Sammanfattande rapport om de sektorspecifika färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle

Arbets- och näringsministeriet har publicerat en rapport som sammanfattar de huvudsakliga resultaten av de sektorspecifika färdplanerna som gjorts under det senaste året. Rapporten innehåller också sammandrag av de publicerade färdplanerna, projektets centrala slutsatser, en beskrivning av arbetsprocessen samt bedömningar av det fortsatta arbetet och av hur resultaten i färdplanerna utnyttjas i Finlands klimat- och energiarbete mot koldioxidsnålhet.

Färdplanerna visar att regeringens mål om ett klimatneutralt Finland 2035 kan nås i fråga om industrin och andra branscher med befintlig teknik eller teknik som är under utveckling. Genomförandet av färdplanerna förutsätter dock att investeringsmiljön är gynnsam och att flera specialvillkor uppfylls.

– Även om färdplanerna nu har publicerats har det praktiska arbetet i många avseenden bara börjat i företag och inom statsförvaltningen. Framgången beror i slutändan på hur väl de åtgärder som lyfts fram i färdplanerna omvandlas till konkreta investeringar och nya verksamhetssätt. Här är det viktigt att branscher och företag förbinder sig, påminner näringsminister Mika Lintilä.

– Samtidigt måste statsmakten skapa förutsättningar för omfattande investeringar och andra åtgärder. Strategiarbetet för förnybar industri som håller på att inledas svarar för sin del på just denna utmaning, lovar minister Lintilä.

Vinsterna av arbetet med färdplanerna för sektorer, företag samt beredningen av en klimat- och energipolitik

Beredningen av de sektorspecifika färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle skrevs sommaren 2019 in i regeringsprogrammet för Rinne och senare också i Marins regeringsprogram. Syftet med färdplanerna är att ge en närmare uppfattning om omfattningen av samt kostnaderna och förutsättningarna för de åtgärder som omställningen till ett klimatneutralt Finland år 2035 kräver.

Sammanlagt 13 sektorer beredde sin egen färdplan före sommaren 2020. Arbets- och näringsministeriet stödde sektorerna genom att samordna helheten, erbjuda anvisningar samt ordna olika diskussionsmöten och populära temaseminarier.

Färdplanerna erbjöd ett nytt perspektiv för att svara på klimatutmaningen, producerade mängder av ny information och engagerade sektorerna och deras medlemsföretag allt starkare i klimatarbetet.

Den rapport som nu offentliggjorts innehåller sammanfattningar av färdplanerna för följande sektorer: energiindustri, kemiindustri, skogsindustri, teknologiindustri, livsmedelsindustri, handel, trafik och logistik, jordbruk, turism- och restaurangbranschen, byggnadsindustri, fastighetsägare och byggherrar, sågverk, textilbranschen och bioenergisektorn.

Slutsatser om färdplanerna – elektrifiering, ren energi och FoUI-satsningar har en nyckelroll

Enligt rapporten avslöjar färdplanerna möjligheter till betydande minskningar av växthusgasutsläppen inom olika sektorer. Regeringens mål 2035 kan i fråga om industrin och andra sektorer nås med befintlig teknik eller teknik som är under utveckling, förutsatt att investeringsmiljön är gynnsam och att flera ramvillkor uppfylls.

Målet 2035 är så ambitiöst att utsläppsminskningar behövs inom varje sektor. Enskilda investeringar har en stor inverkan på utsläppsutvecklingen, och därför sker utsläppsminskningarna ofta inte linjärt utan stegvis. Och även om utsläppens storleksklass varierar stort mellan olika sektorer, är allas insats nödvändig och värdefull.

Elektrifieringen av industrin och det övriga samhället möjliggör en betydande minskning av växthusgasutsläppen inom flera branscher. Enligt färdplanerna kan elektrifieringen innebära en ökning på 100 % av elförbrukningen inom industrin och en ökning på över 50 % av elförbrukningen i Finland fram till år 2050. En ökning av den utsläppssnåla elproduktionskapaciteten och utbyggnaden av överföringsnätet förutsätter betydande investeringar.

Genomförandet av färdplanerna förutsätter att många specialvillkor uppfylls. Det centrala är en möjliggörande och förutsägbar verksamhetsmiljö, FoUI-satsningar, tillgången till experter och smidig reglering. Dessutom förutsätter genomförandet ett starkt engagemang från sektorernas sida i det fortsatta arbetet.

Den energiomställning som krävs för att målet om klimatneutralitet ska nås förutsätter mer el till rimligt pris och leveranssäker el. Dessutom har sektorsintegrationen, utvecklandet av energinäten och undanröjandet av administrativa hinder en nyckelroll när det gäller att påskynda förändringen. Sektorsintegrationen möjliggör en betydande minskning av utsläppen i och med att samhället elektrifieras.

Fokusering av FoU-satsningar är en av de viktigaste frågorna när det gäller koldioxidsnålhet, eftersom det bestämmer framtida utvecklingsförlopp. Inom industrin är investeringscyklerna långa och det ska förhindras att man låser in sig i användningen av kol. De tekniska lösningar som upprepas i färdplanerna gäller energiproduktion med låga utsläpp, material- och energieffektivitet, alternativa drivkrafter (biodrivmedel, väte, elektrifiering), utnyttjande av spillvärme samt avskiljning och utnyttjande eller lagring av koldioxid.
 
Handavtrycket, dvs. den positiva klimateffekten, av de nuvarande produkterna och de produkter som är under utveckling är omfattande. Rena lösningar erbjuder stora möjligheter för export och ny affärsverksamhet. Klimatneutrala lösningar kan vara betydande konkurrensfaktorer för den finländska industrin.

Arbetet med färdplanerna fortsätter – resultaten används i strategiarbetet och fortsatta steg planeras

Färdplanerna utgör ett direkt underlag till regeringens klimat- och energistrategi, som för närvarande bereds under ledning av arbets- och näringsministeriet, och till många andra planer som tangerar statens energi- och klimatpolitik. Dessutom stöder färdplanerna till exempel inriktningen av FoUI-satsningar och beredningen av en hållbar återhämtning.

Flera branscher planerar eller bereder fortsatta steg i arbetet med färdplanen, bland annat olika fördjupade analyser och metoder för att förankra resultaten. Dessutom planerar man bland annat att utveckla verktyg som erbjuds medlemmarna (t.ex. en räknare för handavtryck och Scope 3-utsläpp) samt att inleda en systematisk dialog med intressentgrupperna. Flera branscher upplever att det är svårt att förankra resultaten och i synnerhet att nå små och medelstora företag, vilket framhäver vikten av det fortsatta arbetet.

- Vi vill vara med och stödja det fortsatta arbetet och förankringen. Redan beredningen av färdplanerna visade hur starka resultat vi kan uppnå genom samarbete – oberoende av om det är fråga om samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn eller mellan olika branscher. Samma samarbete – som också internationellt sett är exceptionellt starkt och till och med utgör en modell för andra – behövs också i fortsättningen, betonar ministern.

Ytterligare information:
Juhani Tirkkonen, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 365 3412 (färdplaner)
Antti Siika-aho, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 575 4118
Riku Huttunen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 431 6518
Petteri Kuuva, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4819 (klimat- och energistrategi)