Frågor och svar kring lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp

Lagen utgår från att utländska investeringar ska främjas och att inställningen till utlänningars ägande ska vara positiv. Därför är det viktigt att hålla i minnet att lagen i första hand är avsedd att vara ett redskap för tillsyn över utlänningars företagsköp.

I praktiken syftar lagen till att trygga ytterst viktiga nationella intressen, det vill säga särskilt försvaret, försörjningsberedskapen och samhällets vitala funktioner.

Det är möjligt att begränsa överföringen av inflytande till utländska ägare i de företag som är föremål för tillsyn när ett ytterst viktigt nationellt intresse kräver det. Arbets- och näringsministeriet har också möjlighet att ställa upp villkor i ärenden som gäller bekräftelse av ett företagsköp.

Europaparlamentets och rådets förordning EU 2019/452 (EU:s övervakningsförordning) är direkt nationellt tillämplig lagstiftning. Medlemsländerna har rätt att begränsa både friheten att tillhandahålla tjänster och rätten att etablera sig genom åtgärder som är ”motiverade med hänsyn till allmän ordning och allmän säkerhet”.

Den nationella kontaktpunkt som förutsätts i EU:s förordning om granskning finns vid arbets- och näringsministeriet. De nationella kontaktpunkterna har till uppgift att stärka kommunikationen och samarbetet mellan EU:s medlemsländer och kommissionen. Från och med den 11 oktober 2020 ska ärenden i det finländska nationella bekräftelseförfarandet enligt företagsköpslagen och tillämpningsområdet för EU:s förordning om granskning tillkännages för andra medlemsländer och kommissionen.

Utländska ägare är utländska fysiska personer som inte är bosatta i något av EU:s eller EFTA:s medlemsländer samt utländska sammanslutningar och stiftelser som inte har sin hemort i något av EU:s eller EFTA:s medlemsländer.

Utländska ägare är också utländska sammanslutningar och stiftelser som har sin hemort i något av EU:s eller EFTA:s medlemsländer, men i vilket en annan utländsk ägare innehar minst en tiondedel av det sammanlagda röstetal som samtliga aktier i bolaget medför eller utövar motsvarande faktiskt inflytande i sammanslutningen.

Utöver detta ses vid företagsköp med anknytning till försvarssektorn (inkl. produkter med dubbla användningsområden) som utländska ägare aktörer med hemort i en medlemsstat i EU eller EFTA.

Med tanke på samhällets vitala funktioner kan graden av kritisk betydelse variera allt efter Finlands aktuella försvarspolitiska situation. Det som är avgörande i varje situation är i regel att försörjningsberedskapen kan tryggas.

Lagen tar inte upp de branscher eller verksamheter inom den privata eller offentliga sektorn där företagen omfattas av tillsyn. Detta beror på att det för en lång tid framöver inte går att definiera vilka branscher och vilka verksamheter som är av kritisk betydelse med tanke på samhällets vitala funktioner. Försvarsbehoven, behovet av allmän ordning och säkerhet samt behoven i samband med samhällets vitala funktioner bestäms i sista hand på basis av de förhållanden som råder vid den aktuella tidpunkten.

Det faktum att ett företag är verksamt inom en sektor som är viktig med tanke på försörjningsberedskapen eller andra vitala funktioner betyder dock nödvändigtvis inte att det skulle omfattas av tillsyn enligt lagen. Till exempel inom livsmedelsförsörjningen eller logistiken finns många företag som inte har kritisk betydelse med tanke på försörjningsberedskapen.
Till exempel statsrådets offentliga styrdokument om försörjningsberedskap och nationell säkerhet ger riktgivande information om lagens tillämpningsområde.

Statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen (1048/2018)

Säkerhetsstrategi för samhället (Statsrådets principbeslut 2.11.2017)

Med försvarsindustriföretag avses ett företag som producerar eller levererar försvarsmateriel som avses i lagen om export av försvarsmateriel (282/2012) eller andra produkter eller tjänster som är viktiga för det militära försvaret till bland annat försvarsministeriet, Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet.

Betydelsen av produkterna eller tjänsterna bedöms i praktiken från fall till fall t.ex. utifrån gällande förbindelser med Försvarsmakten. Exempelvis leverans av centrala programapplikationer, cybertillämpningar, molntjänster eller andra motsvarande produkter och tjänster kan betraktas som sådana viktiga produkter och tjänster.

Det väsentliga med tanke på landets säkerhet kan också vara situationer där målföretaget upprätthåller eller stöder någon kritisk infrastruktur eller t.ex. producerar viktigt materiel för försvarsmakten. Andra exempel på ovan nämnda viktiga produkter eller tjänster är bl.a. krypteringsprodukter, skyddsmaterial för skydd mot hot som orsakas av kemiska och biologiska stridsmedel, strålning eller explosiva varor, nämligen s.k. CBRNE-produkter och rymdtekniska produkter. Dessutom kan tryggandet av infrastrukturen i anslutning till det militära försvaret, såsom till exempel stödjandet av uppbyggandet av försvarsmaktens beredskap eller försvarsmaktens bränsleförsörjning, betraktas som sådana viktiga produkter eller tjänster.

Också ett företag som tillverkar så kallade produkter med dubbla användningsområden enligt lagen om kontroll av export av produkter med dubbel användning (562/1996) betraktas som ett försvarsindustriföretag. Med försvarsindustriföretag jämställs bland annat civila aktiebolag som t.ex. exporterar tillståndspliktiga produkter med dubbel användning till tredjeländer, flyttar känsliga produkter inom EU eller på annat sätt har fått exporttillstånd, myndigheters meddelanden eller myndighetsbeslut som hänför sig till export av produkter med dubbel användning. Med försvarsindustriföretag jämställs också bland annat sådana civila företag som i sin verksamhet, som i produktionen eller produktutvecklingen, tillgodogör sig, utvecklar eller på annat sätt behandlar övervakad teknik med dubbla användningsområden, till exempel kompetens eller annan teknisk information.

Med säkerhetsindustriföretag avses ett företag som producerar eller levererar kritiska produkter eller tjänster som hänför sig till lagstadgade uppgifter för sådana myndigheter i Finland som är viktiga för samhällets säkerhet. Sådana säkerhetsmyndigheter är bland annat Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet, polisen, tullen, Försörjningsberedskapscentralen, Finlands nationella säkerhetsmyndighet (NSA) och Transport- och kommunikationsverket (Traficom).

Produkter eller tjänster vars produktion eller leverans till centrala säkerhetsmyndigheter i Finland som kan anses vara kritiska är till exempel programvara (bl.a. krypteringsprogram), cybersäkerhetstillämpningar, certifikattjänster, molntjänster, datacentertjänster och andra produkter samt tjänster som anknyter till upprätthållandet av dessa. Dessutom föreslås att t.ex. skyddsutrustning för personer som producerats eller levererats till centrala säkerhetsmyndigheter kan vara sådana kritiska produkter eller tjänster. Kontorstillämpningar inom IT-branschen som används allmänt och som inte är skräddarsydda för säkerhetsmyndigheten i fråga är emellertid inte sådana kritiska produkter eller tjänster som nämns i lagen.

Om företagsköpet gäller ett försvars- eller säkerhetsindustriföretag, är ansökan obligatorisk och den ska alltid lämnas in på förhand till arbets- och näringsministeriet. I lagen har det inte fastställts några tidsfrister inom vilka ministeriet kan ingripa i ett företagsköp inom försvars- eller säkerhetssektorn om ingen ansökan har lämnats in till ministeriet.

Om det är fråga om ett annat företagsköp än företagsköp inom försvars- eller säkerhetssektorn, är anmälan frivillig. Även den kan lämnas in på förhand. En förhandsanmälan kan dock göras först i ett skede som föregår det slutliga genomförandet av ett företagsarrangemang (t.ex. när ett intentionsavtal som är förpliktande för parterna redan har ingåtts).

Arbets- och näringsministeriet följer tillsammans med sitt samarbetsnätverk utlänningars företagsköp i företag som omfattas av tillsynssystemet. Arbets- och näringsministeriet kan på grundval av sin tillsynsuppgift även på eget initiativ begära uppgifter om företagsköp som kan vara föremål för lagstadgad tillsyn.

Om sökanden bedömer att det företag som är föremål för ett köp eventuellt kan vara ett företag som är av kritisk betydelse för samhällets vitala funktioner, rekommenderas det att en anmälan lämnas in till arbets- och näringsministeriet.

Om en utländsk köpare förvärvar minst en tiondedel, minst en tredjedel eller minst hälften av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför, eller motsvarande faktiskt inflytande i ett föremål för tillsyn, ska en anmälan om företagsköp göras.

Av särskilda skäl kan köparen åläggas att göra en ansökan eller en anmälan om företagsköp också om en sådan åtgärd som vidtas efter behandlingen av anmälan och som ökar inflytandet, men som inte resulterar i att de ovan nämnda gränserna överskrids.

En ansökan eller anmälan kan formuleras fritt, men den ska dock innehålla de uppgifter om föremålet för tillsyn, den utländska ägaren och företagsköpet som är av central betydelse med tanke på bekräftelsen av företagsköpet.

Arbets- och näringsministeriet kan begära sådana ytterligare upplysningar som är nödvändiga med tanke på behandlingen av ärendet ända tills det kan anses att de uppgifter som lämnats i en ansökan eller anmälan är tillräckliga för att beslut ska kunna fattas.

En riktgivande förteckning över de uppgifter som ska lämnas i en ansökan eller anmälan finns på ministeriets webbplats.

Från och med den 11 oktober 2020 ska ärenden i det finländska nationella bekräftelseförfarandet enligt företagsköpslagen tillkännages för andra EU-länder och kommissionen. De ansökningar och anmälningar som lämnas in till arbets- och näringsministeriet ska åtföljas av en ifylld separat blankett.

Blankett som följer som bilaga till ansökan/anmälan

Vid ställandet av villkor är det fråga om nödvändiga lindringsåtgärder genom vilka man i exceptionella situationer kan avgränsa en viss säkerhetskritisk del av ett utländskt företagsköp i stället för att statsrådets allmänna sammanträde helt och hållet förvägrar bekräftelse av företagsköpet.

Arbets- och näringsministeriet kan i beslutet om bekräftelse ställa villkor för att trygga ytterst viktiga nationella intressen. Endast statsrådets allmänna sammanträde kan fatta beslut om avslag på ansökan om bekräftelse. Villkor kan ställas endast om parterna i företagsköpet förbinder sig att iaktta dem. Villkoren utarbetas i förhandlingar mellan avtalsparten och den behöriga myndigheten.

Villkoren kan variera stort beroende på fallet. Exempelvis kan avgränsande av en viss funktion eller andel i ett företag utanför företagsköpet eller en förpliktelse om att tjänster enligt ett produktions- eller leveransavtal fortsätter att gälla vara sådana fall.

Ansökningarna och anmälningarna behandlas alltid som brådskande ärenden vid ministeriet.

Behandlingstiden varierar från fall till fall beroende på hur omfattande ärende det är fråga om. När ett företagsköpsärende bereds, ska man också vara tidsmässigt beredd på att ministeriet i behövlig utsträckning kommer att begära utlåtanden även från andra myndigheter. Remissbehandlingen, som också omfattar myndighetsnätverkets remissbehandling samt ministeriets analys tar normalt cirka tre–fyra veckor i anspråk.

När det gäller övriga företagsköp än sådana som gäller företagsköp inom försvars- och säkerhetsområdet ska arbets- och näringsministeriet vidta fortsatta utredningar inom en tidsfrist på sex veckor samt fatta beslut om eventuell överföring av ärendet inom tre månader. Beräkningen av tidsfristerna i fråga om anmälningar och ansökningar inleds först när ministeriet anser att alla de uppgifter som behövs för behandlingen av ärendet har inkommit.

Till exempel 2022 var den genomsnittliga behandlingstiden cirka två månader.

Ja. Från och med den 1 april 2023 är avgiften för behandling av ansökningar om bekräftelse av utlänningars företagsköp 8 000 euro per beslut och avgiften för beslut om lämnande av utlänningars företagsköp utan prövning 1 500 euro. Beslutet är i kraft till och med den 31 mars 2025 (arbets- och näringsministeriets förordning om arbets- och näringsministeriets avgiftsbelagda prestationer).

Sekretessen för ansökan/anmälan och dess bilagor är utgångspunkten vid behandlingen av ärendet vid ministeriet. Ministeriet lämnar inte ut några uppgifter om företagsköpet vare sig under bekräftelseprocessen eller innan köpet genomförs.

Arbets- och näringsministeriets beslut blir offentligt först när köpet har genomförts och ombudet har meddelat om saken. Arbets- och näringsministeriet fattar det slutliga beslutet om offentlighet utifrån lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

Ansökan/anmälan sänds i pappersform med bilagor till statsrådets distributionscentral (adress: Riddaregatan 2B, Helsingfors) på finska eller svenska. Eventuella bilagor kan vid behov dock inlämnas också på engelska. Det är önskvärt att blanketten för notifieringen till EU fylls i på engelska.

På kuvertet ska anges ”YKA brådskande” och som mottagare:

Arbets- och näringsministeriet
Marjaana Aarnikka/Lasse Puroma/Linda Rönnqvist/Matias Keinänen
00023 Statsrådet

I ärenden som gäller ansökningar och anmälningar ber vi er vänligen använda postlådan:
[email protected]

Mer information:
Marjaana Aarnikka, handelsråd, 050 338 4350, [email protected]
Matias Keinänen, specialsakkunnig, tfn 050 439 2483, [email protected]
Lasse Puroma, specialsakkunnig, 050 352 9585, [email protected]
Linda Rönnqvist, sakkunnig, 050 534 4721, [email protected]

Statistik:
Arbets- och näringsministeriets årsrapport 2022
EU-kommissionens årsrapport 2021