Turismens inverkan på ekonomin

Turismens betydelse för samhällsekonomin i Finland

Före coronapandemin ökade turismens betydelse för samhällsekonomin i Finland. Åren 2018–2019 ökade den utländska efterfrågan på turism i en årlig takt på i genomsnitt cirka 8 procent. Samtidigt ökade den inhemska turismen årligen med 3 procent. 

Coronapandemin som bröt ut i mars 2020 och restriktionerna på grund av den hade en stor inverkan på turismen. Fram till år 2019 utgjorde turismen kring 2,7 procent av Finlands BNP, men pandemin och de därpå följande restriktionerna minskade turismens andel till 1,4 procent 2020. År 2021 började turismens BNP-andel tack vare den inhemska turismen att öka igen och uppnådde 1,6 procent.

År 2019 uppgick den totala efterfrågan på turism till 16,3 miljarder euro. De intäkter som utländska turister lämnade i Finland, dvs. turismexporten, utgjorde ungefär 5,3 miljarder euro och de intäkter som inhemska turister lämnade utgjorde ungefär 11 miljarder av detta. Turismexporten utgjorde 17 procent av exportinkomsterna för tjänster och 5,4 procent av Finlands totala exportinkomsterna.

Enligt preliminära uppgifter uppgick den totala efterfrågan på turism 2021 till 11,5 miljarder euro, vilket är 1,3 miljarder euro (13 %) mer än 2020, men 4,8 miljarder euro (-29 %) mindre än 2019 före pandemin. De utländska turisternas andel av den totala efterfrågan uppgick till 1,3 miljarder och de inhemska turisternas till 10,2 miljarder 2021. Andelen inhemsk efterfrågan på turism ökade till 89 procent, varav 7 procentenheter utgjordes av den andel som blir kvar i Finland vid resor till utlandet. Andelen inhemsk turism av efterfrågan på turism uppgick därmed till 82 procent (9,4 miljarder euro) år 2021. År 2021 kom 78 procent av den utländska turistinkomsten (exkl. persontrafiken) från den europeiska marknaden. De största exportmarknaderna var Estland (158 miljoner euro), Sverige (111 miljoner euro) och Tyskland (89 miljoner euro).

Enligt utvecklingsprognoserna för 2022 ökade den totala efterfrågan till 13,5 miljarder jämfört med året innan. Den utländska efterfrågan ökade till 3,3 miljarder euro, vilket är cirka 62 procent av nivån för rekordåret 2019. Även den efterfrågan som blir kvar i Finland av finländarnas resor till utlandet ökade jämfört med året innan. Däremot minskade efterfrågan på inhemsk turism 2021 från rekordåret och låg kvar på en något lägre nivå än före pandemin.

Regionala effekter

År 2021 riktades cirka en tredjedel (3,7 miljarder euro) av turisternas konsumtion i Finland till Nyland. Regionalt koncentrerades efterfrågan på turism 2021 förutom till Nyland till Birkaland (8 %), Egentliga Finland (8 %) och till Lappland (7 %). 

Enligt preliminära uppgifter ökade efterfrågan på turism 2021 jämfört med året innan i nästan alla landskap tack vare den inhemska turismen. Räknat i euro var ökningen störst i landskap med stora städer. I Nyland ökade efterfrågan med 0,3 miljarder euro (8 %), Birkaland med 0,2 miljarder euro (29 %), Egentliga Finland med 0,1 miljarder euro (17 %) och Norra Österbotten med 0,1 miljarder euro (19 %) jämfört med året innan. I Lappland minskade efterfrågan något (-2 %), medan efterfrågan i Södra Karelen och Kajanaland låg på samma nivå som året innan. 

Pandemins konsekvenser har avspeglats i olika utsträckning i landskapen. Mest minskade efterfrågan på turism år 2020 i de landskap där andelen utländsk efterfrågan på turism var betydande före pandemin: i Nyland, Lappland, på Åland och i Södra Karelen. Den utländska efterfrågan fortsatte att minska i nästan alla landskap 2021. Räknat i euro minskade den utländska efterfrågan mest i Lappland (-81 miljoner euro), Nyland (-53 miljoner euro) och Södra Karelen (-51 miljoner euro). På Åland vände redan den nedåtgående trenden för utländsk efterfrågan och ökade med 15 miljoner euro tack vare livligare fartygstrafik. Cirka 85 procent av den utländska efterfrågan riktades till fem landskap: Nyland (56 %), Lappland (16 %), Åland (5 %), Norra Österbotten (4 %) och Egentliga Finland (4 %).

De senaste siffrorna om utbud och användning som gäller inkvarteringstjänster finns i Statistikcentralens Inkvarteringsstatistik. Finlands officiella statistik (FOS): Inkvarteringsstatistik.

Siffrorna baserar sig på siffrorna i  Finlands turismräkenskaper 2020–2021 (på finska, sammanfattning på svenska), utvecklingsprognoserna 2022 (på finska) och infografen Turism som export 2023 (på finska). Detaljerade databastabeller har publicerats i Visit Finlands statistiktjänst Rudolf (på finska och engelska). ANM Branschtjänst publicerar dessutom årligen en branschrapport om läget och framtidsutsikterna inom affärsverksamheten kring turismen.

Turismsräkenskaperna, eller satelliträkenskaperna för turism (TSA, Tourism Satellite Accounts), är ett statistiksystem där turismens inverkan på ekonomin och sysselsättningen beskrivs på ett mångsidigt och övergripande sätt. Systemet togs fram i ett omfattande internationellt samarbete med bland annat FN, UNWTO (World Tourism Organization), OECD och EU.

Utvecklingsprognoser för efterfrågan på turism under coronapandemin

Efterfrågan på turism är en av de viktigaste mätarna för turismstrategin. Coronapandemins konsekvenser för Finlands efterfrågan på turism har setts över i utvecklingsprognoserna för efterfrågan på turism som uppdateras regelbundet. Den senaste prognosen grundar sig på läget i september 2021. Prognoserna beskriver hur coronaviruset påverkat turismen som helhet i Finland: Utvecklingsprognoser för efterfrågan på turism under coronapandemin 2020–2021 (på finska).

Begrepp inom turismräkenskaperna

  • Resebalans beskriver förhållandet mellan Finlands internationella turistintäkter och -utgifter. Resebalansen är positiv, det vill säga uppvisar ett överskott, om de inkomster som utländska turister som besöker Finland medför är större än finländarnas konsumtion på utlandsresor. 
  • Efterfrågan på turism beskriver det belopp som använts för att köpa turismtjänster och -produkter under ett år. Den totala efterfrågan på turism inbegriper konsumtionsutgifterna för finländska och utländska turister i Finland, som turisten antingen har betalat själv eller någon annan har betalat för hans räkning. Turismens efterfrågan inbegriper också den beräknade kostnaden för att använda egna fritidslägenheter. Se även turistintäkter, turistkonsumtion och turismexport.
  • Turistintäkter eller det belopp som turister använder, de inkomster/den nytta i euro som försäljningen av turismtjänster och -produkter ger.
  • Turistkonsumtion beskriver de totala kostnaderna av resan, som turisten själv betalar eller någon annan betalar för turisten. 
  • Turismexport det vill säga utländsk efterfrågan på turism, beskriver det belopp som internationella turister använder för att köpa turismtjänster och -produkter.
  • Turistutgifter beskriver alla produkter och tjänster som turisterna själv skaffar eller någon annan ersätter för dem. Med internationella turistutgifter avses konsumtionen för ett givet lands invånare på utrikesresor, när de internationella utgifterna för persontrafiken ingår.
  • Persontrafiksbalans beskriver intäkterna och utgifterna för internationella persontransporter mellan Finland och andra länder. Utöver resebiljetter inbegriper persontrafiksbalansen bagage och all konsumtion i färdmedel.

Ytterligare information: Sanna Kyyrä, sanna.kyyra(at)gov.fi