Övriga finansieringsobjekt inom ramen för Finlands program för hållbar tillväxt inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
Genom reformerna och investeringarna stärks den långsiktiga tillväxtpotentialen och resiliensen i enlighet med rekommendationerna för EU:s finanspolitiska planeringstermin genom investeringar i FUI-verksamhet, grön omställning och kompetens. En höjning av sysselsättningsgraden påskyndas och den offentliga arbetskraftsservicen reformeras. Reformerna och investeringarna lindrar coronapandemins effekter i identifierade målgrupper. Det digitala servicesystemet och strukturerna ska förbättras. Höjningen av kompetens- och utbildningsnivån stöds och den befintliga kompetensen omvandlas så att den motsvarar de nya kompetensbehoven i arbetslivet.
Övriga finansieringsobjekt
Digitalisering och dataekonomi
Projektet Företagets digitala ekonomi
- Innehåll: Projektet Företagets digitala ekonomi skapar förutsättningar för företagens övergång till realtidsekonomi. Uppgifter om affärsverksamheten överförs automatiskt mellan olika system och fakturor och kvitton är elektroniska. Uppdaterad information och automatiseringen av behandlingen av den ökar produktiviteten såväl i företagen som inom den offentliga förvaltningen.
- Tidsplan: Arbets- och näringsministeriet tillsatte 15.6.2021 projektet Företagets digitala ekonomi för 2021–2024.
- Total finansiering: 14 miljoner euro
- Ansvarig myndighet: Projektet samordnas av Patent- och registerstyrelsen
- Resultat: Inom projektet Företagets digitala ekonomi har man skapat förutsättningarna och strukturerna för en utvidgning av realtidsekonomin. Grunden för ekosystemet för företagens digitala ekonomi bygger på verifikationerna över affärsverksamheten (e-fakturor, upphandlingsmeddelanden, e-kvitton). År 2022 gjordes en beskrivning av det minsta ekosystemet, där utgångspunkten var en välfungerande fakturering via nätet och ett ekosystem för e-fakturor som utgör grunden för det mer omfat-tande ekosystemet för den digitala ekonomin. År 2024 kartlade man hur upphandlingsmeddelanden och e-kvitton sköts i den nationella verksamhetsmiljön och vilka lösningar och bestämmelser som möjliggör dataöverföring. De lösningar som har utvecklats inom projektet gör det möjligt att överföra uppgifterna om verifikationerna över affärsverksamheten i ett strukturerat maskinläsbart format så att företagen kan automatisera flera av sina processer. Inom projektet publicerades anvisningar, hölls utbildningar och ordnades marknadsförings- och kommunikationskampanjer för företag för att få företagen att börja använda verifikationerna över affärsverksamheten. De volymmål som sattes upp för projektet uppnåddes. Användningen av e-fakturor och e-kvitton mellan organisationerna ökade. E-fakturornas andel var cirka 93 % och e-kvittonas andel var cirka 20 %.
Projektet främjade digitaliseringen av ekonomiadministrationen och upphandlingsverksamheten genom att stödja införandet av strukturerade Peppol-baserade dokument och meddelanden. Peppol (Pan-European Public Procurement Online) är ett nätverk där man har en fast teknisk infrastruktur, standardiserade meddelanden och avtal och regler för gränsöverskridande e-upphandlingsprocesser.
De lösningar som utvecklades genom projektet planerades så att de är kompatibla med de internationella standarderna och EU:s standarder, vilket främjar företagens internationella konkurrenskraft. I projektets åtgärder beaktade man de olika nivåer för interoperabilitet som anges i Europeiska kommissionens interoperabilitetsram. Inom projektet ansvarade man också för det nationella verkställandet av målen för programmet Nordic Smart Government and Business.
Man utvecklade en modell för hur man gemensamt kan hantera ekosystemet för företagens digitala ekonomi och sådana verktyg för ekosystemet som säkerställer en kontinuerlig utveckling av företagens digitala ekonomi genom samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Projektet innefattade flera kostnadsnyttoanalyser, tiotals försök och kundundersökningar och utredningar av lagstiftning, datasäkerhet och dataskydd. Genom projektet skapades förutsättningarna för utbyte och automatisering av ekonomidata och för användningen av företagens digitala plånböcker. Som grund för det fortsatta projektarbetet utarbetades en färdplan för 2025-2030 med de följande stegen i utvecklingen av realtidsekonomin.
Företagets digitala ekonomi
Meddelande 15.6.2021: Ett nytt projekt främjar digitaliseringen av företagens ekonomiförvaltning
Mer information ges av
projektledare Minna Rintala (Patent- och registerstyrelsen PRS) fornamn.efternamn(a)prh.fi
Bekämpning av penningtvätt
- Innehåll: Reformen effektiviserar myndigheternas tillgång till information och automatiserad insamling av information för att förhindra penningtvätt. Dessutom eftersträvas ett ökat samarbete mellan myndigheterna och en utveckling av bekämpningsåtgärderna. Reformen omfattar behov av lagstiftningsändringar när det gäller genomförandet av flera investeringar. Ett delmål för år 2023 är att projekten inom programmet har planerats och pilottestats. Fram till 2026 är de digitala verktygen i bruk.
- Tidsplan: 2021-2026
- Total finansiering: 10 miljoner euro
- Ansvariga myndigheter: arbets- och näringsministeriet och finansministeriet
Sysselsättning och arbetsmarknad
Den nordiska modellen för arbetskraftsservice
- Innehåll: Den centrala utgångspunkten för den nordiska modellen för arbetskraftsservice är en övergripande reform av serviceprocessen för arbetssökande i en mer individuell riktning än för närvarande. Målet är att erbjuda ett starkt stöd i de olika skedena av jobbsökningsprocessen. Reformprocessen kräver både lagstiftningsändringar och ändringar av informationssystemet.
- Tidsplan: Arbets- och näringsbyråernas anslag ökas med 70 miljoner euro från och med år 2022 (finansiering genom EU:s återhämtningsinstrument för 2022). Genom EU:s återhämtningsinstrument finansieras dessutom 20 miljoner euro för att genomföra väsentliga förändringar i informationssystemet enligt modellen (13 miljoner euro år 2022).
- Total finansiering: 90 miljoner euro
- Ansvarig myndighet: Reformen bereds i samarbete med intressentgrupper och ansvarig myndighet är arbets- och näringsministeriet.
- Resultat: Den nordiska modellen för arbetskraftsservice trädde i kraft 2.5.2022. Arbets- och näringstjänsternas personalresurser har sedan 2022 stärkts med nästan 1 200 sakkunniga. Förväntningen är att sysselsättningseffekten av den nordiska modellen för arbetskraftsservice är förverkligad till fullo vid ingången av år 2025. Definitions- och ändringsarbeten enligt den nordiska modellen för arbetskraftsservice har utförts i informationssystemen. Ett nytt system för tidsbokning och videokonferenser har lanserats. Också det nya kundinformationssystem som ska tas i bruk år 2023 ändras så att det motsvarar kraven i den nordiska modellen för arbetskraftsservice innan systemet stegvis tas i bruk.
Den nordiska modellen för arbetskraftsservice
Mer information ges av
ledande sakkunnig (digitalisering) Päivi Blinnikka (ANM)
specialsakkunnig Ahti Avikainen (ANM)
Smidigare arbets- och utbildningsbaserad invandring – OLEDIGI-projekt
- Innehåll: Syftet med projektet är att skapa en s.k. expressfil för experter, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar, där en ansökan som uppfyller villkoren ges ett löfte om 14 dagars handläggningstid, samt att påskynda andra processer för uppehållstillstånd på basis av arbete och utbildning så att genomsnittstiden för att bevilja tillstånd skulle vara 30 dagar.
- Tidsplan: 2021-2024
- Total finansiering: 20 miljoner euro
- Ansvariga myndigheter: Arbets- och näringsministeriet svarar för styrningen och samordningen av det tväradministrativa projektet. Det huvudsakliga ansvaret för genomförandet av projektet ligger hos Migrationsverket, som innehar det viktigaste informationssystemet (UMA). Dessutom ansvarar Business Finland, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och utrikesministeriet för genomförandet av projektet.
- Resultat: Expressfilen för experter, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar har varit i användning till fullo sedan december 2022. Uppföljningen visar att de som sökt uppehållstillstånd via expressfilen har fått sina uppehållstillstånd mycket snabbare än vad servicelöftet var. De ändringar i lagen i fråga om studerande och forskare (719/2018) som bereddes inom projektet trädde i kraft den 15 april 2022, och ändringarna i paragraferna om arbete och företagande i utlänningslagen (301/2004) den 23 februari 2023. I och med lagändringarna blev det möjligt att bevilja bland annat studerande uppehållstillstånd för studietiden och att införa ett certifikatförfarande som arbetsgivare kan tilllämpa. Genom projektet har man genomfört den tekniska utveckling som lagändringarna förutsät-ter och ett stort antal andra digitaliseringsprojekt. Under år 2024 har huvudmålet för projektet uppnåtts, dvs. en handläggningstid på 30 dygn i fråga om de arbets- och utbildningsbaserade uppe-hållstillstånden. En bidragande orsak till detta är de tekniska åtgärder som vidtagits med RRF-finansieringen, dvs. datagränssnitt, automatisering och utvecklandet av fasen för anhängiggörandet av ärenden samt det utvecklingsarbete som förlängt systemets livscykel. RRF-finansiering har också använts för att utveckla kundhänvisningen och kundrådgivningen och främja kunskapsbaserad ledning.
Utveckling av arbetskraftsinvandringen av experter
Åtgärdsprogrammet Talent Boost
Mer information ges av
specialsakkunnig Essi Lojander (ANM)
Stärkande av Navigator-tjänsterna för unga med hjälp av en incitamentsmodell för kommunerna
- Innehåll: En ny incitamentsmodell för kommuner, samkommuner och välfärds områden som stärker Navigator-serviceställenas sektorövergripande karaktär. Understöd kan sökas för anställning av sakkunniga inom social- och hälsovårdstjänster samt utbildningstjänster vid Navigatorn. Understöd kan sökas av kommuner, samkommuner eller välfärdsområden inom vars område det finns ett Navigator-serviceställe för unga.
- Tidsplan: ansökan om finansiering den 1.10.2023–31.10.2025. Finansieringen av projektet kan användas fram till 31.12.2026.
- Total finansiering: 6,5 miljoner euro
- Ansvarig myndighet: arbets- och näringsministeriet
- Resultat: 116 årsverken i form av statsunderstödsbeslut (senast 12/2024)
Pressmeddelande 29.9.2023 Incitamentsmodellen för Navigatorer fortsätter
Mer information ges av
ledande sakkunnig Janne Savolainen (ANM)
Höjning av kunskapsnivån och kontinuerligt lärande
Reform av det kontinuerliga lärandet
- Innehåll: Reformen av det kontinuerliga lärandet kommer att förbättra tillgången till och effektiviteten av prognostiseringsdata och på basis av prognostiseringsdata skapa ett studieutbud som är relevant för arbetslivet och kan riktas samt öka uppsökande verksamhet, stödåtgärder kompetenskartläggning och utbildningsutbud med låg tröskel för de grupper som är underrepresenterade i utbildningen. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för utvecklandet av prognostiseringen av arbetskrafts- och kompetensbehoven på kort sikt, stärkandet av den livslånga handledningen och utvecklandet av praxis för identifiering av kunnandet för personer i arbetsför ålder. I helheten förnyas Yrkesbarometern och kvaliteten på, samordningen av och den kunskapsbaserade ledningen för den livslånga handledningen utvecklas. Dessutom utarbetas praxis och verktyg för att göra kompetensen hos personer i arbetsför ålder synlig. Syftet med dessa åtgärder är att förebygga strömmen till arbetslöshet och mot en riktning utanför arbetskraften och att förbättra sysselsättningen och tillgången till kompetent arbetskraft. Reformen av det kontinuerliga lärandet stöder arbetslivets, företagens och samhällets tillväxtpotential och förnyelse samt regionernas livskraft. I genomförandet av åtgärderna deltar arbets- och näringsministeriet, UF-centret, Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning samt UBS.
- Tidsplan: Reformen av det kontinuerliga lärandet genomförs 2021–2024
- Total finansiering: 44 miljoner euro (finansieringsandelen under arbets- och näringsministeriet är 7,65 miljoner euro)
- Ansvariga myndigheter: Reformen genomförs i samarbete mellan arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.
- Resultat: Genom ett projekt för arbetskrafts- och kompetensbehov på kort sikt har man startat en reform för att utveckla en yrkesbarometer. Under arbetet ändrades Yrkesbarometerns namn till Arbetskraftsbarometern. Syftet med reformen var att producera mera och tillförlitligare information om nuläget på arbetsmarknaden och framtidsutsikterna. I arbetskraftsbarometern fokuserar man på regionernas och branschernas centrala framtidsutsikter och arbetskraftsbehov.
Inom ramen för helheten för livslång handledning utvecklade utvecklings- och förvaltningscentret KEHA en referensram för bättre karriärplanering och utifrån det stödmaterial för handledarna samt ett verktyg för självvärdering av karriärplaneringen. Inom helheten för handledningskompetensen ordnades det fortutbildningar för de som arbetar med handledning och utbildningar för eOppiva. I handledarnas fortutbildningar deltog cirka 300 personer som arbetar med handledning. Det genomfördes också två utredningsprojekt för att göra beskrivningar av handledarnas kunnande och av strukturen på utbildningshelheten för handledare. Den utvärderingsundersökning om läget inom den livslånga handledningen och den uppföljningsram som hörde till arbets- och näringsministeriets helhet blev färdiga i oktober 2024. Dessutom har man utarbetat en handbok om livslång handledning där samtliga projekt samordnas och utvecklat de delar i Kompetensstigen som gäller handledare.Arbetsgruppen för identifiering av kunnande avslutade sitt arbete och gav ut sin slutrapport i slutet av år 2024. I december 2022 publicerade arbetsgruppen en mellanrapport och inledde i enlighet med förslagen i mellanrapporten tre utredningsprojekt, sju pilotprojekt och eOppiva-utbildningen om hur handledning kan synliggöra kunnande. Man har också deltagit i utvecklingsarbetet med det verktyg för kartläggning av kunnande som finns i Kompetensstigen. Projekten genomfördes genom offentlig upphandling under åren 2023–2024.
Mer information ges av
arbetsmarknadsråd Teija Felt (ANM)
Delprojektet för den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande inom digitaliseringsprogrammet för kontinuerligt lärande (JOD)
- Innehåll: Programmet består av två reformprojekt som stöder varandra: en digital servicehelhet för kontinuerligt lärande som täcker hela utbildningssystemet och överskrider förvaltningsgränserna och en helhet för digitalisering och flexibelt lärande inom högskoleutbildningen. Syftet med den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande är att bygga upp tjänsterna för att stödja individernas utbildnings- och karriärval, upprätthålla och utveckla kompetensen under hela karriären och livet samt främja matchningen mellan efterfrågan och utbud på arbete och utbildning. De tjänster som byggs upp stöder också det arbete som utförs av tillhandahållare av handledningstjänster för utbildning och jobbsökning, bland annat genom att utöka den kunskapsbas som handledarna har tillgång till och genom att erbjuda nya smarta tjänster (JOD) samt genom att förbättra tillgången till högkvalitativa handledningsverktyg. Dessutom stöder de informationstjänster som produceras den strategiska planeringen hos olika aktörer (bland annat aktörer inom utbildning och arbetslivet). Grunden för den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande är en ny tväradministrativ verksamhetskultur som möjliggör bättre och effektivare tjänster/servicekedjor.
- Tidsplan: Digitaliseringsprogrammet byggs upp stegvis under 2021–2025.
- Total finansiering: Den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande 22 miljoner euro (digitaliseringsprogrammet för kontinuerligt lärande 32 miljoner euro).
- Ansvariga myndigheter: Den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande genomförs i samarbete mellan arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.
- Resultat: En målarkitekturrapport och målgruppsspecifika servicekoncept har utarbetats. En utökning av utbildningsutbudet har inletts (färdig 12/2023). Analysförsök som gäller sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter har inletts. Dessutom gjordes en bedömning av konkurrenseffekterna av tillhandahållandet av utbildning på marknadsvillkor.
Digitaliseringen av det kontinuerliga lärandet
Mer information ges av
ledande sakkunnig Tiina Salminen (ANM)
Branscher som lidit av coronakrisen
Hållbar och digital tillväxt inom turistbranschen
- Innehåll: Syftet med investeringen är att utveckla turistföretagen och turistregionerna i Finland genom att främja verksamhetens hållbarhet och uppföljningen och utvärderingen av turismutvecklingen samt försäljningen av turisttjänster i synnerhet i en digital verksamhetsmiljö. Genom investeringen skapas konkreta verktyg för beräkning av turisttjänsternas koldioxidavtryck samt för kunskapsbaserad ledning av turistföretagen och turistregionerna. Dessutom skapas träningsprogram som stöder förnyelse och tillväxt inom branschen.
- Tidsplan: 2021-2024
- Total finansiering: 10,75 miljoner euro
- Ansvarig myndighet: Business Finlands Visit Finland-enhet
- Resultat: Det nationella indikatorsystemet för hållbar turism togs i bruk 2022 och verktyget kommer att utvecklas vidare. Den första årliga rapporten om läget för hållbar turism, baserad på indikatordata, publicerades 2023 och den andra 2024. År 2023 deltog 322 företag och 19 destinationer i insamlingen av indikatordata. Till Visit Finland Akatemias utbud av hållbar turism har fogats 7 nya träningar och innehållet i fyra träningar har uppdaterats. Guiden för hållbar turism har uppdaterats genomgående och integrerats i STF Hub. År 2023 publicerades Visit Finlands första klimathandlingsplan för hela turistnäringen och den biologiska mångfalden inom turismen publiceras i slutet av 2024.
Kalkylatorn för koldioxidavtryck inom turistbranschen (Hiilikuri) har uppdaterats genomgående och under 2024 integrerats i den digitala tjänst som utvecklats för STF-programmet, STF Hub. År 2021 lanserade Visit Finland DataHub, en digital databas över turistprodukter och turisttjänster, som i början av hösten 2024 redan omfattar över 9 000 produkter och över 15 kanaler publicerar information via gränssnittet. Programmet för tillväxt till turism genom digitala kanaler 2023–2024 stöder regionala turistorganisationer och turistmål samt turistföretag i internationell tillväxt och lär dem att använda olika digitala försäljnings- och distributionskanaler.
Månadsstatistiken Matkailijamittari (resenärmätare), som Visit Finland och Statistikcentralen utvecklat tillsammans för att ta reda på hur utländska resenärer använder pengar och beter sig under resor, har publicerats sedan juni 2023. År 2023 genomfördes en segmenteringsstudie om utländska turister. Resultaten och verktygen i studien utnyttjas av turistområdena, företagen och tränarna vid Visit Finland Akatemia. Den nationella verksamhetsmodellen för kunskapsbaserad ledning inom turismen utarbetades tillsammans med turistnäringen 2021. Modellen uppdateras i slutet av 2024. Visit Finland har också producerat flera dynamiska rapporter för att stödja turistområdena och företagen i införandet av nya informationskällor. Sådana är bl.a. indikatorerna för hållbar turism, innehållet i lagret för produktinformation DataHub, Matkailijamittari, statistik över kortvarigt hyresboende samt en jämförelse av utvecklingen inom turismen i de nordiska länderna.
Nationellt indikatorsystem för hållbar turism (på finska)
Kalkylator för koldioxidavtryck inom turistbranschen (på finska)
Visit Finland Data Hub
Programmet för tillväxt till turism genom digitala kanaler 2023–2024 (på finska)
Resenärmätare (på finska)
Segmenteringsstudie (på finska)
Mer information ges av
ledande sakkunnig Sanna Kyyrä (ANM)
direktör Kristiina Hietasaari (Visit Finland) fornamn.efternam(a)businessfinland.fi
REPowerEU
Tillstånd i samband med grön omställning
Tema: Syftet med reformen är att förkorta behandlingstiderna för miljötillståndsförfaranden för investeringar i förnybar energi i Finland. Reformprocessen förutsätter ändringar i lagstiftningen, förenklade förfaranden samt utveckling och införande av digitala processer till vilkaREPowerEU -stöd riktas.
Tidsplan: Reformprocessen i anslutning till beviljande av tillstånd genomförs 2023–2026.
Total finansiering: 32 miljoner euro
Ansvariga myndigheter: Reformen genomförs i samarbete med finansministeriet, miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet, Energimyndigheten samt närings-, trafik- och miljöcentralerna.
Forskning och utveckling om grön omställning
Tema: Investeringen stöder forsknings- och utvecklingsverksamhet i Finland som fokuserar på att främja lösningar för förnybar energi. Investeringen består av tre strategiska forsknings- och utvecklingsprojekt. Som en del av projekten stöds en ökning av forskarnas kompetens bland annat när det gäller lagring av el och påskyndande av ren energi, energieffektivitet inom industrin och utfasning av fossila bränslen samt förnybar vätgasekonomi. Dessutom utarbetas en färdplan för utveckling av ett rent energisystem fram till år 2035 samt åtgärdsrekommendationer om förnybara energisystem som utvecklas.
Tidsplan: Projekten pågår till juni 2026.
Total finansiering: 40 miljoner euro
Ansvariga myndigheter: VTT, Finlands miljöcentral, Geologiska forskningscentralen, Naturresursinstitutet
