Regeringens proposition med förslag till ändringar av lagstiftningen om arbetsfred finslipas som bäst

Regeringen planerar att lämna en proposition med förslag till ändringar av lagstiftningen om arbetsfred till riksdagen den 29 februari 2024. Genom reformen effektiviseras påföljdssystemet i fråga om lagstridiga arbetskonflikter, begränsas oproportionerliga sympatiaktioner och begränsas längden för politiska strejker.

Arbetsminister Arto Satonen presenterade reformens innehåll och framskridande vid en presskonferens den 22 februari 2024.

”De lagändringar som regeringen bereder syftar till bättre arbetsfred. Färre störningar på arbetsmarknaden skulle förbättra företagens konkurrenskraft, bidra till tillväxt och göra Finland mera attraktivt som investeringsobjekt”, förklarar arbetsminister Satonen.

En förbättring av arbetsfreden är den första av regeringens arbetsmarknadsreformer som går vidare till riksdagen för behandling.

Böter som döms ut för brott mot fredsplikten höjs

Enligt lagstiftningen råder fredsplikt när kollektivavtalet är i kraft. Om en stridsåtgärd riktar sig mot det egna kollektivavtalet och kollektivavtalet är i kraft, är det fråga om en olaglig strejk. För olaglig strejk kan plikt dömas ut.

Regeringen ämnar föreslå en höjning av nivån på plikten. Den övre gränsen för plikt föreslås vara 150 000 euro och den nedre gränsen 10 000 euro. Plikt kan dock av särskilda skäl dömas ut till ett lägre belopp än minimibeloppet. Det är också möjligt att låta bli att döma ut plikten. För närvarande är maximibeloppet för plikt 37 400 euro.

För närvarande kan plikt dömas ut endast till föreningar och arbetsgivare som är delaktiga i kollektivavtal och som är bundna av fredsplikt. Regeringen ämnar föreslå en ändring i detta. En arbetstagare som medvetet fortsätter med en arbetskonflikt som domstolen har ansett vara olaglig kan påföras en plikt på 200 euro.

Syftet med ändringarna är att minska antalet störningar på arbetsmarknaden jämfört med nuläget.

Oproportionerliga sympatikonflikter begränsas

Genom sympatikonflikter stöds en annan arbetstagargrupps arbetskonflikt. Regeringen vill under fredsplikten begränsa sympatiaktionerna till sådana som inte har oproportionerliga skadliga konsekvenser för utomstående parter. Största delen av de tidigare sympatiaktionerna ska också i fortsättningen vara tillåtna. Begränsningarna är mindre om det inte finns något gällande kollektivavtal inom branschen.

Politiska arbetskonflikter begränsas tidsmässigt

Med politisk arbetskonflikt avses en arbetskonflikt som en arbetstagarorganisation satt igång och som riktar sig mot en politisk beslutsfattare eller ett politiskt beslutsfattande. Deras konsekvenser påverkar dock även arbetsgivaren. Regeringen begränsar politiska arbetsinställelser så att de får pågå i högst 24 timmar och andra stridsåtgärder i högst två veckor.

Skyldigheten att anmäla stridsåtgärder utvidgas

Skyldigheten i fråga om arbetskonflikter utvidgas till att gälla också sympatiaktioner och politiska arbetskonflikter som ordnas som arbetsinställelse. Sympatikonflikter eller politiska arbetskonflikter som ordnas i form av arbetsinställelse ska anmälas senast sju dagar innan de inleds. 

I fråga om sympatiaktioner ska meddelandet lämnas till den arbetsgivare som är föremål för arbetskonflikten och till parten i kollektivavtalet. I fråga om politiska arbetskonflikter ska meddelandet när fredsplikt råder lämnas till parten i kollektivavtalet.

Riksdagen behandlar lagändringarna våren 2024

Regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering innehåller förslag till förbättringar av arbetsfreden. En trepartsarbetsgrupp behandlade frågor om fredsplikt 3 juli 2023–15 oktober 2023. Arbetsgruppen skulle utarbeta sitt betänkande i form av en regeringsproposition. Arbetsgruppen var inte enhällig i sitt arbete.

Arbets- och näringsministeriet ordnade ett remissförfarande om betänkandet 23 oktober–5 december 2023. Efter remissförfarandet har beredningen fortsatt. Ändringarna har också behandlats i ministerarbetsgruppen för sysselsättning och företagande. Avsikten är att regeringen lämnar propositionen till riksdagen den 29 februari 2024. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Mer information:
Veera Svahn, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7321 (frågor till arbetsministern)
Nico Steiner, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9001