Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna

OECD uppmuntrar Finland att utveckla kontinuerligt lärande som en helhet

Arbets- och näringsministerietUndervisnings- och kulturministeriet 19.2.2020 9.00
Pressmeddelande
Publiken

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD rekommenderar att Finland gör vuxenutbildningen mångsidigare, anpassar den så att den bättre motsvarar arbetslivets behov och styr människor att uppdatera sin kompetens genom ekonomiska incitament. Särskilt möjligheten att nå och handleda vuxna med sämre grundläggande färdigheter bör utvecklas. Undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet utnyttjar OECD:s rekommendationer vid bland annat reformen av livslångt lärande.

I sin rapport Continuous Learning in Working Life in Finland, som publicerades den 19 februari 2020, lägger OECD fram rekommendationer till åtgärder för Finland som underlättar anpassningen till förändringarna i arbetslivet och säkerställer att var och en under sitt liv och sin tid i arbetslivet kan lära sig nya saker enligt behovet.

Finland bör enligt OECD

  • göra utbildningsutbudet mångsidigare 
  • anpassa utbildningsutbudet så att det bättre motsvarar arbetslivets behov
  • stärka incitamenten för att delta i ändamålsenlig utbildning
  • erbjuda övergripande informations- och handledningstjänster
  • utveckla skräddarsydda utbildningar
  • inleda ”uppsökande verksamhet” för vuxna med svaga grundläggande färdigheter.

OECD bedömde de mångsidiga möjligheterna och människornas aktiva deltagande i utbildning som starka sidor i det finländska vuxenutbildningssystemet. I internationell jämförelse har finländarna en hög kompetensnivå. Att utbilda sig är gratis eller förmånligt och utbudet är flexibelt.

Å andra sidan svarar systemet enligt OECD inte mot behoven av tilläggsutbildning eller omskolning på bästa möjliga sätt. Systemet hänvisar inte heller de som behöver det mest att utbilda sig eller erbjuder incitament. Kompetensen hopar sig starkt, och det är svårt att nå dem som behöver mest utbildning. Kompetensklyftan fördjupas under tiden i arbetslivet. Skillnaderna i Finland när det gäller deltagande i vuxenutbildning är bland de största av OECD-länderna.

Förändringen av åldersstrukturen och avbrottet i höjningen av utbildningsnivån väcker oro när det gäller tillgången på kompetent arbetskraft. Enligt OECD:s uppskattning är det nödvändigt att erbjuda riktat stöd till vuxna med svaga grundläggande färdigheter. OECD uppmuntrar Finland att utveckla det kontinuerliga lärandet som en helhet och beakta dess koppling till bland annat utvecklandet av utbildningssystemet och den sociala tryggheten.

– Rätten och en genuin möjlighet till att uppdatera sin egen kompetens under hela livet är den bästa försäkringen mot arbetslöshet och en nödvändighet för att åstadkomma hög sysselsättning. Det är också viktigt att livslångt lärande inte endast förblir ett privilegium för högutbildade utan är tillgängligt oavsett utbildningsbakgrund. Därför har vi inlett en reform av det livslånga lärandet där det centrala målet är att skapa nya modeller för lärande i arbetet och nå de grupper som för närvarande är underrepresenterade inom vuxenutbildningen, säger undervisningsminister Li Andersson.

Reformen bereds i samarbete mellan alla partier och arbetsmarknadsparter och riktlinjerna blir klara i slutet av 2020. Reformen ska genomföras utifrån dessa, och arbetet fortsätter över regeringsperioden. Genomförandet av reformen främjas för sin del grupperna under ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen som fördjupar sig i frågor om matchningen mellan kompetens och arbetsmarknaden.

– Utbildning och utvecklandet av kompetensen har nu och i framtiden en betydande roll för att höja sysselsättningsgraden i Finland och lösa matchningsproblemet på arbetsmarknaden, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

– Särskilt yrkesmänniskor på hög nivå behövs redan nu och i ännu högre grad i framtiden. Det är klart att vi behöver fler högskoleutbildade personer och studiehelheter som riktar sig till högutbildade. Enbart detta är dock inte tillräckligt. Högskolor ska erbjuda lämpliga möjligheter för att utveckla sin kompetens, även för dem som saknar tidigare högskoleutbildning, konstaterar forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen.

Sätten och stöden för att skaffa den kompetens som behövs i arbetslivet behöver ses över

OECD ser utvecklingsbehov särskilt i fråga om utbudet av korta utbildningar, hur utbildningsutbudet svarar mot arbetslivets behov och ekonomiska incitament.

För att göra utbildningsutbudet mångsidigare rekommenderar OECD att man ökar mängden privat utbildning som inte leder till examen och som lämpar sig bättre för vuxnas behov och skulle minska trycket på att söka sig till utbildningar som i första hand är avsedda för unga.

Prognostiseringsinformation bör användas mer systematiskt för att utbildningen bättre ska svara mot arbetslivets behov. Dessutom bör det utvärderas hur arbetsgivarnas roll kunde stärkas vid inriktningen av utbildningsutbudet. Utbildningsanordnarnas incitament för att erbjuda arbetslivsnära utbildning kan stärkas genom att betona finansieringen. Att hitta information om utbildning och arbetslivet kan underlättas genom att till exempel förbättra eller samordna informations- och servicekanaler som Arbetsmarknadstorget eller Studieinfo.

Utbildningsval bör styras så att de blir mer ändamålsenliga genom att antingen rikta de studerandes stöd på nytt eller utveckla nya. Utbildning som leder och utbildning som inte leder till examen bör behandlas åtminstone jämlikt.

OECD föreslår bland annat att Finland ska utreda möjligheten att rikta vuxenutbildningsstödet och yrkesexamensstipendiet till utbildning som med tanke på arbetsmarknaden är ändamålsenlig. Dessutom kunde studiestödet begränsas för vuxna så att det beviljas för att höja utbildningsnivån eller för studier inom branscher där det råder brist på arbetskraft.

Särskild uppmärksamhet och skräddarsydda tjänster för att minska kompetensklyftan

OECD föreslår Finland att överväga ett riksomfattande program som tar sikte på att förbättra studiemotivationen och de grundläggande färdigheterna. Programmet skulle riktas mot de som behöver mest ny kompetens.

Personer med sämre grundläggande färdigheter skulle kunna nås och hänvisas till tjänster och utbildningsmöjligheter genom så kallad uppsökande verksamhet som äger rum antingen på arbetsplatsen eller i den närmaste omgivningen. Sektorsövergripande tjänster som gör det lättare att hitta utbildning och fungerar enligt principen om ett enda serviceställe bör också utvecklas. Arbets- och näringsbyråernas roll är central här, och de bör ha tillräckliga resurser för servicen.

Vissa av rekommendationerna förutsätter tilläggsfinansiering. Enligt OECD skulle de nuvarande resurserna kunna riktas mot fler vuxna med dåliga grundläggande färdigheter. Nya finansieringsformer som skatt på utbildning eller en utbildningsavgift skulle kunna övervägas.

Mer information:

Touko Sipiläinen, undervisningsministerns specialmedarbetare, tfn. +358 295 3 30143
Eeva Kärkkäinen, forsknings- och kulturministerns specialmedarbetare, tfn. +358 295 3 30026
Petri Haltia, konsultativ tjänsteman, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 096
Kirsi Heinivirta, planeringschef, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 136
Piia Rekilä, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 396 3574
Teija Felt, arbetsmarknadsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 049 080
Markku Virtanen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 049 068
OECD:s kommunikationsavdelning [email protected], +33 1 45 24 97 00

Tillbaka till toppen