Plötslig strukturomvandling

Med plötslig strukturomvandling avses en situation där en regionalt eller nationellt bety-dande arbetsgivare eller bransch säger upp ett stort antal arbetstagare på en gång på grund av konkurs eller omfattande anpassningsåtgärder.

Genom olika riktade och utifrån situationen dimensionerade sysselsättnings-, närings- och regionutvecklingsåtgärder samt andra motsvarande åtgärder strävar man efter att förhindra att den regionala ekonomin försvagas. Genom åtgärderna främjas uppkomsten av nya arbetstillfällen, förnyelsen av gamla och säkerställs att arbetstagarna så snabbt som möjligt får ny sysselsättning.

Utgångspunkten för hanteringen av strukturomvandlingar är att ansvaret finns hos regionens egna aktörer. En god beredskap i regionen ökar effekterna av regionens egna och statens satsningar vid en plötslig och kontinuerlig strukturomvandling. 

Processen och aktörernas roller

De huvudsakliga faserna i processen genomförs delvis samtidigt. Processen med omställningsskyddet, som stöds av arbets- och näringsbyrån, inleds omedelbart på det sätt som överenskommits närmare med företaget.
I alla skeden säkerställs det att ministeriets ledning har tillgång till en färsk lägesbild av effekterna och åtgärderna.

1. Efter företagets meddelande skapar ministeriet genast en lägesbild av sysselsättnings- och regioneffekterna. Lägesbilden innehåller bland annat en granskning av den relativa förlusten av arbetsplatser och beredningen av åtgärder.

2. På basis av de bifogade kriterierna gör ministeriet en bedömning av huruvida en strukturomvandlingssituation ska skötas regionalt eller om en verksamhetsmodell på stats-rådsnivå ska tillämpas på situationen. I helhetsbedömningen beaktas situationens konsekvenser både för regionen och nationellt.

• Det har skett en plötslig förändring i näringslivets strukturer, vilket medför en hotande kris i den regionala ekonomin. 
• Det totala antalet arbetstillfällen som försvinner i företaget är flera hundra och de relativa effekterna är kritiska i regionalt hänseende.
• Till följd av den kontinuerliga utvecklingen av näringsstrukturen har regionen potential för förnyelse. 
• Statsrådets tilläggsåtgärder och tilläggsfinansiering anses ha en väsentlig betydelse för att hitta ett nytt arbete samt för skapandet av ny företagsverksamhet och nya arbetstillfällen.

3. De regionala aktörerna och representanterna för företaget sammanställer strukturomvandlingsgruppens lägesbild för att preciseras och en åtgärdsplan utarbetas. 

4. Regionala aktörer är utöver kommunen bland annat landskapsförbundet, det regionala utvecklingsbolaget, utbildningsanordnarna, arbets- och näringsbyrån och närings-, trafik- och miljöcentralen, som också är en central kontaktpunkt för kontakter med statsrådet.

5. Företaget inleder samarbetsförhandlingar och lämnar förhandlingsframställningen till arbets- och näringsbyrån. Beslut om eventuella affärsverksamhetslösningar och arbetskraftsminskningar fattas efter samarbetsförhandlingarna, som pågår i minst 6 veckor. De mer exakta konsekvenserna och de åtgärder som strukturomvandlingen kräver preciseras först därefter. 

6. Stödåtgärderna för arbetstagarnas välbefinnande och nyanställning inleds genast. Regionens arbets- och näringsbyrå avtalar med företaget om de praktiska arrangemangen kring omställningsskyddet. Arbets- och näringsbyrån erbjuder arbetstagarna huvudsakligen informations- och rådgivningstjänster under samarbetsförhandlingarna. Eventuella omskolningstjänster och andra tjänster inleds efter att samarbetsförhand-lingarna avslutats, varvid företagets egen insats i omställningsskyddet framgår.

7. De regionala aktörerna lämnar in en gemensam åtgärdsplan till statsrådet. Den omfattar förslag till åtgärder på kort och medellång sikt för att 

• stödja nyanställning
• skapa nya arbetstillfällen och reformera gamla arbetstillfällen
• stödja företagens affärsmöjligheter och tillväxt samt
• andra åtgärder för att avhjälpa situationen inom olika förvaltningsområden (såsom infrastruktur, välfärd och utbildning) och 
• förslag till statlig finansiering.

8. Åtgärdsplanen behandlas vid respektive ministerium. I statsrådet ansvarar arbets- och näringsministeriet för samordningen. Finansieringen samlas från fall till fall och via flera kanaler från olika finansieringskällor. I finansieringen utnyttjas i första hand den finansiering som redan har riktats till regionerna. Ministerierna kan allokera eventuell tilläggsfinansiering via tilläggsbudgetarna. Den praktiska beredningen och genomförandet av åtgärderna tar ofta flera år i anspråk. 

9. Genomförandet av åtgärderna följs upp regionalt och nationellt.