Regionala effekter
År 2022 riktades mest (41 %) av turisternas konsumtion i Finland till Nyland. Nylands andel av efterfrågan på turism ökade från 32 procent till 41 procent år 2022. Den sammanräknade andelen Lappland, Birkaland, Egentliga Finland och Norra Österbotten, som var de fyra näst största landskapen i fråga om efterfrågan på turism, var 27 procent.
Enligt preliminära uppgifter ökade efterfrågan på turism 2022 jämfört med året innan i nästan alla landskap. Ökningen gällde särskilt landskapen, där den internationella turismens andel är stor: i Nyland (65 %), i Lappland (46 %) och på Åland (70 %). Av de landskap som var störst i fråga om efterfrågan på turism var efterfrågan svagare än 2019, särskilt i Nyland (-2,2 miljarder euro). I euro ökade efterfrågan mest i Nyland (2,4 miljarder euro), Lappland (356 miljoner euro), Åland (173 miljoner euro) och Norra Österbotten (114 miljoner euro).
Den utländska efterfrågan på turism ökade i alla landskap år 2022. Över 80 procent av den utländska efterfrågan gällde tre landskap: Nyland (61 %), Lappland (16 %) och Åland (5 %).
Den inhemska efterfrågan på turism ökade i nästan alla landskap. En betydande del av ökningen av den inhemska efterfrågan på turism berodde på att finländarnas utlandsturism blev livligare och på att de pengar som blev kvar i hemlandet ökade. Därför ökade den inhemska efterfrågan på turism mest i Nyland (36 %) och på Åland (36 %). Till dessa landskap intäktsförs nämligen flyg- och fartygstrafikens inkomster nästan i sin helhet.
De senaste siffrorna om utbud och användning som gäller inkvarteringstjänster finns i Statistikcentralens Inkvarteringsstatistik. Finlands officiella statistik (FOS): Inkvarteringsstatistik.
Siffrorna baserar sig på siffrorna i Finlands turismräkenskaper 2021–2022 (på finska, sammanfattning på svenska), utvecklingsprognoserna 2023 (på finska), infografen Turismsiffror 2023 (på finska) och Matkailijamittari (på finska). Detaljerade databastabeller har publicerats i Visit Finlands statistiktjänst Rudolf (på finska och engelska).
Turismsräkenskaperna, eller satelliträkenskaperna för turism (TSA, Tourism Satellite Accounts), är ett statistiksystem där turismens inverkan på ekonomin och sysselsättningen beskrivs på ett mångsidigt och övergripande sätt. Systemet togs fram i ett omfattande internationellt samarbete med bland annat FN, UN Tourism , OECD och EU.
Begrepp inom turismräkenskaperna
- Resebalans beskriver förhållandet mellan Finlands internationella turistintäkter och -utgifter. Resebalansen är positiv, det vill säga uppvisar ett överskott, om de inkomster som utländska turister som besöker Finland medför är större än finländarnas konsumtion på utlandsresor.
- Efterfrågan på turism beskriver det belopp som använts för att köpa turismtjänster och -produkter under ett år. Den totala efterfrågan på turism inbegriper konsumtionsutgifterna för finländska och utländska turister i Finland, som turisten antingen har betalat själv eller någon annan har betalat för hans räkning. Turismens efterfrågan inbegriper också den beräknade kostnaden för att använda egna fritidslägenheter. Se även turistintäkter, turistkonsumtion och turismexport.
- Turistintäkter eller det belopp som turister använder, de inkomster/den nytta i euro som försäljningen av turismtjänster och -produkter ger.
- Turistkonsumtion beskriver de totala kostnaderna av resan, som turisten själv betalar eller någon annan betalar för turisten.
- Turismexport det vill säga utländsk efterfrågan på turism, beskriver det belopp som internationella turister använder för att köpa turismtjänster och -produkter.
- Turistutgifter beskriver alla produkter och tjänster som turisterna själv skaffar eller någon annan ersätter för dem. Med internationella turistutgifter avses konsumtionen för ett givet lands invånare på utrikesresor, när de internationella utgifterna för persontrafiken ingår.
- Persontrafiksbalans beskriver intäkterna och utgifterna för internationella persontransporter mellan Finland och andra länder. Utöver resebiljetter inbegriper persontrafiksbalansen bagage och all konsumtion i färdmedel.
Ytterligare information: Sanna Kyyrä, sanna.kyyra(at)gov.fi
