Regeringen bereder ändringar i beviljandet av lönesubvention till kommuner och samkommuner

Genom de ändringar som bereds riktas lönesubvention i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo i synnerhet till den privata och tredje sektorn. Samtidigt föreslås ändringar i beredskapslagen som gäller överföringen av ansvaret för att ordna arbetskraftsservice. Avsikten är att ett utkast till regeringens proposition ska sändas på remiss i slutet av vecka 24.

Kommuner och samkommuner ska fortsättningsvis beviljas lönesubvention endast i vissa fall. Lönesubvention ska beviljas till exempel för personer med nedsatt arbetsförmåga eller för personer över 60 år som varit arbetslösa länge. I riksdagen behandlas som bäst en regeringsproposition där det föreslås ändringar i fråga om tillgodoräknandet av lönesubventionerat arbete i arbetsvillkoret, som är en förutsättning för arbetslöshetsdagpenning. I fråga om dessa grupper har det föreslagits att lönesubventionerat arbete också i fortsättningen ska räknas in i arbetsvillkoret till vissa delar, eftersom lönesubventionen syftar till att främja deras möjligheter att få arbete och delta i arbetslivet.

I fråga om övriga målgrupper är målet med lönesubventionerat arbete att främja sysselsättning av arbetslösa arbetssökande på den öppna arbetsmarknaden genom att förbättra deras yrkeskompetens. I flera undersökningar som utvärderat lönesubventionens verkningsfullhet har det upptäckts att lönesubvention som beviljats arbetsgivare inom den privata sektorn har positiva effekter på den sysselsattas arbete och inkomster efter perioden med lönesubvention, men motsvarande effekter har inte upptäckts i fråga om dem som sysselsatts inom den kommunala sektorn. Genom ändringen riktas lönesubvention till situationer där positiva sysselsättningseffekter har observerats. Samtidigt minskas de situationer där en kommun som sköter en uppgift som arbetskraftsmyndighet beviljar sig själv lönesubvention.

I och med ändringen minskar beviljandet av lönesubvention med uppskattningsvis cirka 37 miljoner euro per år. Effekterna kommer att öka gradvis och kommer att vara nästan fullskaliga från och med 2026.

I beredskapslagen föreslås ändringar som gäller myndigheternas uppgifter och arbetspliktsregistret till följd av överföringen av ansvaret för att ordna arbetskraftsservice.

Ändringarna avses träda i kraft vid ingången av 2025.

Mer information:
Veera Svahn, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 047 321
Ville Heinonen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 044