Lönesubvention till arbetsgivare för anställning av en arbetslös

Lönesubvention är ett behovsprövat stöd avsett för att främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande. 

I och med den lönesubventionsreform som trädde i kraft vid ingången av juli 2023 kan en arbetsgivare som anställer en arbetslös arbetssökande få ekonomiskt stöd i form av lönesubvention till ett belopp som motsvarar 50 procent av lönekostnaderna. För sysselsättning av arbetstagare med funktionshinder fås stöd till 70 procent. I vissa fall kan föreningar, stiftelser eller registrerade religionssamfund få lönesubvention till 100 procent av lönekostnaderna. Därtill kan för sysselsättning av personer som fyllt 55 år fås sysselsättningsstöd till 70 procent. Då beviljas lönesubvention utan ändamålsenlighetsprövning.

Syftet med lönesubventionerat arbete är att främja sysselsättningen av arbetssökande på den öppna arbetsmarknaden. Lönesubvention kan beviljas för sysselsättning av en arbetslös som har brister i sin yrkeskompetens eller som har en permanent eller varaktig skada eller sjukdom som minskar personens möjligheter att få ett lämpligt arbete eller av en långtidsarbetslös som fyllt 60 år. Även om lönesubventionen beviljas och betalas till arbetsgivaren, fattas beslutet om beviljande av lönesubvention alltid utifrån behovet av service hos den arbetslösa arbetssökande. Stödet kompenserar för arbetstagarens minskade produktivitet. Stödet är även kompensation för att arbetsgivaren använder mer tid än vanligt för att handleda arbetstagaren.

Förutsättningar för att få lönesubvention

Lönesubvention kan beviljas alla arbetsgivare (med undantag för hushåll samt statliga ämbetsverk och inrättningar). Anställningsförhållandet får inte inledas innan beslut har fattats om beviljande av stöd. För att lönesubvention ska beviljas förutsätts det att

  • lönesubventionen inte snedvrider konkurrensen
  • arbetsgivaren förbinder sig att betala en kollektivavtalsenlig lön 
  • arbetsgivaren har fullgjort sina lagstadgade skyldigheter.

Var kan man ansöka om lönesubvention?

Ansök om lönesubvention elektroniskt via AN-tjänsternas Mina e-tjänster för företag och arbetsgivare.

Lönesubvention för arbetstagarens lönekostnader | Jobbmarknaden

Antal personer som sysselsätts med lönesubvention och konsekvensbedömning

Antalet lönesubventionsperioder som inletts årligen har varierat mellan cirka 28 000 och 35 000 under åren 2015–2021. Det genomsnittliga antalet personer som årligen sysselsatts med lönesubvention har varierat mellan cirka 17 400 och 22 700. Årligen betalas lönesubvention till ett belopp om cirka 200–250 miljoner euro.

Enligt en undersökning om effekterna av lönesubventionen som Näringslivets forskningsinstitut (ETLA) gjort inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet ökar lönesubvention till företag inkomsterna och antalet arbetsmånader och minskar antalet arbetslöshetsmånader. Lönesubvention till den övriga privata sektorn eller den offentliga sektorn inverkar inte på inkomsterna eller sysselsättningen. Längden på perioden med lönesubvention eller varaktigheten av den föregående arbetslöshetsperioden har ingen tydlig inverkan, utan verkningarna är likartade oavsett om perioden med lönesubvention är kortare eller längre än sex månader och efter en arbetslöshetsperiod oavsett om den är kortare eller längre än ett år. 

Enligt en undersökning om de övergripande kostnaderna för arbetslöshet som Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT) gjort inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (januari 2019) är lönesubvention som beviljas den privata sektorn (företag) vid sidan av läroavtalsutbildning det effektivaste sättet att påverka sysselsättningen. Verkningarna av yrkesinriktad arbetskraftsutbildning syns med fördröjning och de är relativt dyra.

I undersökningarna ovan har man med hjälp av matchning beaktat att de personer som sysselsätts med lönesubvention som grupp skiljer sig från gruppen av arbetslösa som helhet. Kontrollgruppen, som inte har sysselsatts med lönesubvention, har i undersökningarna bildats genom matchning så att gruppen till sina identifierbara egenskaper liknar gruppen med lönesubvention så mycket som möjligt vid bedömningen av lönesubventionens effektivitet.

I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik studeras situationen för de personer som sysselsatts med lönesubvention tre månader efter att lönesubventionsperioden löpt ut. De säkraste uppgifterna gäller andelen arbetslösa arbetssökande, så detta är den mätare som huvudsakligen följs. Andelen arbetslösa bör naturligtvis vara så liten som möjligt. Under 2015–2021 varierade andelen personer som var arbetslösa tre månader efter lönesubventionsperioden mellan cirka 48 och 55 procent. I företagssektorn varierade andelen mellan 30 och 38 procent, i kommunsektorn mellan 59 och 68 procent och i tredje sektorn mellan 53 och 60 procent.

Reformen av systemet med lönesubvention

I Sanna Marins regeringsprogram fanns flera riktlinjer för att utveckla systemet med lönesubvention. Avsikten var att genomföra en totalreform där målen i regeringsprogrammet beaktas.

Regeringens proposition om lönesubventionsreformen lämnades till riksdagen den 19 september 2022 och riksdagen antog lagen den 17 februari 2023. Republikens president stadfäste lagen den 23 mars 2023 och den trädde i kraft den 1 juli 2023. 

Läs mer om reformen av systemet med lönesubvention

Ytterligare upplysningar:
Ville Heinonen, specialsakkunnig, tfn 029 504 7047, [email protected]