Utvärdering: Behovet av utbildning och information betonas i kommunerna innan sysselsättningsområdena inleder sin verksamhet 2025

En nyss sammanställd utvärderingsrapport om kommunförsöken med sysselsättning lyfter fram betydelsen av utbildning och informationsutbyte när ansvaret för arbetskraftsservicen överförs till kommunerna 2025. Av utvärderingen framgår att överföringen av servicen från staten till kommunerna inte ökade sysselsättningen under uppföljningstiden och att förändringarna i tillhandahållandet av sysselsättningsstödjande tjänster var små.

Inga större förändringar av tjänsternas genomslag i kommunförsöken

År 2021 inleddes en statistisk konsekvensbedömning av kommunförsöken med sysselsättning. Bedömningen visade att överföringen av tjänster från staten till kommunerna inte ökade sysselsättningen under en uppföljningsperiod på mer än två år. I kommunförsöken med sysselsättningen var anslagen till arbetskraftsservice bundna till tidigare utfall, och NTM-centralerna konkurrensutsatte upphandlingen. Förändringarna i tillhandahållandet av tjänster var små. Utifrån sysselsättningsresultaten kunde den regionalisering av serviceansvaret som nu testades, betraktad som en helhet, inte åstadkomma sådana allt mer effektivt sysselsättningsfrämjande servicemodeller som regeringens proposition hade önskat. Bedömningen genomfördes med två metoder utifrån ett registreringsmaterial på individnivå.

Resultaten lyfter fram ett klart behov av utbildning och informationsdelning inom kommunsektorn, när ansvaret för all arbetskraftsservice överförs till kommunerna 2025. Till följd av kommunförsöken minskade utarbetandet av sysselsättningsplaner och andra planer för personer som hade blivit kommunernas kunder. Under de tolv månader som följde på begynnelsedagen för försöken utarbetades mer än tio procent färre planer än vad som skulle ha utarbetats utan kommunförsök.

Utveckling av ett ”ekosystem” för att främja personlig service och sysselsättning i centrum för försöken

En viktig iakttagelse i utvärderingen är försökens fortsatta strävan att utveckla personliga tjänster. Målet har bibehållits trots att genomförandet av den så kallade nordiska modellen för arbetskraftsservice medan försöket pågick fastställde en ram för kundserviceprocessen på ett sätt som delvis ansågs vara oändamålsenlig och belastande.

Som viktiga faktorer som inverkade på genomförandet av tjänsterna ansågs också den stora personalomsättningen och den därav följande belastningen till följd av arbetsintroduktionen av ny personal. I försöken används i stor utsträckning en modell med ansvariga arbetstagare. Det innebär att varje kund har en och samma arbetstagare som kontinuerligt ansvarar för kundens serviceprocess under de olika processfaserna. Bedömningen visar hur nyttig modellen med ansvariga arbetstagare är. Byte av ansvarig arbetstagare verkade ofta ha en negativ eller åtminstone fördröjd inverkan på serviceprocessen. I fortsättningen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att se till att relationerna till de ansvariga arbetstagarna är varaktiga.

En viktig motivering till att kommunalisera arbetskraftsservicen är att kommunaliseringen syftar till att det regionala ekosystemet ska kunna tillgodose arbetsgivarnas behov av arbetskraft och till att skapa nya sysselsättningskanaler för personer med svag förankring till arbetsmarknaden. En svårighet är att samtidigt främja dessa strategiska mål så att arbetsmarknaden och arbetskraftsservicen inte splittras kraftigt. I vissa regioner har den inledande fasen för välfärdsområdena skapat svårigheter för integriteten i ekosystemet för sysselsättning, särskilt när det gäller samarbetet mellan arbetskraftsservicen, hälso- och sjukvården och socialvården.

Genomförandet av försöken utvärderades främst i fem försök utifrån material som hade samlats in från workshoppar och dokument samt genom kvalitativ uppföljning av serviceprocesserna. De granskade försöken var Birkaland, Helsingfors, Uleåborgsregionen, Björneborgsregionen och Södra Österbotten.

Verksamhetsmodeller bör skapas på lokal nivå från regionens egna utgångspunkter

Ekosystem för sysselsättning kan inte byggas på ett centraliserat sätt. Det gäller att skapa ett utrymme för lokala och regionala aktörer, ett utrymme där bättre verksamhetsmodeller kan tas fram från varje regions egna utgångspunkter. Till stöd för detta behövs också nya verktyg för kunskapsledning så att den samlade årsredovisningen för främjande av sysselsättning blir mer synlig. Det behövs information för att den lokala nivån snabbt ska kunna identifiera när den befinner sig på rätt väg, när den behöver något annat. För detta och för att kunna visa kostnadseffektiviteten i servicekedjorna på lång sikt behövs det empiriska indikatorer.

År 2025 får kommunerna ansvar för både tjänster och kunder som under försökstiden fortfarande var arbets- och näringsbyråernas ansvar. Dessutom får sysselsättningsområdena självständigt upphandla tjänster som tillhandahålls av externa aktörer. Samtidigt införs en ny modell för finansiering av arbetskraftsservicen. Modellen väntas uppmuntra kommunerna att förbättra tjänsternas genomslag. Arbetskraftsservicens genomslag beror i hög grad bland annat på hur stora resurser som finns tillgängliga och särskilt på hur väl resurserna kan fördelas.

Med tanke på de kommundrivna tjänsternas genomslag är det säkert viktigt om det framöver generellt sett går att skapa en servicekultur som förenar arbets- och näringsbyråernas och kommunernas kompetens och erfarenhet på ett nytt sätt, vilket försöken har syftat till. Kommunaliseringen i sig är inte en lösning på sysselsättningspolitiska problem, utan den är en möjlighet att förbättra tjänsternas genomslag. De nya sysselsättningsområdena ska visa om förväntningarna på kommunaliseringen uppfylls.

Bedömningen genomfördes av ett konsortium bestående av Statens ekonomiska forskningscentral, Tammerfors universitet, Arnkil Dialogues och Spangar Negotiations.

Mer information: Kari Hämäläinen, ledande forskare, Statens ekonomiska forskningscentral, telefon 029 551 9416, fornamn.efternamn@vatt.fi, Simo Aho, specialforskare, Tammerfors universitet, telefon 050 318 6059, fornamn.efternamn@tuni.fi, och Hanna Liski-Wallentowitz, ordförande för projektets styrgrupp, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, telefon 029 504 7131, fornamn.efternamn@gov.fi

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/svLänk till en annan webbplats.