeakoulu Oy
Offentlig finansiering sammanlagt: 171 804 euro
Mer information: EURA2014-projektkod S22645Länk till en annan webbplats 
Verkkokauppa 2.0 - SAMK – Satakunnan ammattikorkeakouluLänk till en annan webbplats

Projektet hjälpte på ett innovativt sätt små entreprenörer att skapa en beställningsmöjlighet för sina produkter via nätet. Små företag har sämre resurser att genomföra e-handel, dvs. denna idé har att göra med de begränsningar och den förändringsförmåga som coronapandemin medför. En ytterligare idé var också att skapa ett nätverk av erfarenhetsexperter, dvs. företagare som redan bedriver e-handel deltog. På så sätt fick de företagare som deltog samma linje. Med hjälp av projektet förbättrades också företagens välfärd och konkurrenskraft genom att öka kompetensen och nätverkandet. 

Här ser du alla projekt som har finansierats inom detta tema.Länk till en annan webbplats

Programmets totala offentliga budgetram (inkl. EU, staten, kommunerna och annan offentlig finansiering) uppgick till 2,868 miljarder euro. Av detta belopp var 286,4 miljoner euro så kallad REACT-EU-finansiering för 2021–2023, som fogades till programmet som en del av återhämtningspaketet NextGenerationEU som skapats för att lindra konsekvenserna av coronapandemi. Där var EU:s finansieringsandel av den offentliga finansieringen ca 57 procent, för programmets övriga åtgärder 50 procent. EU:s åtgärder var indelade i projekt som med-finansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). 

Under programperioden genomfördes 11 787 projekt, varav cirka tre fjärdedelar medfinansierades av ERUF. Programmet genomfördes fullt ut så att EU:s finansieringsandel av programmet kunde utnyttjas i sin helhet. Kommunal och annan offentlig finansiering inflöt något mer än väntat, varvid det totala beloppet av den offentliga finansiering som betalats till projekten uppgick till 2,929 miljarder euro. Dessutom förband sig sammanlagt 1,601 miljarder euro i privat finansiering till projekten – största delen av finansieringen gick till projekt som stödde företagsverksamhetens konkurrenskraft. 

Mest offentligt stöd (656 miljoner euro) riktades till temat ”Framtagande och utnyttjande av ny information och kunskap”. Av landskapen riktades mest EU-finansiering till Norra Österbotten (393 miljoner euro), Norra Savolax (300 miljoner euro) och Lappland (287 miljoner euro). Nästan en fjärdedel av programmets totala offentliga finansiering riktades till projekt som genomfördes av företag. Yrkeshögskolornas samt kommunernas och samkommunernas andel av projektfinansieringen var ungefär en femtedel.

Mer information om financiering finns här (länk till Excel)

Programmets innehållsmässiga genomförande, resultat och genomslag följdes upp med hjälp av indikatorer. För indikatorerna hade man i programmet satt upp målnivåer i mitten av programmet och i slutet av programperioden. En del av indikatorerna var temaspecifika, en del upprepades inom flera av programmets teman. Outputindikatorer samlades in för varje projekt – i projektansökningsskedet som planuppgifter och i samband med utbetalningsansökningar som utfallsuppgifter. I Europeiska regionala utvecklingsfondens projekt var spektrumet av indikatorer större och omfattade mycket olika slags innehåll från små och medelstora företags verksamhet till FoUI-samarbete och främjande av koldioxidsnålhet. Europeiska socialfondens indikatorer koncentrerade sig mer på att statistikföra personer som deltagit i ESF-åtgärder i fråga om olika bakgrundskriterier och åtgärdernas konsekvenser för dem. 

Genom ERUF-åtgärderna skapades 13 775 nya arbetstillfällen under programperioden. Flest sådana föddes i Norra Österbotten (2 161 st.), Norra Savolax (1 650 st.) och Södra Savolax (1 636 st.). Genom programmets ERUF-åtgärder skapades dessutom 1 338 nya FoUI-jobb. Närmare 6 400 företag inledde FoUI-verksamhet eller FoUI-samarbete med universitet, högskolor eller forskningsinstitut och i över 4 700 SMF-företag ledde ERUF-stödet till en betydande ökning av omsättningen eller personalen. 

Under programperioden deltog nästan en halv miljon människor i ESF-åtgärder, mest i Norra Österbotten (60 865 personer), Norra Savolax (43 686 personer) och Lappland (38 030 personer). Av deltagarna var drygt en femtedel arbetslösa. Nästan 75 000 företag deltog i ESF-åtgärder riktade till företag. 

Mer information om indikatorerna finns här (länk till Excel)

Utvärderingen av programmet ”Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020” gjordes som ett externt sakkunnigarbete. I enlighet med avtalet bedömdes programmets allmänna resultat, genomslag och hur väl förvaltningen och genomförandet lyckats. Utvärderingen gällde också programmets horisontella principer, som är hållbar utveckling, jämlikhet och jämställdhet mellan könen. Utvärderaren rapporterade om resultaten av utvärderingen med tre mellanrapporter utöver den slutrapport som blev klar 2019.

Läs utvärderingsrapporterna här / Strukturfonder 2014 - 2020Länk till en annan webbplats

Det gjordes en separat utvärdering av användningen av REACT-EU-tilläggsfinansieringen med fokus på utvärdering av tilläggsfinansieringens effekter, effektivitet och konsekvenser. Rapporten blev klar i januari 2024.

Läs mer om REACT-EU-utvärderingsrapporten här / Strukturfonder (pdf)Länk till en annan webbplats

Närmare information om genomförandet av programmet och fler exempel på projekt finns i verkställighetsberättelsenFilen öppnas i en ny flik pdf 4.7MB

Informationstjänsten för strukturfonder är en webbaserad tjänst där man kan söka information om Europeiska regionala utvecklingsfondens (ERUF) och Europeiska socialfondens (ESF) projekt som genomförs inom Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020.

Bekanta dig med projektinformationstjänsten | eura2014.fiLänk till en annan webbplats