Kommunförsök med sysselsättning
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ska kommunernas roll som anordnare av sysselsättningstjänster stärkas.
Som första åtgärd ska det inledas kommunförsök med sysselsättning där försökskommunerna delvis svarar för att tillhandahålla arbets- och näringslivstjänster (arbets- och näringstjänster) i sin region. I försöken med sysselsättning eftersträvas en starkare verkningsfullhet genom att statens och kommunernas resurser, kompetens och tjänster samordnas.
Kommunförsöken med sysselsättning inleds den 1 mars 2021 och upphör den 30 juni 2023.
Sammanlagt 25 försöksområden och 118 kommuner deltar i kommunförsöken med sysselsättning.
Kommuner som deltar i kommunförsöken med sysselsättning
Kundgrupper som flyttas över till försöken
Till försöken hänvisas inom försöksområdena arbetssökande som är arbetslösa eller deltar i arbetskraftsservice och som inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning. I målgruppen ingår dessutom alla arbetssökande under 30 år och alla invandrare eller främmandespråkiga personer som antingen är arbetslösa eller deltar i arbetskraftsservice vid arbets- och näringsbyråerna inom försöksområdena. Försökskommunen ansvarar för att tillhandahålla offentlig arbetskrafts- och företagsservice (arbets- och näringstjänster) till dessa kundgrupper. När en arbetssökande blir kund hos kommunen innebär det att arbets- och näringsbyrån meddelar den arbetssökande att det i fortsättningen är kommunen som ansvarar för att erbjuda den arbetssökande arbets- och näringstjänster.
Lagstiftningen som gäller arbetsgivarkunder förändras inte. Arbets- och näringsbyråerna kommer även i fortsättningen att erbjuda arbetsgivar- och företagsservice i försökskommunerna. Kommunerna och arbets- och näringsbyråerna kommer emellertid att ha ett tätt samarbete för att samordna arbetsgivarservicen i områdena. I försökskommunerna kommer det att vara möjligt att ta emot meddelanden från arbetsgivarna om lediga arbeten och presentera lämpliga arbetssökande från försöksområdet för arbetsgivarna.
Vad eftersträvas med försöken?
Målet med sysselsättningsförsöken är att på ett effektivare sätt än hittills främja att arbetslösa arbetssökande får arbete och styrs till utbildning samt att ta fram nya lösningar för att trygga tillgången på kompetent arbetskraft. Syftet med försöken är att förbättra möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden särskilt för dem som varit arbetslösa en längre tid eller som har en svagare ställning på arbetsmarknaden. I försöken utvecklas sådana sysselsättningsfrämjande tjänster och servicemodeller för arbetssökande som gör att man bättre än i nuläget kan identifiera och lösa kundernas individuella servicebehov, hinder för sysselsättning samt kompetensutvecklingsbehov.
Staten och kommunerna har ett starkt gemensamt intresse av att främja sysselsättningen och syftet är att samordna dessa två aktörers resurser. Syftet med försöken är att få fram information om hur verkningsfull kombinationen av statens och kommunernas finansiering, kompetens och kundservice är.
I försöken ska kundorienteringen effektiveras genom att man integrerar sysselsättnings-, utbildnings- samt social- och hälsovårdstjänster ännu mer. Det kommer inte att göras någon strikt avgränsning av servicemodellen. Kommunerna kan utveckla sina tjänster utifrån de behov som de arbetssökande och arbetsgivarna i det egna området har. I försöket kommer kommunerna att i pilotprojekt testa olika sätt att erbjuda sysselsättningsservice och ta fram bästa praxisen för att förnya servicestrukturerna.
Regeringen ska senare fastställa riktlinjer för en permanent servicestruktur i arbetskraftspolitiken
Försöken följs upp med hjälp av kontinuerlig statistisk uppföljning och utvärdering av effekterna. Arbets- och näringsministeriet har i samarbete med kommunerna och andra intressentgrupper berett riksomfattande uppföljningsindikatorer för försöken. För försöksområdena ska det månatligen tas fram uppföljningsinformation om hur försöket framskrider. Det har utarbetats en gemensam utvärderingsplan för försöken.
Regeringen fastställer riktlinjer för en permanent servicestruktur i arbetskraftspolitiken under regeringsperioden.
Mer information: Tanja Ståhlberg