Orpos regering: Regeringens beslut stöder den begynnande ekonomiska tillväxten

Statsminister Petteri Orpos regering har enats om budgetpropositionen för 2026. Regeringen har fattat beslut som främjar den begynnande ekonomiska tillväxten. Stöd till den ekonomiska tillväxten och en fortsatt ansvarsfull ekonomi är nödvändiga för att finländarnas säkerhet och viktiga tjänster ska kunna tryggas även i framtiden.

Genom besluten under budgetförhandlingarna inför regeringen tillväxtåtgärder som stöder arbete, företagande och investeringar i hela Finland. Finländarnas köpkraft stärks bland annat genom att beskattningen för låg- och medelinkomsttagare lindras, höjningen av arbetsinkomstavdraget per barn höjs och den högsta marginalskattesatsen sänks till cirka 52 procent. Förutsättningarna för företagande förbättras genom att samfundsskatten sänks till 18 procent från och med 2027. Regeringen fortsätter att investera i bättre trafikförbindelser och satsar såväl på kompetens som på forskning och utveckling (FoU).

”Det finns redan många positiva tecken i Finlands ekonomi. Inom industrin har orderböckerna fyllts snabbare än för ett år sedan. Investeringarna har kommit i gång. Beskattningen har lindrats, lönerna har stigit, räntorna är låga och prisstegringen har avtagit. Genom de beslut som fattades vid förhandlingarna i dag stärker vi ytterligare finländarnas förtroende för ekonomin”, säger statsminister Petteri Orpo.

Den ekonomiska tillväxten återspeglas i sysselsättningen med viss fördröjning. För att snabbt förbättra sysselsättningsläget satsar regeringen särskilt på sysselsättningen av unga, på att stimulera byggbranschen 2026 och på att förbättra småföretagarnas sysselsättningsförutsättningar. Samtidigt fortsätter regeringen sina åtgärder för att främja tillväxten. Regeringen vill i synnerhet stärka de ungas sysselsättningsutsikter. Regeringen reserverar 30 miljoner euro för en sysselsättningssedel för unga, med betoning på unga utan tidigare arbetslivserfarenhet eller utbildning. Med hjälp av sysselsättningssedeln vill man göra det möjligt för tusentals unga att komma in i arbetslivet.

Byggandet stimuleras 2026 genom att fullmakten att bevilja räntestödslån höjs från den redan fastslagna summan på en miljard euro till 1,135 miljarder euro och genom att fullmakten att bevilja borgenslån höjs till 200 miljoner euro. Som en del av sysselsättningspaketet har man dessutom kommit överens om att de återstående räntestödsfullmakterna för denna valperiod omfördelas så att en fullmakt på 135 miljoner euro överförs från 2027 till 2026. Detta innebär en fullmaktsnivå på 500 miljoner 2027.
Regeringen värnar om Finlands och finländarnas säkerhet. Ryssland, som fortsätter sitt krig i Ukraina, utgör ett långvarigt säkerhetshot mot hela Europa. Budgetpropositionen för 2026 innehåller nya beställningsfullmakter på 6 miljarder euro för anskaffning av försvarsmateriel. Detta är en mångdubbel ökning jämfört med beställningsfullmakten i budgeten för i år. Med hjälp av de nya beställningsfullmakterna inleder Försvarsmakten en reform av armén.

Att stabilisera skuldkvoten i de offentliga finanserna före utgången av regeringsperioden är det viktigaste finanspolitiska målet i regeringsprogrammet. Utan regeringens åtgärder skulle Finlands skuldsättning öka okontrollerat. Skuldsättningen måste fås under kontroll för att det ska vara möjligt att trygga de offentliga finansernas resiliens och välfärdssamhällets tjänster även för kommande generationer.

För att stabilisera skuldkvoten har regeringen redan beslutat om åtgärder för att stärka de offentliga finanserna med cirka 9 miljarder euro. Enligt den ekonomiska prognosen i somras har dock läget inom de offentliga finanserna försämrats jämfört med uppskattningarna i våras. Enligt finansministeriets uppdaterade uppskattning förutsätter en stabilisering av skuldkvoten före utgången av valperioden att de offentliga finanserna stärks med ytterligare cirka 1 miljard euro före 2027. Regeringen har vid budgetförhandlingarna beslutat om åtgärder för att stärka de offentliga finanserna. Målet har varit att hitta besparingar som påverkar finländarnas vardag så lite som möjligt. Den sociala tryggheten, förmånerna för barnfamiljer eller pensionstagare och social- och hälsovårdstjänsterna blir inte föremål för nya besparingar. 
Regeringen riktar heller inga besparingar till det livsmedelsproducerande jordbruket eller naturvården.

Regeringen vill stärka hushållens, i synnerhet barnfamiljers, tillförsikt inför framtiden. Moderskapsunderstödet, det vill säga värdet på moderskapsförpackningen, höjs med 40 euro till 210 euro. De studerandes vardag underlättas genom att måltidsstödets belopp höjs så att den motsvarar de ökade kostnaderna.

Regeringen understryker att arbetet med att stabilisera grunden för Finlands offentliga finanser måste fortsätta under kommande valperioder. Höstens viktigaste finanspolitiska diskussion handlar om riksdagspartiernas engagemang i den så kallade skuldbromsen. Finlands sänkta kreditbetyg och EU:s gemensamma ekonomiska regler förutsätter att den ansvarsfulla ekonomiska politiken fortsätter.

Nya anpassningsåtgärder riktas till både utgifter och inkomster

Den helhet för att stärka de offentliga finanserna som regeringen beslutat om vid sina budgetförhandlingar hösten 2025 innefattar både åtgärder som minskar utgifterna och åtgärder som ökar inkomsterna, inklusive åtgärder som rör företagsstöd. Åtgärderna beskrivs närmare i den tabell som finns som bilaga till detta pressmeddelande.

Den årliga fullmakten att bevilja räntestödslån för statsunderstödd bostadsproduktion sänks med 365 miljoner euro från och med 2027.

Finansieringen av det egentliga utvecklingssamarbetet minskas med 20 miljoner euro så att besparingen inte berör utvecklingssamarbete som kanaliseras via civilsamhällesorganisationer. För humanitärt katastrofbistånd anvisas ett tillägg på 20 miljoner euro. Av detta riktas 5 miljoner euro till Gaza. De lagstadgade skyldigheterna i fråga om kommunernas integrationsuppgifter avvecklas från och med ingången av 2027 så att språkutbildningen, tjänsterna inom småbarnspedagogik och undervisning eller de sysselsättningsfrämjande tjänsterna inte försämras. Anslaget minskas med 30 miljoner euro på 2027 års nivå.

Den statliga finansiering som reserverats för utvecklingen av FPA-ersättningarna för hela valperioden minskar från 335 miljoner euro till cirka 304 miljoner euro. FPA-ersättningen för besök på en allmänläkares eller specialistläkares mottagning sänks från 30 euro till cirka 8 euro. Utvidgningarna av FPA-ersättningarna (bland annat assisterad befruktning, mun- och tandvård, gynekologbesök och fysioterapi) kvarstår. Försöket med valfrihet för personer över 65 år genomförs som planerat.
I fråga om den statliga ersättningen för specialiseringsutbildning för personal inom social- och hälsovården har det redan tidigare fastställts en besparing av engångsnatur på 15 miljoner euro för 2026. Nu förlängs besparingen till 2027.

I fråga om FoU-finansieringen håller man fortfarande fast vid den parlamentariskt överenskomna BNP-andelen på 1,2 procent för 2030. FoU-finansieringslagen uppdateras dock så att den motsvarar finansministeriets senaste ekonomiska prognos. Enligt den gällande lagen skulle den senaste ekonomiska prognosen inte ha beaktats förrän i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2028. Lagändringen genomförs så att ökningen av statens satsningar på forskning och utveckling minskas med 25 miljoner euro 2026 och med 80 miljoner euro 2027. Dessutom ska den finansiering som riktas till Sitras FoU-verksamhet i fortsättningen räknas med i statens finansieringsandel. Detta har en effekt på 15 miljoner euro på 2027 års nivå. År 2026 ökar FoU-finansieringen med cirka 255 miljoner euro jämfört med det totala beloppet för 2025 och år 2027 med cirka 215 miljoner euro jämfört med 2026.

Vid ingången av nästa år inleder det nya sektorsövergripande Tillstånds- och tillsynsverket sin verksamhet, likaså de tio nya livskraftscentralerna, som bildas utifrån de tidigare närings-, trafik- och miljöcentralerna och regionförvaltningsverken. Som en fortsättning på reformen av statsförvaltningen har regeringen beslutat att snabbt inleda en utredning om ämbetsverksstrukturen. Syftet med utredningen är att hitta besparingar på 25 miljoner euro i statsförvaltningens omkostnader från och med 2027. Utifrån utredningen kommer regeringen att besluta om behövliga strukturella ändringar vid sina ramförhandlingar våren 2026.

Uppskattningen av de villkorliga återbetalningsavgifterna för läkemedelsersättningar höjs så att de motsvarar de faktiska återbetalningarna. Ökningen av återbetalningsavgifterna med 60 miljoner euro riktas till fullt belopp till att minska statens finansieringsandel av sjukförsäkringen. Av denna summa har 30 miljoner euro beaktats som en del av den nya anpassningshelheten 2026 och 15 miljoner euro 2027. Det resterande beloppet används till att kompensera tidigare sparbeslut vars besparingseffekter kommer att bli mindre än beräknat.

Som ett led i de nya anpassningsåtgärderna höjs vissa punktskatter med 50 miljoner euro på 2027 års nivå. Skattehöjningarna gäller alkoholskatten, punktskatten på tobak (inklusive nikotinpåsar) och/eller avfallsskatten och de bereds så att beslut om dem kan fattas vid ramförhandlingarna våren 2026. Dessutom justeras det beslut om beskattningen av pensionärer som fattades i halvtidsöversynen så att lindringen av beskattningen av förvärvsinkomster görs mer skälig när det gäller pensionärer med de högsta inkomsterna. Ändringen gäller pensionsinkomster på över 65 000 euro och minskar den lindring av tilläggsskatten på pensionsinkomst som det beslutades om vid halvtidsöversynen med 20 miljoner euro från och med 2026.

Statens pensionsfonds risktagningsförmåga och samtidigt den årliga intäktsföringen för att täcka pensionsutgifter som betalas ur budgeten höjs från och med 2027. Intäktsföringen för 2027 höjs med 100 miljoner euro. Andra åtgärder som ökar inkomsterna i de offentliga finanserna är en höjning av försörjningsberedskapsavgiften för elström från och med den 1 april 2026 (56 miljoner euro 2027) och en ökning av Forststyrelsens intäktsföring (8 miljoner euro 2026 och 20 miljoner euro 2027). Ökningen av intäktsföringen genomförs inte genom ökad avverkning, utan den baserar sig på stigande virkespriser. 

Nya anpassningsåtgärder riktas också till företagsstöd

I och med den anpassningshelhet som regeringen beslutade om vid budgetförhandlingarna minskas företagsstöden med cirka 141 miljoner euro på 2027 års nivå, med beaktande av sänkningen av fullmakterna.

Business Finlands andra stödformer än FoU-stöd minskas med 15 miljoner euro från och med 2026. Den årliga nivån på produktionsincitamentet för den audiovisuella branschen bibehålls dock på 10 miljoner euro. Det säkerställs att en tillräcklig andel av de återstående stöden riktas till små och medelstora företag.

Fullmakterna för den näringspolitiska reservering och det spetsprojekt inom åtgärdshelheten Ett Finland med ren energi som ingår i regeringens tidsbundna investeringsprogram sänks så att anslagsbehovet minskar med sammanlagt 90 miljoner euro 2027.  Skattegottgörelsen för stora investeringar utvidgas till olika investeringar i avskiljning, återvinning och lagring av koldioxid på det sätt som regeringen kom överens om vid halvtidsöversynen och i enlighet med EU:s förlängda tillfälliga regler om statligt stöd.

Också i flera andra företagsstöd görs en minskning på sammanlagt cirka 16 miljoner euro från och med 2026. Av denna minskning riktas 7,8 miljoner euro till företagsstöd inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (i huvudsak till stöd för filmproduktion). Regeringen bereder och inför en sådan avgiftsskyldighet för beställvideotjänster som EU-lagstiftningen möjliggör. Avgiften ska tas ut av aktörer som tillhandahåller streamingtjänster i Finland. Avgiftsintäkterna ska gå till att stödja inhemsk film- och tv-produktion.

Dessutom skärs företagens skattestöd ned med sammanlagt 20 miljoner euro på 2027 års nivå. Beslut om hur minskningen av skattestöden fördelas fattas vid regeringens ramförhandlingar våren 2026, men det görs inga nedskärningar i energiskattestöden till jordbruket.

Regeringen stöder tillväxten genom omfattande åtgärder

Regeringens centrala mål är att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Redan genom regeringsprogrammets beslut och de beslut som fattades våren 2024 har regeringen bland annat genomfört reformer på arbetsmarknaden, omfattande satsningar på forskning och utveckling samt åtgärder som sätter fart på investeringarna. Vid sin halvtidsöversyn fattade regeringen dessutom beslut om en betydande ny åtgärdshelhet som påskyndar den ekonomiska tillväxten. Den innehåller bland annat skatteändringar som träder i kraft 2026 och som förbättrar incitamenten för arbete och stärker köpkraften.

Syftet med lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet förblir att den statliga FoU-finansieringen är 1,2 procent i förhållande till BNP 2030. Beräknat enligt den senaste prognosen uppgår beloppet av statens FoU-finansiering till cirka 4,1 miljarder euro 2030, medan beloppet enligt en tidigare prognos skulle ha varit cirka 4,3 miljarder euro. Enligt den nya prognosen är de årliga höjningarna cirka 240 miljoner euro från och med 2026. År 2026 uppgår statens FoU-finansiering till cirka 3,17 miljarder euro, vilket är cirka 1,07 procent i förhållande till BNP.

De största tilläggen i finansieringen riktas till att påskynda företagens FoU-verksamhet. Den fullmakt som anvisats för Business Finlands FoU-verksamhet stiger med över 100 miljoner euro. För stärkande av högskolornas FoU-verksamhet anvisas sammanlagt 30 miljoner euro. Dessutom föreslås för livskraftscentralerna en finansiering på 8 miljoner euro för inledande av ett treårigt försök. Syftet med försöket är att öka små och medelstora företags forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Skattepolitiken stöder sysselsättningen

Genom sin skattepolitik strävar regeringen efter att förbättra hushållens köpkraft, förbättra incitamenten för arbete och stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. I enlighet med regeringsprogrammet uppmuntrar regeringens skattepolitik till arbete och företagande samt stöder inhemskt ägande. Utöver de skatteåtgärder som ingår i regeringsprogrammet beslutade regeringen i samband med ramförhandlingarna våren 2024 på grund av det allvarliga läget i de offentliga finanserna om skatteåtgärder för att stärka de offentliga finanserna. I samband med ramförhandlingarna våren 2025 beslutade regeringen om flera skatteåtgärder för att stödja den ekonomiska tillväxten samt om skatteåtstramningar för att finansiera tillväxtåtgärderna.

Incitamenten för arbete förbättras genom att beskattningen av arbete för låg- och medelinkomsttagare lindras med 520 miljoner euro från och med 2026 och dessutom med 125 miljoner euro från och med 2027 samt genom att höjningen av arbetsinkomstavdraget per barn höjs och genom att den högsta marginalskattesatsen sänks till cirka 52 procent. För att minska den förlust av skatteinkomster som sänkningen av den högsta marginalskatten medför görs ingen indexjustering av förvärvsinkomstbeskattningen på de inkomstnivåer som omfattas av sänkningen. På övriga inkomstnivåer görs indexjusteringen till fullt belopp. Åtstramningen av beskattningen av pensionsinkomster som följer av det tekniska genomförandet av sänkningen av de högsta marginalskatterna minskas genom att lindra tilläggsskatten för pensionsinkomst.  Källskatten för nyckelpersoner sänks till 25 procent och för medborgare som flyttar tillbaka till Finland införs en skattelättnad.

Köpkraften stöds av att skattesatsen för de nyttigheter som omfattas av mervärdesskattesatsen på 14 procent sänks till 13,5 procent, donationsavdraget utvidgas och skogsavdraget höjs. Dessutom höjs de nedre gränserna för arvs- och gåvoskatten och räntemarginalen för dröjsmålsräntan på arvsskatten sänks. Skatteintäkterna minskar år 2026 också på grund av att beskattningen av tilläggsköpesumman skjuts upp till den tidpunkt då skyldigheten att betala tilläggsköpesumman samt beloppet av tilläggsköpesumman fastställs. Skattestödet i fråga om tjänstebilar med nollutsläpp fortsätter 2026–2029 i enlighet med tidigare beslut. Därtill sänks koldioxidskattekomponenten för drivmedel.

Skattebasen stärks genom att avdraget för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer, avdraget för arbetsrum och skattefriheten för tjänstecykelförmånen slopas. Slopandet av skattefriheten för tjänstecykelförmån gäller endast cykelförmåner som det har avtalats om efter ramförhandlingarna våren 2025. Minimering av skatten på utdelning som görs genom aktiebytesarrangemang förhindras. Dessutom utvidgas informationsskyldigheten för leverantörer av kryptotillgångstjänster. Skatteintäkterna ökar också genom höjningar av mervärdesskattesatsen för rundradioverksamhet samt av punktskatten på tobak och läskedrycker och gruvmineralskatten.

Vidare ökar skatteintäkterna till följd av de redan tidigare fattade besluten om höjning av fordonsskatten för elbilar och laddhybrider och höjning av drivkraftsskatten för husbilar. När det gäller punktskatten på tobak höjs även skatten på nikotinpåsar och nikotinvätskor för elektroniska cigaretter.  Dessutom slopas skattestödet för elström inom gruvdriften från och med den 1 januari 2026. Försörjningsberedskapsavgiften höjs från och med den 1 april 2026. Punktskatten på vin och andra drycker som framställs genom jäsning höjs, och punktskatten på alkoholdrycker binds till index med beaktande av tidigare beslutade höjningar för starka alkoholdrycker.

I enlighet med regeringsprogrammet kompenseras kommunerna för de effekter som regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna.

Viktiga trafikledsprojekt får finansiering ur investeringsprogrammet

Också genom regeringens investeringsprogram skapas förutsättningar för hållbar tillväxt i hela Finland.

För investeringsprogrammet föreslås i budgetpropositionen sammanlagt 251 miljoner euro i nya fullmakter och anslag. Riktlinjerna för objekten fastställdes till stor del i samband med planen för de offentliga finanserna våren 2025.

Regeringen har beslutat följande om hur investeringsprojekten, inklusive de projekt som ingår i investeringsprogrammet, framskrider:

För följande projekt föreslås finansiering i budgeten för 2026:

• Modernisering och investering i grundlig renovering av passagekontrollsystemet för järnvägstrafiken (genomförandefasen av projektet Digispår) 
• Minskning av det eftersatta underhållet 
• Ökning av hastigheten på Savolaxbanan 
• Utvecklande av huvudbanan, mötesplatserna mellan Riihimäki och Tammerfors och inledande av en grundlig reparation av huvudbanan 
• Byggande av en ny vägförbindelse till kärnkraftverket i Lovisa (landsväg 1583 (Atomvägen) mellan landsväg 170 och Skärgårdsvägen) 
• Stärkande av förutsättningarna för investeringar i Ingåregionen genom förbättring av anslutningen till Hamnvägen och anslutningen till Täktervägen 
• Cirkulationsplats i korsningen mellan landsväg 749, Furuholmsvägen (landsväg 7494) och Strandvägen, Larsmo (som en del av finansieringen av basunderhållet av transportinfrastrukturen)
• Lieksanjoki bro 

För följande projekt föreslås finansiering i den kompletterande budgeten för 2026, när planerna har godkänts och överenskommelse om kostnadsfördelningen har nåtts:

• Dubbelspår Uleåborg–Limingo 
• Riksväg 4 Vestonmäki, Toivakka 
• Landsväg 152 Tavastehusleden–Tusbyleden (Ring IV), utarbetande av vägplan

För följande projekt föreslås finansiering i den första tilläggsbudgeten för 2026, när det finns tillräckliga planerings- och kostnadsuppgifter:

• Fördjupning av farleden till Lovisa
• Stamväg 51, korsningen vid Kela 

Ur investeringsprogrammet föreslås ett belopp på 118 miljoner euro för att åtgärda det eftersatta underhållet av trafikledsnätet och ett belopp på 20 miljoner euro för skrotningspremier för personbilar.

För reformen av FPA-ersättningarna och det riksomfattande försöket med valfrihet genom FPA-ersättningar för 65 år fyllda föreslås dessutom 60,3 miljoner euro som statlig medfinansiering och cirka 0,8 miljoner euro för Folkpensionsanstaltens omkostnader.

För vissa domstolars och Utsökningsverkets omkostnader föreslås ett tillägg på sammanlagt cirka 1,1 miljoner euro för finansieringen av verksamhetsställen.

Fullmakterna och anslagen för investeringsprogrammet stiger till sammanlagt 3,9 miljarder euro i och med denna budgetproposition. För 2026 föreslås anslag på sammanlagt 820 miljoner euro. Det föreslås att det för finansieringen av investeringsprogrammet budgeteras 1,72 miljarder euro i inkomster för 2026. 

Miljardtillägg till beställningsfullmakterna för materielanskaffningar inom försvaret

Regeringen fattade våren 2025 ett beslut om att höja Finlands försvarssatsningar till 3 procent i förhållande till BNP före 2029. Dessutom har Finland i enlighet med Natos mål förbundit sig att öka försvarsfinansieringen ytterligare till 3,5 procent före 2035. Man kommer dessutom före 2035 att satsa 1,5 procent av BNP på verksamhet som stöder försvaret.

Budgetpropositionen för 2026 innehåller nya beställningsfullmakter på 6 miljarder euro för anskaffning av försvarsmateriel. Detta är en mångdubbel ökning jämfört med den beställningsfullmakt på cirka 0,4 miljarder euro som ingår i den ordinarie budgeten för innevarande år. Av beställningsfullmakterna används 2 miljarder euro för utveckling av gemensamma vapensystem och 4 miljarder euro för materiell utveckling. Upphandlingsfullmakterna möjliggör en långsiktig utveckling av Försvarsmakten i den förändrade säkerhetsmiljön. Utgifterna för att höja beställningsfullmakterna infaller i huvudsak i början av 2030-talet. Med hjälp av de nya beställningsfullmakterna kan Försvarsmakten inleda en reform av armén, som inbegriper bland annat ersättande av föråldrade system och en mångsidig utveckling av arméns förmågor.

Ekonomin har återhämtat sig långsamt, men det finns positiva tecken

Finlands ekonomi har återhämtat sig långsamt, men det finns tecken på en snabbare tillväxt. Inflationen har klart avtagit och räntorna har sjunkit, vilket har förbättrat hushållens köpkraft både i Finland och på exportmarknaden. I vårt land har den ekonomiska osäkerheten dock hittills inneburit att extra inkomster har kanaliserats till sparande i stället för konsumtion. När det gäller investeringar kan man vänta sig en snabbare tillväxt eftersom de projekt som gäller energiomställningen och försvaret ökar investeringarna betydligt. Också byggandet förväntas återhämta sig. Ekonomins tillväxt bromsas upp av de höjda tullar som Förenta staterna har infört och av den allmänna osäkerheten.

Ökningen av hushållens genomsnittliga realinkomster dämpas dock i år av det svaga sysselsättningsläget, nedskärningarna i de sociala förmånerna och höjningarna av konsumtionsskatter. Nästa år ökar de disponibla realinkomsterna snabbare i och med att sysselsättningsläget förbättras och beskattningen av förvärvsinkomster sjunker.

Plock ur budgetpropositionen

Regeringen stärker hjälpen och skyddet för dem som utsätts för våld eller hot om våld. Finansieringen av skyddshem stärks med 3,5 miljoner euro jämfört med 2025.

Man utreder möjligheten att som en del av rådgivningssystemet genomföra en bedömning av språkkunskaperna i finska eller svenska hos barn med invandrarbakgrund i åldern 3 eller 4 år. Samtidigt utreds möjligheterna att utifrån bedömningen hänvisa barnet till mer deltagande i småbarnspedagogik eller andra tjänster. Målet är att redan i ett tidigt skede stärka förutsättningarna för språkinlärning.

Regeringen stöder internationella stora idrottsevenemang (EM i friidrott och VM i nordisk skidsport) med 850 000 euro.

Effekterna av de besparingar som fastställts tidigare stärks 2026

De åtgärder som regeringen beslutat om i syfte att stärka de offentliga finanserna träder i kraft stegvis under valperioden. Därför syns anpassningsåtgärdernas effekter ännu inte fullt ut 2026. De åtgärder som direkt påverkar statens budgetekonomi och de nya anpassningsåtgärder som det nu beslutats om och som ingår i den åtgärdshelhet på 9 miljarder euro som regeringen tidigare beslutat om minskar enligt budgetpropositionen utgifterna i budgeten med cirka 3,5 miljarder euro, vilket är cirka 1,1 miljarder euro mer än 2025. Dessutom ökar skatteändringarna skatteinkomsterna med sammanlagt cirka 1,3 miljarder euro på 2026 års nivå.

Den helhet av tillväxtåtgärder som det beslutades om vid halvtidsöversynen våren 2025 försämrar balansen i budgetekonomin med cirka 0,5 miljarder euro under 2026. I denna summa har beaktats skattesänkningarna samt de utgiftsbesparingar, skatteåtstramningar och andra inkomstökningar som det beslutats om för att finansiera skattesänkningarna.

De åtgärdshelheter som fastställdes i regeringsprogrammet och vid ramförhandlingarna samt de nya anpassningsåtgärder som det nu fattats beslut om omfattar hela den offentliga ekonomin och inbegriper således även andra åtgärder än åtgärder som gäller statens budgetekonomi.

De nya ytterligare anpassningsåtgärder som fastslagits i samband med denna budgetmangling beskrivs ovan i pressmeddelandet och i tabellen som bifogas detta pressmeddelande. Nedan behandlas de effekter de tidigare fastslagna helheterna har på anslagen inom budgetekonomin.

Statsförvaltningens produktivitetsprogram i enlighet med regeringsprogrammet och de omkostnadsbesparingar som regeringen beslutat om senare framskrider som planerat. I samband med ramförhandlingarna våren 2025 beslutade regeringen att som ett led i finansieringen av tillväxtåtgärderna rikta en årlig tilläggsbesparing på 130 miljoner euro till statsförvaltningens omkostnader. I denna budgetproposition har tilläggsbesparingarna fördelats utifrån ministeriernas förslag. Till 2026 riktas omkostnadsbesparingar på sammanlagt 399 miljoner euro, vilket är 127 miljoner euro mer än 2025.

De besparingar i statsunderstöden som regeringen beslutade om i regeringsprogrammet och våren 2024 kommer att öka 2026. Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde sänks nivån på statsunderstöd med 65 miljoner euro. Besparingarna fördelas så att högskoleutbildningen står för en andel på 52,7 miljoner euro, investeringsunderstöden för byggande för 4 miljoner euro, statsandelarna för morgon- och eftermiddagsverksamhet för 7 miljoner euro och kontinuerligt lärande för en andel på 1,3 miljoner euro. Utöver den besparing som riktas till högskolorna minskas högskolornas basfinansiering med 30 miljoner euro. Det beslut om finansiering för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna och studiesedeln för studier vid öppen högskola som fattades vid halvtidsöversynen som en del av tillväxtåtgärderna bereds så att den kan tas in i den kompletterande budgetpropositionen.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde sänks statsunderstöden med 6,5 miljoner euro. Nivån på understöd inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde sjunker med 35 miljoner euro, varav 10 miljoner euro används för finansieringen av det tillväxtpaket som regeringen beslutade om våren 2025.

Anslagsbesparingarna för det egentliga utvecklingssamarbetet ökar med sammanlagt 123 miljoner euro till följd av regeringsprogrammet och det beslut som fattades våren 2025. Dessutom föreslås ett avdrag av engångsnatur på 10 miljoner euro i medlemsavgifter och finansieringsandelar till internationella organisationer.

Överföringen av studerande från det allmänna bostadsbidraget till studiestödets bostadstillägg trädde i kraft i början av augusti 2025. Den tillhörande besparingen ökar med ca 20 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2025.

Välfärdsområdenas uppgifter och skyldigheter minskas i syfte att stärka de offentliga finanserna och trygga en tillräcklig personal i framtiden. Ändringarna består bland annat av utnyttjande av teknik vid utveckling av personaldimensioneringen och inom hemvården (50,9 miljoner euro), precisering av tillämpningsområdet för lagen om funktionshinderservice så att lagen förblir en speciallag (13,8 miljoner euro) och en minskning av den så kallade demokratipenningen (5 miljoner euro).
Kommunernas statsandel minskas med 75 miljoner euro som ett led i de anpassningsåtgärder för finansiering av tillväxtåtgärder som fastställdes vid ramförhandlingarna våren 2025.

I och med den övergripande reformen av utkomststödet får de sökande en striktare skyldighet att ansöka om primära förmåner i stället för utkomststöd, såsom till exempel en arbetslöshetsförmån. Den övergripande reformen stärker de offentliga finanserna med 48 miljoner euro 2026. Till Folkpensionsanstaltens omkostnader riktas en engångsbesparing på 50 miljoner euro.

De indexbundna besparingarna innefattar frysningar och partiella frysningar av indexhöjningar. I förmåner som är bundna till folkpensionsindex eller konsumentprisindex (exklusive utkomststöd, pensioner, fronttillägg, funktionshinderförmåner, årssjälvrisken för läkemedel och underhållsstöd) görs inga indexhöjningar 2024—2027.

Budgetpropositionens underskott minskar

Det slutliga anslagsbeloppet i budgetpropositionen för 2026 uppgår till 90,3 miljarder euro. Det är 0,2 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2025 (inklusive den andra tilläggsbudgeten). Även om regeringens sparbeslut sänker utgiftsnivån, ökar utgifterna å andra sidan bland annat på grund av indexjusteringarna av lagbaserade och avtalsbaserade indexerade utgifter. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas uppgå till 3,2 miljarder euro, vilket är ca 0,3 miljarder euro mer än vad som budgeterats för innevarande år (inkl. den andra tilläggsbudgeten).

Budgetpropositionen har ett underskott på 8,7 miljarder euro. Detta ger emellertid inte rätt bild av skuldsättningen eftersom underskottet minskar då statens bostadsfonds återstående kassa intäktsförs i statsbudgeten. Den engångsmässiga intäktsföringen minskar inte statens skuldsättning eller skuldsättningen inom den offentliga ekonomin. Om intäktsföringen från Statens bostadsfond på cirka 2,3 miljarder euro inte beaktas, är underskottet 11,0 miljarder euro. Detta är cirka 2,3 miljarder euro mindre än i år (inklusive den andra tilläggsbudgeten).

Jämfört med vårens plan för de offentliga finanserna har underskottet ökat med 1,7 miljarder euro. Kalkylen över skatteinkomsterna har minskat med cirka 1,7 miljard euro jämfört med vårens uppskattningar. Minskningen av skatteinkomstposterna förklaras av att skatteutfallet blir svagare än beräknat i år och av att den makroekonomiska prognosen har uppdaterats.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

Välfärdsområdenas ekonomi

För välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning föreslås sammanlagt cirka 27,1 miljarder. Finansieringen ökar med cirka 0,9 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2025. Ökningen förklaras i huvudsak av övergången till 2026 års kostnadsnivå. Indexhöjningen är 3,25 procent 2026 och den ökar finansieringen med ca 853 miljoner euro. I finansieringen beaktas också den beräknade ökningen av servicebehovet inom social- och hälsovården, som ökar finansieringen med ca 248 miljoner euro 2026. Skillnaden mellan välfärdsområdenas faktiska och kalkylerade kostnader 2024 låg på en lägre nivå än året innan, vilket betyder att den justering i efterhand som görs för 2026 minskar finansieringen med ca 184 miljoner euro jämfört med 2025.

Regeringen fortsätter med åtgärder i enligt regeringsprogrammet för att lätta på välfärdsområdenas skyldigheter. De lagstadgade ändringarna i skyldigheterna minskar finansieringen av välfärdsområdena sammanlagt med cirka 75 miljoner euro jämfört med 2025. I beloppet ingår också ökningar av uppgifter, av vilka den största består av en ökning på 16 miljoner euro i anslutning till närstående- och familjevård.

Den kommunala ekonomin

Staten anvisar kommunerna statsandelar och andra statsunderstöd till ett belopp av sammanlagt cirka 5,9 miljarder euro 2026. Statsandelen för kommunal basservice föreslås uppgå till 3,6 miljarder euro, vilket är cirka 185 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2025. Statsandelen minskas med 75 miljoner euro i enlighet med vårens beslut. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ökar statsandelarna med uppskattningsvis 69 miljoner euro. Indexhöjningen av statsandelen för basservice uppgår till cirka 80 miljoner euro när man beaktar att indexhöjningen sänks med en procentenhet i enlighet med regeringsprogrammet.

Som helhet stärker besluten under regeringsperioden den kommunala ekonomin 2026–2029.

Behandlingen av budgetpropositionen för 2026 fortsätter

Budgetpropositionen för 2026 överlämnas till riksdagen vid statsrådets allmänna sammanträde den 22 september. Budgetpropositionen publiceras efter det på webbplatsen budjetti.vm.fi. Finansministeriets ekonomiska översikt publiceras samtidigt som budgetpropositionen den 22 september.

Mer information: Mikko Martikkala, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 161 171, Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, Johanna Mantere, undervisningsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 330 330, och Sonja Falk, jord- och skogsbruksministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 162 024