- Företag
- Näringspolitik
- Innovationspolitik
- Prioriteringar
- Reglering av företagets verksamhet
- Företagens internationalisering
- Företagstjänster
- Samhällsansvar
- Företagsstatistik
- EU's inre marknad
- Företagsfinansiering
- Arbetsliv
- Arbetslagstiftning
- Arbetsavtal och anställningsförhållande
- Arbetstid och semester
- Utveckling och upprätthållande av arbetstagarnas kompetens
- Likabehandling och jämställdhet i arbetslivet
- Integritetsskydd i arbetslivet och arbete med barn
- Samarbetsförfarandet och övriga system för personalens medbestämmande
- Kärnpunkterna i samarbetslagen
- Samarbete inom finska företagsgrupper
- Samarbete inom grupper av gemenskapsföretag
- Personalrepresentation i europabolag (SE) och europeiska kooperativa föreningar (SCE)
- Personalfonder
- Kollektivavtal och medling i arbetstvister
- Beställarsansvar
- Arbetstagarens skydd vid arbetsgivarens insolvens
- Internationella arbetsorganisationen ILO
- Utveckling av arbetslivet
- Integration av invandrare
- Integrationspolitiken
- Lagstiftning och anvisningar
- Integrationsfrämjande tjänster
- Förvaltning och aktörer inom integrationsfrämjandet
- Uppföljning av integrationsfrämjandet
- Informationspaketet - Mottagande av flyktingar
- Informationspaket om integration
- SIB-projektet för integration
- Sysselsättning
- Stöd och ersättningar
- Sysselsättningsöversikt och Arbetsförmedlingsstatistik
- Arbetslagstiftning
- Energi
- Energi- och klimatstrategi
- Elmarknaden
- Naturgasmarknaden
- Utsläppshandeln
- Utsläppshandelsdirektivet
- Auktionering av utsläppsrätter
- Handeln med utsläppsrätter för luftfart
- Användning av projektmekanismer under handelsperioden 2013-2020
- Gratis tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2013-2020
- Gratis tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2021–2030
- Övervakning och verifiering av utsläppen under handelsperioden 2013–2020
- Kompensationsstöd
- Förnybar energi
- Energieffektivitet
- Energi- och investeringsstöd
- Kärnenergi
- Energiförsörjningstryggheten
- EU-samarbetet och det internationella samarbetet på energiområdet
- Energiteknik
- Konkurrens och konsumenter
- Regionerna
- Målen för och planeringen av regionutvecklingen
- Regionala innovationer och försök
- Stadsutveckling
- Strukturomvandling
- EU:s regional- och strukturpolitik
- Närings-, trafik- och miljöcentralerna
Produkternas ekodesign
Syftet med ekodesign är att säkerställa att det för konsumenterna tillhandahålls produkter med hög energiprestanda och liten miljöpåverkan. Genom kraven avseende ekodesign integreras miljöaspekterna och livscykeltänkandet med produktdesignskedet.
I praktiken har kraven avseende ekodesign i allmänhet gällt en produkts energiförbrukning under användningstiden och kraven skärps gradvis.
Om en produkt inte uppfyller de krav avseende ekodesign som uppställts för den, får produkten inte släppas ut på marknaden eller tas i bruk inom Europeiska unionen.
Regleringen omfattar flera produktgrupper
Bestämmelser om ramarna för ekodesign på EU-nivå har utfärdats i ekodesigndirektivet och på den nationella nivån i den s.k. ekodesignlagen och ekodesignförordningen. Deras krav omfattar endast sådana produktgrupper för vilka det finns en bindande, produktgruppsspecifik rättsakt om ekodesign inom EU. De produktgruppspecifika rättsakterna är i kraft som sådana i alla medlemsstater.
Det har uppställts produktgruppsvisa krav på flera produktgrupper från tvättmaskiner till elmotorer. Mer information om de produktgrupper som omfattas av bestämmelser om ekodesign finns på webbplatsen ekosuunnittelu.info.
När ekodesigndirektivet omarbetades år 2009 utvidgades dess tillämpningsområde från energianvändande produkter till produkter som har ett indirekt samband med energianvändningen (t.ex. fönster). Designkrav kan således i fortsättningen ställas på en allt större grupp produkter.
Ytterligare upplysningar: mikko.paloneva(at)tem.fi