Staten och kommunerna har ett gemensamt mål - att öka tillväxten och sysselsättningen i hela Finland
I början av 2025 tog kommunerna över ansvaret för den offentliga arbetskrafts- och företagsservice som staten hade haft ansvaret för. Samtidigt lades statens arbets- och näringsbyråer ned, och deras kunder, tjänster och anställda övergick till kommunerna. Beslutet om detta fattades av den tidigare regeringen, och den nuvarande regeringen fick till uppgift att slutföra reformen. Statens och kommunernas gemensamma mål är att förbättra sysselsättningen och skapa tillväxt i Finland.
Den förändring som skedde i årsskiftet är historisk. Tack vare statens och kommunernas grundliga beredning och goda samarbete förlöpte övergången smidigt utan större problem. Men överföringen av ansvaret för tjänsterna var bara det första steget. Det rådande sysselsättningsläget i Finland kräver nya lösningar, och reformen är ett ypperligt tillfälle att utveckla. Ur kommunernas synvinkel behöver regelbördan minskas ännu mer för att kommunerna ska ha en genuin möjlighet att erbjuda omfattande sysselsättningstjänster. De ändringar i lagstiftningen som bereds nu är ett steg i rätt riktning eftersom de lättar upp regleringen när det gäller klientprocessen i arbetskraftsservicen och utökar tjänstemännens prövningsrätt. I och med ändringarna får också de privata bemanningsföretagen bättre möjligheter att vara en del av den helhet som främjar sysselsättningen.
Sysselsättningsfrämjandet en allt viktigare del i den regionala livskraftsuppgiften
Grundtanken bakom reformen är att föra tjänsterna närmare klienterna och att skapa en servicemodell där de lokala särdragen får och ska synas. Kommunerna får en möjlighet att utveckla ett sådant utbud av sysselsättningsfrämjande tjänster för sina kommuninvånare som kan riktas effektivt regionalt –med beaktande av regionens och den lokala befolkningens särdrag och behov. De som ska ansvara för genomförandet av kommunernas nya tjänster kommer att vara de som redan tidigare har arbetat inom näringslivs- och sysselsättningstjänsterna, och de 4 400 experter från arbets- och näringstjänsterna som har övergått till kommunernas tjänst.
Att främja sysselsättningen blir en allt viktigare del av kommunernas och regionernas livskraftsuppgift, och förutsätter ett nära samarbete i kontaktytorna mellan de olika sektorerna i kommunerna och mellan kommunerna och välfärdsområdena. I den nya modellen för främjandet av sysselsättningen betonas inte bara det lokala, utan också det flerskiktade regionala samarbetet får en större roll. Det förutsätts samarbete mellan kommunerna, kommunernas sysselsättningsområden och mellan privata och tredje sektorns aktörer för att kunna rikta resurserna effektivt, hitta nya lösningar för arbetskraftsmatchningen och trygga arbetskraftens regionala rörlighet i hela Finland.
Bättre resultat genom nya smidiga förfaranden och samarbete
De centrala aktörerna i det sysselsättningsfrämjande arbetet är kommunerna, men staten ansvarar i sista hand för systemet för arbetskraftsservicen. Målet är att öka sysselsättningen i hela landet. Kommunerna och staten har en gemensam vilja att hitta en ny och bättre modell för främjandet av sysselsättningen. Det går kanske snabbare att göra själv, men tillsammans är vi starkare och kommer längre. Vi måste göra det här tillsammans, och vi måste ha tålamod och vara öppna gentemot varandra.
För att man ska kunna utvärdera reformens resultat och kostnadseffektivitet är det essentiellt att man regelbundet följer upp hur servicesystemet fungerar och vilken effekt det har. För uppföljningen ansvarar utvecklings- och förvaltningscentret KEHA som lyder under arbets- och näringsministeriet. Genom reformen kommer centret i egenskap av nationell aktör att få fler uppgifter i synnerhet inom kunskapsbaserad ledning och förvaltning och utveckling av informationssystem. KEHA-centret stöder kommunernas kunskapsbaserade ledning av sysselsättningsområdena på samma sätt som till exempel THL stöder välfärdsområdena inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Vid utvecklandet av KEHA-centrets uppgifter har man också fått idéer från de andra nordiska länderna. Till exempel i Danmark producerar ämbetsverket STAR information som stöd för arbets- och näringsministeriet och stöder kommunerna i genomförandet av sysselsättningspolitiken.
KEHA-centret är kommunernas samarbetspartner och utvecklar utvärderingen, uppföljningen och informationssystemen tillsammans med sysselsättningsområdena. På grund av sysselsättningsområdenas särdrag och de olika kommunstrategierna är det en stor utmaning att erbjuda en allt-i-ett-lösning för uppföljningen som lämpar sig för alla. Vid utvärderingen av reformens kostnadseffektivitet är det viktigt att beakta regionala skillnader och rörligheten på den nationella arbetsmarknaden.
Genom att kommunerna, arbets- och näringsministeriet och KEHA-centret fortsätter utveckla tillsammans och öppet kan all den information i systemet för kunskapsbaserad ledning utnyttjas som konkret stöd för ledandet av regionens livskraftsuppgift. Vid utvecklandet av informationssystem ska man utnyttja artificiell intelligens i större utsträckning till exempel för att automatisera beslutsfattandet och utveckla matchningen av arbetstagare och arbetsplatser. Man ska också utreda om kommunerna kan utnyttja inkomstregistret i större utsträckning.
Kunden i centrum i sysselsättningstjänsterna – kommunernas roll i beslutsfattandet ökar
Det har inte varit lätt att genomföra en så stor reform, och det finns mycket kvar att utveckla också i framtiden. Kommunernas och statens arbete har fått en bra start. Men det är ett maraton, inte ett sprinterlopp. I fortsättningen kommer kommunerna att vara de viktigaste aktörerna inom främjandet av sysselsättningen. Det är deras uppgift att med hjälp av sina lokala och regionala samarbetspartner erbjuda effektiva tjänster som ger mervärde åt kunderna.
Kundservicen är A och O i reformen. De kommunala beslutsfattare som väljs vid valet i vår kommer att ha en viktig roll när det gäller hur mycket kommunerna satsar på sysselsättnings- och näringslivsservice och hurdana lokala tjänster det finns för arbetssökande, företagare och arbetsgivare. Enligt den enkätundersökning som gjorts av Stiftelsen för kommunal utveckling (18.1.2025) kommer sysselsättningen att vara kommunalvalets viktigaste tema.
Det nya sättet att arrangera sysselsättningstjänsterna kräver mod av alla parter att skapa nya förfaranden och partnerskap – samarbeta för tillväxt och sysselsättning i Finland.
Tiina Korhonen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet
Heikki Heikkilä, direktör, KEHA-centret
Hanna Lähteelä, sysselsättningsdirektör, Jyväskylä sysselsättningstjänster