Utredning ger ny information om hur de som flyttat till Finland av olika orsaker klarar sig på arbetsmarknaden

Enligt utredningen som arbets- och näringsministeriet beställt varierar sysselsättningsgraden och medelinkomsterna för dem som kommit till Finland på olika grunder kraftigt särskilt i början av boendet. Skillnaderna i sysselsättningsgraden och inkomsterna för invandrare och personer med finländsk bakgrund minskar med tiden i Finland.

Enligt utredningen är sysselsättningen och inkomsterna för dem som kommit till landet på grund av internationellt skydd, familjeband och studier samt för EU-medborgare i allmänhet låga under de första åren de är bosatta i Finland. Däremot är sysselsättningsgraden och arbetsinkomsterna för dem som flyttat till landet med stöd av arbetstillstånd i regel höga under de första åren. 

Skillnaderna i sysselsättningen mellan grupperna minskar betydligt med bosättningstiden i Finland. Under de första tio åren som man varit bosatt i Finland förbättras sysselsättningen för dem som kommit på grund av internationellt skydd och familjeåterförening samt dem som kommit från EU-länder, medan sysselsättningen för dem som kommit med stöd av arbetstillstånd försvagas. Efter tio år är sysselsättningsgraden

• cirka 80 procent för personer som flyttat på grund av arbetstillstånd och EU-medborgare
• cirka 70 procent för personer som kommit på grund av familj eller studier
• cirka 60 procent för personer som får internationellt skydd. 

Det finns dock betydande skillnader i förvärvsinkomsterna ännu efter att man har bott tio år i Finland. Förvärvsinkomsterna för dem som kommit till Finland på grund av internationellt skydd är efter tio års vistelse mindre än hälften av inkomsterna för dem som kommit med stöd av arbetstillstånd.

Utvecklingen av erhållna inkomstöverföringar och nettoinkomstöverföringar återspeglar utvecklingen av sysselsättningen och inkomsterna. De som kommit till landet på grund av internationellt skydd får i synnerhet under de första åren i Finland betydligt mer inkomstöverföringar än andra invandrargrupper. Nettoinkomstöverföringarna för dem som flyttat på grund av arbete och studier samt för EU-medborgare stabiliserar sig inom tio år på samma nivå som för personer med finländsk bakgrund. 

Utredningen jämför också invandrarnas arbetsmarknadsframgång med den för personer med finländsk bakgrund

Sysselsättningen och inkomsterna för dem som flyttat till landet med stöd av arbetstillstånd är under de första åren högre än för personer i samma ålder och av samma kön med finländsk bakgrund, men på tio år sjunker de något under nivån för personer med finländsk bakgrund.   

Efter tio års boende är de genomsnittliga inkomsterna för EU-medborgare och studerande som fått uppehållstillstånd drygt 80 procent av inkomsterna för personer i samma ålder med finländsk bakgrund. Arbetsinkomsterna för dem som anlänt på grund av internationellt skydd eller familjeåterförening är till en början låga. Även efter tio år utgör arbetsinkomsterna endast cirka hälften av inkomsterna för personer med finländsk bakgrund. 

Utredningen granskar dessutom invandrarnas deltagande i utbildning i Finland samt utvandringen. Med undantag för dem som kommit till Finland med studietillstånd deltar få i utbildning som leder till examen genast när de kommit till landet. Efter de första åren deltar till exempel cirka 40 procent av dem som kommit till Finland på grund av internationellt skydd i utbildning på andra stadiet. Omkring 17 procent av invandrarna i materialet har flyttat från landet inom tio år.

Utredningen gjordes av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Utredningen bygger på Migrationsverkets uppgifter om beslut om uppehållstillstånd 2011–2021 samt Statistikcentralens omfattande registermaterial.

Mer information:
Antti Kaihovaara, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7125
Matti Sarvimäki, ledande forskare, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 040 304 5515