Semester
Syftet med semester är att ge arbetstagaren en möjlighet att återhämta sig från de påfrestningar som arbetet orsakar. Arbetstagaren har semester i regel fyra veckor på sommaren och en vecka på vintern. Vid kortvariga anställningsförhållanden är semestern kortare.
Semester tjänas in genom arbete som utförts under kvalifikationsåret (1.4. – 31.3). För semestern betalas arbetstagaren en semesterlön som i regel motsvarar hans eller hennes ordinarie lön.
I praktiken har det rätt långt avtalats om frågor som gäller semestern i kollektivavtalen.
Arbetsgivarens skyldighet att betala semesterpenning baserar sig på kollektivavtalets bestämmelser, arbetsavtalet eller etablerad praxis. Semesterpenningen är 50 % av semesterlönen. I semesterlagen finns ingen bestämmelse som förpliktar arbetsgivaren att betala semesterpenning.
Intjäning av semester
Semester tjänas in antingen enligt en 14 dagars eller en 35 timmars regel. De som faller utanför dessa regler har rätt till ledighet som motsvarar semestern (det s.k. ledighetssystemet).
14-dagarsregeln omfattar dem som enligt avtal varje månad arbetar minst 14 dagar. De tjänar in semester för varje kalendermånad under vilken de har minst 14 arbetsdagar eller dagar som är likställda med arbetade dagar.
35-timmarsregeln omfattar dem som enligt avtal arbetar färre än 14 dagar per månad, men minst 35 timmar under åtminstone en månad. De tjänar in semester för varje kalendermånad under vilken de har minst 35 arbetstimmar eller timmar som är likställda med arbetade timmar.
Som dagar som är likställda med arbetade dagar eller timmar som är likställda med arbetade timmar betraktas med begränsningar som det föreskrivs om i lag frånvaro som beror på bland annat
- semester
- sjukdom
- moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
- studieledighet, eller
- permittering.
Ledighetssystemet
En arbetstagare som arbetar färre än 35 timmar per kalendermånad har rätt till ledighet som motsvarar semester. Ledigheten är två vardagar för varje månad under vilken han eller hon har varit anställd. När anställningen har fortgått ett år, har arbetstagaren rätt till fyra veckors ledighet.
Detta system tillämpas också på hemarbetande och på arbetsgivarens familjemedlemmar i anställningsförhållande, förutsatt att arbetsgivaren inte har andra anställda.
Också den som varit anställd hos samma arbetsgivare i flera visstidsanställningar som följer på varandra med endast korta avbrott emellan har rätt till ledighet.
Givande av semester och betalning av semesterlön
Semester tjänas in för vardagar och den tas ut under vardagar. Lördag räknas som vardag, även om arbetstagaren inte arbetar på lördagar. Sommarsemester (24 vardagar) ska ges under semesterperioden (2.5–30.9). Den återstående delen av semestern (vintersemester) ska ges senast före ingången av följande semesterperiod.
Åtminstone två veckor ska hållas som oavbruten semester. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan till övriga delar komma överens om att semester hålls utanför semesterperioderna och till en del i form av förkortad arbetstid.
Utgångspunkten är att arbetstagaren har rätt att få sin ordinarie lön även under semestern. Reglerna för beräkning av semestern varierar beroende på hurdant lönesystem och regel för intjänande av semester arbetstagaren omfattas av.
Semesterlönen ska betalas innan semestern börjar. För en högst sex dagar lång semester får semesterlönen dock betalas på den sedvanliga lönebetalningsdagen.
När anställningsförhållandet upphör betalas till arbetstagaren semesterersättning i stället för den semester som inte tagits ut. Den beräknas enligt samma grunder som semesterlönen. På motsvarande sätt beräknas semesterersättningen för dem som omfattas av systemet med ledighet.
Publikation
Utredning om att det ska gå smidigare att ta ut semester, 2022 (presentationsblad)
Se också
Arbetslagstiftning, broschyrer
Ytterligare upplysningar
Tillämpning och tillsyn av arbetslagstiftningen: Arbetarskyddsförvaltningen
Lagberedning: Nico Steiner, nico.steiner(at)gov.fi, Katja Peltola, katja.peltola(at)gov.fi