Övriga finansieringsobjekt inom ramen för Finlands program för hållbar tillväxt inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
Genom reformerna och investeringarna stärks den långsiktiga tillväxtpotentialen och resiliensen i enlighet med rekommendationerna för EU:s finanspolitiska planeringstermin genom investeringar i FUI-verksamhet, grön omställning och kompetens. En höjning av sysselsättningsgraden påskyndas och den offentliga arbetskraftsservicen reformeras. Reformerna och investeringarna lindrar coronapandemins effekter i identifierade målgrupper. Det digitala servicesystemet och strukturerna ska förbättras. Höjningen av kompetens- och utbildningsnivån stöds och den befintliga kompetensen omvandlas så att den motsvarar de nya kompetensbehoven i arbetslivet.
Övriga finansieringsobjekt
Digitalisering och dataekonomi
Projektet Företagets digitala ekonomi
- Innehåll: Projektet Företagets digitala ekonomi skapar förutsättningar för företagens övergång till realtidsekonomi. Uppgifter om affärsverksamheten överförs automatiskt mellan olika system och fakturor och kvitton är elektroniska. Uppdaterad information och automatiseringen av behandlingen av den ökar produktiviteten såväl i företagen som inom den offentliga förvaltningen.
- Tidsplan: Arbets- och näringsministeriet tillsatte 15.6.2021 projektet Företagets digitala ekonomi för 2021–2024.
- Total finansiering: 14 miljoner euro
- Ansvarig myndighet: Projektet samordnas av Patent- och registerstyrelsen
- Resultat: Vid slutet av 2022 uppnåddes det första RRF-etappmålet i projektet. I projektet beskrivs ett livskraftigt minimiekosystem för digital ekonomi (MVE) och ett antal utvecklingsåtgärder har vidtagits för att öka användningen av nätfakturering i företag och kommuner. Fungerande nätfakturering och det ekosystem som byggts upp kring nätfaktureringen utgör basen i systemet. En mätare för årlig uppföljning av hur nätfaktureringsgraden utvecklats har utarbetats i samarbete med privata aktörer i projektet. En handbok om nätfakturering har publicerats för kommunerna, en omfattande nätfakturakampanj riktad till företag har genomförts och anvisningar getts om införandet av nätfakturor. Den första versionen av regelboken för eKvittot publicerades.
Projektet främjar digitaliseringen av ekonomiförvaltningen och upphandlingsverksamheten genom att i stor utsträckning stödja införandet av strukturerade Peppol-baserade dokument och meddelanden. PEPPOL (Pan-European Public Procurement Online) är ett nätverk med en definierad teknisk infrastruktur och standardiserade meddelanden samt avtal och regler för gränsöverskridande e-upphandlingsprocesser. Under 2022 beredde projektet lanseringen av den finländska Peppol-myndighetsfunktionen. Statskontoret är Finlands Peppol-myndighet från och med 1.1.2023. År 2022 genomfördes en kostnads- och effektivitetsutredning om upphandlingsmeddelanden och eKvitton inom projektet Företagets digitala ekonomi. Av utredningen framgår att användningen av upphandlingsmeddelanden och eKvitton medför betydande besparingar och fördelar för organisationer. Under 2022 genomfördes i projektet också en marknadskartläggning avseende Peppol-baserade tjänster för upphandling som är lämpliga för småföretag.
Under 2022 genomfördes i projektet dessutom förstudier kring lagstiftning, ett antal kundförståelseprojekt och försök samt en utredning om bland annat samtyckeshanteringen och hur myndighetsrapporteringen kan förenklas på basis av engångsprincipen. När det gäller företagets digitala identitet och företagsplånbok kartlade man fall av användning och deltog i eIDAS2-samarbetet på EU-nivå. Dessutom deltog man aktivt i det nordiska projektet Nordic Smart Government & Business.
Företagets digitala ekonomi
Meddelande 15.6.2021: Ett nytt projekt främjar digitaliseringen av företagens ekonomiförvaltning
Mer information ges av
projektledare Minna Rintala (Patent- och registerstyrelsen PRS) fornamn.efternamn(a)prh.fi
Bekämpning av penningtvätt
- Innehåll: Reformen effektiviserar myndigheternas tillgång till information och automatiserad insamling av information för att förhindra penningtvätt. Dessutom eftersträvas ett ökat samarbete mellan myndigheterna och en utveckling av bekämpningsåtgärderna. Reformen omfattar behov av lagstiftningsändringar när det gäller genomförandet av flera investeringar. Ett delmål för år 2023 är att projekten inom programmet har planerats och pilottestats. Fram till 2026 är de digitala verktygen i bruk.
- Tidsplan: 2021-2026
- Total finansiering: 10 miljoner euro
- Ansvariga myndigheter: arbets- och näringsministeriet och finansministeriet
Sysselsättning och arbetsmarknad
Den nordiska modellen för arbetskraftsservice
- Innehåll: Den centrala utgångspunkten för den nordiska modellen för arbetskraftsservice är en övergripande reform av serviceprocessen för arbetssökande i en mer individuell riktning än för närvarande. Målet är att erbjuda ett starkt stöd i de olika skedena av jobbsökningsprocessen. Reformprocessen kräver både lagstiftningsändringar och ändringar av informationssystemet.
- Tidsplan: Arbets- och näringsbyråernas anslag ökas med 70 miljoner euro från och med år 2022 (finansiering genom EU:s återhämtningsinstrument för 2022). Genom EU:s återhämtningsinstrument finansieras dessutom 20 miljoner euro för att genomföra väsentliga förändringar i informationssystemet enligt modellen (13 miljoner euro år 2022).
- Total finansiering: 90 miljoner euro
- Ansvarig myndighet: Reformen bereds i samarbete med intressentgrupper och ansvarig myndighet är arbets- och näringsministeriet.
- Resultat: Den nordiska modellen för arbetskraftsservice trädde i kraft 2.5.2022. Arbets- och näringstjänsternas personalresurser har sedan 2022 stärkts med nästan 1 200 sakkunniga. Förväntningen är att sysselsättningseffekten av den nordiska modellen för arbetskraftsservice är förverkligad till fullo vid ingången av år 2025. Definitions- och ändringsarbeten enligt den nordiska modellen för arbetskraftsservice har utförts i informationssystemen. Ett nytt system för tidsbokning och videokonferenser har lanserats. Också det nya kundinformationssystem som ska tas i bruk år 2023 ändras så att det motsvarar kraven i den nordiska modellen för arbetskraftsservice innan systemet stegvis tas i bruk.
Den nordiska modellen för arbetskraftsservice
Mer information ges av
ledande sakkunnig (digitalisering) Päivi Blinnikka (ANM)
specialsakkunnig Ahti Avikainen (ANM)
Smidigare arbets- och utbildningsbaserad invandring – OLEDIGI-projekt
- Innehåll: Syftet med projektet är att skapa en s.k. expressfil för experter, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar, där en ansökan som uppfyller villkoren ges ett löfte om 14 dagars handläggningstid, samt att påskynda andra processer för uppehållstillstånd på basis av arbete och utbildning så att genomsnittstiden för att bevilja tillstånd skulle vara 30 dagar.
- Tidsplan: 2021-2024
- Total finansiering: 20 miljoner euro
- Ansvariga myndigheter: Arbets- och näringsministeriet svarar för styrningen och samordningen av det tväradministrativa projektet. Det huvudsakliga ansvaret för genomförandet av projektet ligger hos Migrationsverket, som innehar det viktigaste informationssystemet (UMA). Dessutom ansvarar Business Finland, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och utrikesministeriet för genomförandet av projektet.
- Resultat: Expressfilen för experter, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar infördes 1.6.2022. I december 2022 inkluderades i expressfilen personer som ansöker om uppehållstillstånd eftersom de arbetar i ledningsuppgifter vid företag. I uppföljningen har den genomsnittliga handläggningstiden för dem som sökt via expressfilen legat långt under servicelöftet.
I projektet bereddes ändringar i lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018) som trädde i kraft 15.4.2022. Den utveckling av informationssystem som lagändringen krävde har även slutförts i sin helhet. Andra färdigställda projekt är direktleveransen av uppehållstillståndskort och digitaliseringen av remissfasen för tillväxtföretagare (UMA Lite). Projektet har gjort kundkommunikationen tydligare och skapat kommunikationsmaterial för att stödja kunderna i deras ansökan om arbets- och utbildningsbaserade tillstånd. Projektet har också finansierat framtagningen av ett inkomstregister-dataöverföringsgränssnitt som möjliggör en smidigare behandling i fråga om fortsatta tillstånd.
Paragraferna om arbete och företagande i utlänningslagen (301/2004) förnyades och lagen trädde i kraft 23.2.2023. Genom lagändringarna möjliggjordes bland annat ett certifieringsförfarande för arbetsgivare. Den första fasen av den systemutveckling som är kopplad till lagreformen och som gör det möjligt att tillämpa lagen är klar, och den tekniska utvecklingen kommer i sin helhet att vara klar under 2023.
I framtiden kommer man i projektet att bland annat göra ytterligare förbättringar i informationsöverföringen och i synnerhet göra början av tillståndsprocessen smidigare.
Utveckling av arbetskraftsinvandringen av experter
Åtgärdsprogrammet Talent Boost
Mer information ges av
specialsakkunnig Essi Lojander (ANM)
Stärkande av Navigator-tjänsterna för unga med hjälp av en incitamentsmodell för kommunerna
- Innehåll: En ny incitamentsmodell för kommuner, samkommuner och välfärds områden som stärker Navigator-serviceställenas sektorövergripande karaktär. Understöd kan sökas för anställning av sakkunniga inom social- och hälsovårdstjänster samt utbildningstjänster vid Navigatorn. Understöd kan sökas av kommuner, samkommuner eller välfärdsområden inom vars område det finns ett Navigator-serviceställe för unga.
- Tidsplan: ansökan om finansiering den 1.10.2023–31.10.2025. Finansieringen av projektet kan användas fram till 31.12.2026.
- Total finansiering: 6,5 miljoner euro
- Ansvarig myndighet: arbets- och näringsministeriet
- Resultat: 75 årsverken i form av statsunderstödsbeslut (senast 03/2024)
Pressmeddelande 29.9.2023 Incitamentsmodellen för Navigatorer fortsätter
Mer information ges av
ledande sakkunnig Jani Lehto (ANM)
Stärkande av sysselsättningen bland partiellt arbetsföra med hjälp av aktörer på övergångsarbetsmarknaden
- Innehåll: Att skapa en affärsverksamhetsbaserad övergångsarbetsmarknadsaktör i form av ett bolag med uppgift att främja sysselsättningen bland partiellt arbetsföra personer och stödja övergången för partiellt arbetsföra personer till den öppna arbetsmarknaden. Specialuppgiftsbolaget Jobbkanalen Ab anställer partiellt arbetsföra personer i längre anställningsförhållanden och erbjuder denna arbetskraft vidare till andra arbetsgivare. Målet är att en del av arbetstagarna till slut ska få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden hos en annan arbetsgivare. Investeringen är en del av det mer omfattande programmet för arbetsförmåga som genomförs i samarbete mellan social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet.
- Tidsplan: Bolagets kapitalisering riktas till åren 2022–2023, men bolaget bildas och konsolideras under åren 2022–2025.
- Total finansiering: 12,5 miljoner euro
- Ansvarig myndighet: arbets- och näringsministeriet
- Resultat: Lagen om specialuppgiftsbolaget Jobbkanalen Ab trädde i kraft den 1 juli 2022
Programmet för arbetsförmåga
Statens specialuppgiftsbolag (ANM)
Jobbkanalen Ab
Mer information ges av
arbetsmarknadsråd Kimmo Ruth (ANM)
Höjning av kunskapsnivån och kontinuerligt lärande
Reform av det kontinuerliga lärandet
- Innehåll: Reformen av det kontinuerliga lärandet kommer att förbättra tillgången till och effektiviteten av prognostiseringsdata och på basis av prognostiseringsdata skapa ett studieutbud som är relevant för arbetslivet och kan riktas samt öka uppsökande verksamhet, stödåtgärder kompetenskartläggning och utbildningsutbud med låg tröskel för de grupper som är underrepresenterade i utbildningen. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för utvecklandet av prognostiseringen av arbetskrafts- och kompetensbehoven på kort sikt, stärkandet av den livslånga handledningen och utvecklandet av praxis för identifiering av kunnandet för personer i arbetsför ålder. I helheten förnyas Yrkesbarometern och kvaliteten på, samordningen av och den kunskapsbaserade ledningen för den livslånga handledningen utvecklas. Dessutom utarbetas praxis och verktyg för att göra kompetensen hos personer i arbetsför ålder synlig. Syftet med dessa åtgärder är att förebygga strömmen till arbetslöshet och mot en riktning utanför arbetskraften och att förbättra sysselsättningen och tillgången till kompetent arbetskraft. Reformen av det kontinuerliga lärandet stöder arbetslivets, företagens och samhällets tillväxtpotential och förnyelse samt regionernas livskraft. I genomförandet av åtgärderna deltar arbets- och näringsministeriet, UF-centret, Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning samt UBS.
- Tidsplan: Reformen av det kontinuerliga lärandet genomförs 2021–2024
- Total finansiering: 44 miljoner euro
- Ansvariga myndigheter: Reformen genomförs i samarbete mellan arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.
- Resultat: Arbetet för att reformera Yrkesbarometern har inletts i ett framsynsprojekt för arbetskrafts- och kompetensbehov på kort sikt. I helheten för att stärka den livslånga handledningen har UF-centret inlett arbetet för att ta fram en referensram för kompetens för karriärplanering. Dessutom pågår en helhet för handledningskompetens som framskrider med utredningar av handledarnas kompetensbeskrivningar och den övergripande strukturen för handledarutbildningarna. Upphandlingen av fortbildning för handledare pågår. Arbets- och näringsministeriets helhet framskrider planenligt och utvärderingsundersökningen om läget inom den livslånga handledningen inleds våren 2023.
Arbetsgruppen för identifiering av kunnande fortsätter sitt arbete. Arbetsgruppen publicerade en interimsrapport i december 2022. Helheten framskrider som planerat så att de försök och utredningar som arbetsgruppen föreslog i sin interimsrapport inleds våren 2023.
Mer information ges av
arbetsmarknadsråd Teija Felt (ANM)
Delprojektet för den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande inom digitaliseringsprogrammet för kontinuerligt lärande (JOD)
- Innehåll: Programmet består av två reformprojekt som stöder varandra: en digital servicehelhet för kontinuerligt lärande som täcker hela utbildningssystemet och överskrider förvaltningsgränserna och en helhet för digitalisering och flexibelt lärande inom högskoleutbildningen. Syftet med den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande är att bygga upp tjänsterna för att stödja individernas utbildnings- och karriärval, upprätthålla och utveckla kompetensen under hela karriären och livet samt främja matchningen mellan efterfrågan och utbud på arbete och utbildning. De tjänster som byggs upp stöder också det arbete som utförs av tillhandahållare av handledningstjänster för utbildning och jobbsökning, bland annat genom att utöka den kunskapsbas som handledarna har tillgång till och genom att erbjuda nya smarta tjänster (JOD) samt genom att förbättra tillgången till högkvalitativa handledningsverktyg. Dessutom stöder de informationstjänster som produceras den strategiska planeringen hos olika aktörer (bland annat aktörer inom utbildning och arbetslivet). Grunden för den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande är en ny tväradministrativ verksamhetskultur som möjliggör bättre och effektivare tjänster/servicekedjor.
- Tidsplan: Digitaliseringsprogrammet byggs upp stegvis under 2021–2025.
- Total finansiering: Den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande 22 miljoner euro (digitaliseringsprogrammet för kontinuerligt lärande 32 miljoner euro).
- Ansvariga myndigheter: Den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande genomförs i samarbete mellan arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.
- Resultat: En målarkitekturrapport och målgruppsspecifika servicekoncept har utarbetats. En utökning av utbildningsutbudet har inletts (färdig 12/2023). Analysförsök som gäller sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter har inletts. Dessutom gjordes en bedömning av konkurrenseffekterna av tillhandahållandet av utbildning på marknadsvillkor.
Digitaliseringen av det kontinuerliga lärandet
Mer information ges av
ledande sakkunnig Tiina Salminen (ANM)
Branscher som lidit av coronakrisen
Hållbar och digital tillväxt inom turistbranschen
- Innehåll: Syftet med investeringen är att utveckla turistföretagen och turistregionerna i Finland genom att främja verksamhetens hållbarhet och uppföljningen och utvärderingen av turismutvecklingen samt försäljningen av turisttjänster i synnerhet i en digital verksamhetsmiljö. Genom investeringen skapas konkreta verktyg för beräkning av turisttjänsternas koldioxidavtryck samt för kunskapsbaserad ledning av turistföretagen och turistregionerna. Dessutom skapas träningsprogram som stöder förnyelse och tillväxt inom branschen.
- Tidsplan: 2021-2024
- Total finansiering: 10,75 miljoner euro
- Ansvarig myndighet: Business Finlands Visit Finland-enhet
- Resultat: Det nationella indikatorsystemet för hållbar turism togs i bruk 2022 och verktyget kommer att utvecklas vidare. Den första årliga rapporten om läget för hållbar turism, baserad på indikatordata, publicerades 2023 och den andra 2024. År 2023 deltog 322 företag och 19 destinationer i insamlingen av indikatordata. Till Visit Finland Akatemias utbud av hållbar turism har fogats 7 nya träningar och innehållet i fyra träningar har uppdaterats. Guiden för hållbar turism har uppdaterats genomgående och integrerats i STF Hub. År 2023 publicerades Visit Finlands första klimathandlingsplan för hela turistnäringen och den biologiska mångfalden inom turismen publiceras i slutet av 2024.
Kalkylatorn för koldioxidavtryck inom turistbranschen (Hiilikuri) har uppdaterats genomgående och under 2024 integrerats i den digitala tjänst som utvecklats för STF-programmet, STF Hub. År 2021 lanserade Visit Finland DataHub, en digital databas över turistprodukter och turisttjänster, som i början av hösten 2024 redan omfattar över 9 000 produkter och över 15 kanaler publicerar information via gränssnittet. Programmet för tillväxt till turism genom digitala kanaler 2023–2024 stöder regionala turistorganisationer och turistmål samt turistföretag i internationell tillväxt och lär dem att använda olika digitala försäljnings- och distributionskanaler.
Månadsstatistiken Matkailijamittari (resenärmätare), som Visit Finland och Statistikcentralen utvecklat tillsammans för att ta reda på hur utländska resenärer använder pengar och beter sig under resor, har publicerats sedan juni 2023. År 2023 genomfördes en segmenteringsstudie om utländska turister. Resultaten och verktygen i studien utnyttjas av turistområdena, företagen och tränarna vid Visit Finland Akatemia. Den nationella verksamhetsmodellen för kunskapsbaserad ledning inom turismen utarbetades tillsammans med turistnäringen 2021. Modellen uppdateras i slutet av 2024. Visit Finland har också producerat flera dynamiska rapporter för att stödja turistområdena och företagen i införandet av nya informationskällor. Sådana är bl.a. indikatorerna för hållbar turism, innehållet i lagret för produktinformation DataHub, Matkailijamittari, statistik över kortvarigt hyresboende samt en jämförelse av utvecklingen inom turismen i de nordiska länderna.
Nationellt indikatorsystem för hållbar turism (på finska)
Kalkylator för koldioxidavtryck inom turistbranschen (på finska)
Visit Finland Data Hub
Programmet för tillväxt till turism genom digitala kanaler 2023–2024 (på finska)
Resenärmätare (på finska)
Segmenteringsstudie (på finska)
Mer information ges av
ledande sakkunnig Sanna Kyyrä (ANM)
direktör Kristiina Hietasaari (Visit Finland) fornamn.efternam(a)businessfinland.fi
REPowerEU
Tillstånd i samband med grön omställning
Tema: Syftet med reformen är att förkorta behandlingstiderna för miljötillståndsförfaranden för investeringar i förnybar energi i Finland. Reformprocessen förutsätter ändringar i lagstiftningen, förenklade förfaranden samt utveckling och införande av digitala processer till vilkaREPowerEU -stöd riktas.
Tidsplan: Reformprocessen i anslutning till beviljande av tillstånd genomförs 2023–2026.
Total finansiering: 32 miljoner euro
Ansvariga myndigheter: Reformen genomförs i samarbete med finansministeriet, miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet, Energimyndigheten samt närings-, trafik- och miljöcentralerna.
Forskning och utveckling om grön omställning
Tema: Investeringen stöder forsknings- och utvecklingsverksamhet i Finland som fokuserar på att främja lösningar för förnybar energi. Investeringen består av tre strategiska forsknings- och utvecklingsprojekt. Som en del av projekten stöds en ökning av forskarnas kompetens bland annat när det gäller lagring av el och påskyndande av ren energi, energieffektivitet inom industrin och utfasning av fossila bränslen samt förnybar vätgasekonomi. Dessutom utarbetas en färdplan för utveckling av ett rent energisystem fram till år 2035 samt åtgärdsrekommendationer om förnybara energisystem som utvecklas.
Tidsplan: Projekten pågår till juni 2026.
Total finansiering: 40 miljoner euro
Ansvariga myndigheter: VTT, Finlands miljöcentral, Geologiska forskningscentralen, Naturresursinstitutet
