Sysselsättningen inom turismen

Enligt de preliminära uppgifterna för år 2021 uppgick antalet sysselsatta inom turismbranscherna till 133 400 personer, vilket var 2 procent (2 000 personer) mer än under föregående år 2020 och 13 procent (-20 700) mindre än år 2019.

Antalet utförda arbetstimmar minskade från år 2019 proportionellt sett mer än antalet sysselsatta. Antalet utförda arbetstimmar inom turismbranscherna uppgick till omkring 213 miljoner år 2021, det vill säga 17 procent (-43 miljoner timmar) mindre än år 2019 före pandemin.

Turismens andel av alla sysselsatta var 4,9 procent år 2021. Före pandemin arbetade omkring 154 000 personer, det vill säga 5,8 procent av alla sysselsatta i Finland, inom turismbranscherna. Antalet sysselsatta ökade årligen med över 6 000 arbetstagare (4,5 %) åren 2018–2019. Inom branschen förekommer väldigt betydande multiplikativa effekter för andra näringsgrenar, såsom för byggnads-, transport och handelsbranschen. En placerad euro i turism genererar en multiplikativ effekt på 61 cent för övriga branscher.

Sysselsättningens regionala fördelning

Regionalt sysselsätter turismen arbetstagare i synnerhet i Nyland, där över en tredjedel av de sysselsatta i branschen arbetade år 2021. Turismens andel av alla sysselsatta låg över snittet på Åland (17,6 %), i Lappland (7,7 %), i Södra Karelen (5,4 %) och i Kajanaland, Birkaland, Nyland och Egentliga Finland (5,1 % i alla). Enligt Statistikcentralens uppskattning finns det en tydlig korrelation mellan utländsk turism till Finland och högre sysselsättning inom turismen.

Sysselsättningen inom turism enligt näringsgren

Granskat enligt näringsgren är förplägnadsbranschen den bransch som klart sysselsätter mest inom turismbranschen: omkring hälften (51 %) av arbetstagarna arbetade inom förplägnadsbranschen år 2021 (Figur 1). Ungefär en fjärdedel (25 %) av arbetstagarna inom turismbranschen arbetade inom persontrafiktjänster. Den återstående andelen, cirka en fjärdedel (24 %), arbetade inom kultur-, idrotts- och rekreationstjänster, i inkvarteringsverksamhet samt på turistbyråer och i motsvarande tjänster.

Mätt enligt årsverken, det vill säga kalkylmässigt ändrat till arbetsförhållanden på heltid, uppgick antalet anställda inom turismen till så gott som 85 000 år 2021. Också mätt i årsverken var förplägnadsbranschen den bransch som sysselsatte klart mest, men dess andel var en aning mindre, medan persontrafikens andel å sin sida var en aning större mätt enligt antalet anställda. (ANM Branschtjänst, turism.)

Såvida inte annat nämns baserar sig siffrorna på uppgifterna i Turismräkenskaperna 2020–2021 (på finska, sammanfattning på svenska) och infografen Turism som export 2023 (på finska). Detaljerade databastabeller har publicerats i Visit Finlands statistiktjänst Rudolf (på finska och engelska). Också ANM Branschtjänst  (på finska) publicerar sysselsättningsuppgifter om turism.

Den svaga tillgången till arbetskraft är ett hinder för tillväxt inom branschen

Tillgången på kompetent arbetskraft är en kritisk förutsättning för reform av och tillväxt inom turismen. Den svaga tillgången på arbetskraft har dock blivit ett hinder för tillväxt inom turismen. I inkvarterings-, förplägnads- och turismtjänsterna finns det månatligen i snitt över 10 000 lediga arbetsplatser enligt uppgifterna från början av år 2023. Coronapandemin förvärrade bristen på arbetskraft ytterligare, liksom också utmaningen i matchningen av efterfrågan och utbud, vilken innebär att det finns stor efterfrågan på arbetskraft, men trots detta hög arbetslöshet. Det månatliga antalet arbetslösa arbetssökanden inom branschen uppgår till ungefär 14 000. Sysselsättningsgraden är 13 procent.

Det finns brist på arbetskraft i synnerhet inom vissa uppgifter i restaurangbranschen, till exempel finns det brist på servitörer. Matchningsproblemet gäller vid sidan om yrkena inom restaurangbranschen bland annat reseguider och hotellanställda. Matchningsproblem som gäller arbetskraften är vanligt i branscher där det i hög grad finns atypiska anställningsförhållanden och en låg inkomstnivå. Det kan också vara förknippat med den regionala tillgången.

Atypiska arbetsförhållanden, inkomstnivån och det geografiska läget i bakgrunden av matchningsproblemet

Deltidsarbete, skiftarbete, visstidsanställningar med säsongsbetoning och hyrt arbete är vanligt inom turismbranschen. Bland de lediga arbetsplatserna inom turismbranschen uppgick andelen för atypiska anställningsförhållanden (deltid, kort visstidsanställning under 3 mån., hyrt arbete) till 69 procent år 2022, då 55 procent av de lediga arbetsplatserna på hela arbetsmarknaden var atypiska arbetsförhållanden (Figur 2). Av arbetstagarna hos företagen inom turismbranschen i Visit Finlands program Sustainable Travel Finland var drygt en tredjedel säsongsarbetare (STF-statistik). Av de lediga arbetsplatserna inom turismbranschen fanns 98 procent i yrken där inkomstnivån ligger under 16 euro/timme, vilket ligger under mediantimlönen för finländarna (18,41 euro år 2020). Av alla lediga platser fanns 46 procent i yrken, där timlönen ligger under 16 euro.

Problemen i anknytning till tillgång på arbetskraft kan också vara förknippade med det regionala läget. Säsongsarbetare behövs i synnerhet i Lappland. Av de yrken i vilka det finns brist på arbetskraft är de regionala rörligheten ett betydande problem till exempel i fråga om servitörer. Det finns brist på servitörer i många landskap, i synnerhet i Lappland. På samma gång är överutbudet i Nyland väldigt kraftigt. Till exempel restaurangarbetare och reseguider är å sin tur yrken där det borde finnas tillräckligt med arbetskraft på riksomfattande nivå (det vill säga att det på hela landets nivå finns fler arbetslösa än lediga platser), men regionalt täcker inte den lediga arbetskraften efterfrågan, om arbetskraften inte rör sig från ett område till ett annat. Också i dessa yrken finns det överutbud i Nyland och brist i Lappland.

Turismen sysselsätter kvinnor, unga och personer som kommer från utlandet

Av arbetstagarna inom inkvarterings- och förplägnadsbranscherna är så gott som 70 procent kvinnor och 30 procent unga. (Temarapporten om sysselsättning av ANM Branschtjänst 2022). Den utländska arbetskraftens andel av de sysselsatta är 16 procent. Befolkning som flyttat från utlandet jobbar inom branschen i synnerhet i uppgifter inom restaurangbranschen. I framtiden ökar behovet av utländsk arbetskraft och arbetsrelaterad invandring och inom turismbranschen är det ännu viktigare att rikta uppmärksamhet mot arbetets dragnings- och hållkraft.

Om inte annat nämns, baserar sig siffrorna på slutrapporten av projektet ANM Färdplaner för tillgång till arbetskraft: Työvoiman saatavuus, työvoimapula ja kohtaanto-ongelmat vuonna 2022 (på finska) och den information som sammanställts i projektet och som uppdateras.

Turismbranschens dragnings- och hållkraft

Turismbranschens dragningskraftsfaktorer påverkar hur arbetskraftens söker sig till branschen, medan hållkraftsfaktorerna bidrar till att arbetstagarna stannar inom branschen. Turismbranschens utbildning har bevarat sin dragningskraft i högskolorna (universitets- och yrkeshögskoleutbildningsnivån). Däremot har antalet sökande till andra stadiets utbildning som en helhet varit på nedgång under de senaste tio åren. De som utexaminerats inom "turism- och fritidsbranscherna" samt "hotell- och restaurangbranscherna" sysselsätts väl på alla utbildningsstadier. Sysselsättningen på heltid verkar stiga på de högre examensstadierna. (Temarapporten om sysselsättningen inom turismbranschen 2022 av ANM Branschtjänst, på finska)

Enligt lönestatistiken av Finlands Näringsliv är omsättningen bland personalen inom turism- och restaurangtjänsterna större än i övriga branscher. Den bruttoomsättningsprocent som omfattar alla fall av personalomsättning var 35 procent åren 2020–2021. Det antal som lämnat branschen var större än det antal som kommit till branschen: den avgående omsättningen var 37 procent och den inkommande omsättningen 34 procent. Personalomsättningen inom turism- och restaurangtjänsterna har ökat en aning under de senaste åren. Den är dock klart mindre än till exempel i Sverige. (Finlands Näringsliv 2022, på finska.)

Det finns närmare information om branschens dragnings- och hållkraftsfaktorer bland annat i temarapporten om sysselsättningen inom turismbranschen av ANM:s branschtjänst 2022 (referat på finska). Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen innehåller statistik över antalet sökande till utbildning och placeringen efter utbildningen. Prognostiseringsforum för kunnande (på finska) producerar information om framtida behov av kunnande och arbetskraft.

Sysselsättningen inom turismen i de nordiska länderna

Av de nordiska länderna sysselsätter turismbranschen kvantitativt sett mest i Danmark: 273 000 personer (omräknat till heltid, årsverken) år 2019. Proportionellt sett har uppgången i sysselsättningen varit störst på Island, där antalet arbetstagare inom turismbranschen har fördubblats på 2010-talet. År 2019 jobbade 29 000 personer (årsverken) inom turismbranscherna på Island. Mätt i årsverken sysselsatte turismbranschen 133 000 personer i Finland, 116 000 i Sverige och 183 000 personer i Norge.

Ansvarsfullhet och säkerhet är centrala trumfkort för turismen i alla nordiska länder. Utvecklingen av sysselsättningen inom turismbranschen i de nordiska länderna påverkas av stora utvecklingsförlopp, såsom det globala resandets uppgång, valutakurserna och pandemin. Skillnaderna i utvecklingen i branschen syns direkt beroende på hur viktig del turismbranschen är av den totala sysselsättningen i varje land. I alla länder lider turismen av en seg brist på arbetskraft. I synnerhet kompetent och utbildad arbetskraft behövs inom branschen. Bristen på arbetskraft förklaras i stor utsträckning av samma faktorer som i Finland.

Figur 3 beskriver branschens betydelse för varje lands ekonomi: turismbranschens sysselsättande effekt, det vill säga dess andel av alla sysselsatta.

Uppgifterna baserar sig på siffror som getts i temarapporten om sysselsättningen i turismbranschen 2022 av ANM Branschtjänst (på finska, sammanfattning på svenska), av OECD (på engelska) och i Turismräkenskaperna.

Begrepp som gäller turismsysselsättning 

• Sysselsatta: Inom branschen jobbar personer i åldern 18–74 år samt löntagare och självständiga företagare. Statistikcentralens definition av en sysselsatt.
• Årsverke: Den kalkylmässiga arbetsinsatsen av en person, vilken ändrats till heltid. Statistikcentralens definition av årsverke.
• Matchningsproblem: En situation där det finns såväl stor efterfrågan (lediga arbetsplatser) som utbud (arbetslösa arbetssökanden) för vissa yrken, men dessa av en eller annan orsak inte möts.
  ANM: Rapporten Työvoiman saatavuus, työvoimapula ja kohtaanto-ongelmat vuonna 2022, s. 9 (på finska).
• Brist på arbetskraft: En situation där ledig arbetskraft inte är tillgänglig för ett visst yrke.
  ANM: Rapporten Työvoiman saatavuus, työvoimapula ja kohtaanto-ongelmat vuonna 2022, s. 9 (på finska).
• Turismbranscherna: Turismbranscherna omfattar i typfallet inkvarterings-, förplägnads-, resebyrå-, researrangörs- och guidetjänster. I en bred mening kan också programtjänster, hyrnings- och persontrafiktjänster räknas med.
  • I Statistikcentralens Turismräkenskaper omfattar turismbranscherna (Näringsgrensindelningen 2008) i bred mening inkvarterings- och förplägnadsverksamhet, resebyråer och motsvarande, kultur-, idrotts- och rekreationstjänster samt persontrafik (Turismräkenskaperna 2020–2021, s. 68, på finska).
  • I definitionen av ANM Branschtjänst (Näringsgrensindelningen 2008) finns det små skillnader jämfört med Turismräkenskaperna: kärnklustret omfattar inkvarterings- och förplägnadsverksamhet, programtjänster och researrangörer och det stora klustret därtill hyrnings-, leasing- och persontrafiktjänster (ANM Branschrapporten om turism 2023, s. 10, på finska).
  • I uppgifterna i projektet ANM Färdplan för tillgången till arbetskraft omfattar turismbranscherna (Yrkesklassificeringen 2010, Näringsgrensindelningen 2008, OEF:s branschindelning) yrken som hör till inkvarterings- och förplägnadsbranschen och därtill resebyråer och reseguider (Työvoiman saatavuus, työvoimapula ja kohtaanto-ongelmat vuonna 2022, s. 261, på finska).

Ytterligare information: Sanna Kyyrä, sanna.kyyra(at)gov.fi