Beredskap för allvarliga störningssituationer och undantagsförhållanden inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde

Finlands försörjningsberedskap baserar sig på en fungerande marknad och insatser av aktörer inom den privata sektorn. Utan dessa saknar samhället förutsättningar att hantera kriser. Utöver arbets- och näringsministeriet sörjer också de berörda myndigheterna och inrättningarna inom förvaltningsområdet samt NTM-centralerna för beredskapen. Företagen medverkar i regel frivilligt i försörjningsberedskapsarbetet, så arbets- och näringsministeriet ska genom lagstiftning och styrning säkerställa näringslivets verksamhetsförutsättningar även under undantagsförhållanden.

I enlighet med säkerhetsstrategin för samhället bär arbets- och näringsministeriet hela ansvaret för följande helheter.

Tryggande av energiförsörjningen

Tillgången på energi påverkar alla samhällsfunktioner, och störningar inom energisektorn kan avsevärt försämra genomförandet av samhällets övriga kritiska funktioner. Tryggandet av energiförsörjningen handlar om att trygga både kraftförsörjningen (el och fjärrvärme) och bränsleförsörjningen (olja, naturgas och stenkol). I Finland är energiförsörjningen baserad på mångsidiga energikällor och ett driftsäkert system för överföring och distribution av energi.

Arbets- och näringsministeriet ansvarar för tryggandet och utvecklingen av energiförsörjningen. Bränsleförsörjningen tryggas genom att säkerställa förfarandena i anslutning till anskaffning, överföring och upplagring av bränslen. Bränsletillgången tryggas genom att använda flera olika bränslen och anskaffningskällor, främja produktionen av inhemska bränslen och upprätthålla bränslelager. För undantagsförhållanden finns det beredskap att öka den inhemska energiproduktionen, reglera användningen av flytande bränslen och ta i bruk säkerhetsupplag.

Tryggandet av kraftförsörjningen handlar om att trygga produktionen, överföringen och distributionen av el eller fjärrvärme. Uppgiften förutsätter att arbets- och näringsministeriet säkerställer statens tillräckliga bestämmanderätt över den kritiska infrastrukturen och förmågan att återställa skadade energiförbindelser. Kraftförsörjningens beredskap bygger i praktiken i första hand på företagens egen beredskapsplanering, där Försörjningsberedskapscentralen har en styrande roll. Kraftförsörjningen under undantagsförhållanden bygger på företagens beredskapsplanering och dess tillämpning. Endast som sista utväg får användningen av el eller fjärrvärme regleras med stöd av beredskapslagen.

Tryggande av tillgången på arbetskraft

Tillräcklig tillgång på arbetskraft är en central del av försörjningsberedskapen och det är viktigt att kunna styra arbetskraften under alla förhållanden på det sätt som respektive situation kräver. Syftet med arbetskraftsberedskapen är att se till att företag som är vitala för samhällets funktion, försvaret och sektorerna i anslutning till befolkningens grundtrygghet har tillräckligt med kompetent arbetskraft och att upprätthålla förmågan att styra tilläggsarbetskraft till centrala uppgifter. I synnerhet industri- och tjänsteproduktionen samt hälso- och sjukvården är vitala för samhällets funktion, eftersom störningar i dessa avsevärt kan försvåra tillgången på arbetskraft.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde har i uppgift att säkerställa att det under alla omständigheter finns tillräckligt med arbetskraft för kritiska företag och branscher samt för expertuppgifter. För att utföra uppgiften samarbetar ministeriet med förvaltningsområdena och samordnar myndigheternas värvning och styrning av arbetskraft. I uppgiften ingår att kontinuerligt förutse utbildnings- och kompetensbehoven. Det kan också bli aktuellt att styra arbetskraft exempelvis till att åtgärda skador orsakade av större olyckor. Målet är alltid att först försöka reglera användningen av arbetskraft med hjälp av normal arbetsförmedling och att endast i sista hand använda sig av ytterligare befogenheter enligt beredskapslagen, såsom arbetsförmedlingstvång, begränsning av uppsägningsrätten eller allmän arbetsplikt.

Tryggande av industri- och tjänsteproduktionen

Industri- och tjänsteproduktionen producerar varor och tjänster för att trygga andra vitala samhällsfunktioner, och därför är upprätthållandet av tillräcklig produktion avgörande för försörjningsberedskapen. För att trygga produktionen är det viktigt att sörja för exempelvis nödvändig distribution, infrastruktur, exportindustrins verksamhetsförutsättningar, importkanaler och tillgången till kritiska råvaror. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för utvecklingen av och samordningen kring tryggandet av produktionen.

Beredskap i anslutning till produktionen grundar sig på lagstiftning, avtal och företagens frivilliga verksamhet. Beredskapen för produktion av nyttigheter bygger i första hand på marknadsekonomi. Myndigheterna ska säkerställa att företagen har förutsättningar att producera tillräckligt med nyttigheter för marknaden. Om näringslivets egna åtgärder inte längre är tillräckliga för att upprätthålla en ändamålsenlig produktion, kan myndigheterna under undantagsförhållanden reglera och styra handeln med produktionsinsatser samt ta i bruk upplagrade produktionsfaktorer.