Analys: Sysselsättningen minskade 2024, men det skapades fler nya arbetstillfällen än året innan
Enligt arbets- och näringsministeriets analys skapades drygt 262 000 nya arbetstillfällen 2024. Antalet ökade något från året innan, även om sysselsättningen samtidigt minskade. Detta innebär att rekryteringen till nya jobb lyckades bättre än tidigare.
År 2024 minskade det totala antalet sysselsatta med sammanlagt 26 000 personer. Även antalet verksamhetsställen som sökte arbetskraft minskade. Samtidigt ökade dock antalet personer som de sökte jämfört med året innan. Verksamhetsställena sökte totalt drygt 634 000 personer, av vilka omkring 281 000 personer sökte nya jobb. På grund av bristen på arbetskraft kunde inte alla nya arbetstillfällen tillsättas, utan 2024 skapades till slut drygt 262 000 nya arbetstillfällen.
”År 2024 söktes färre arbetstagare till nya jobb än året innan. Det skapades dock något fler nya arbetstillfällen, eftersom bristen på arbetskraft minskade och rekryteringarna lyckades bättre än tidigare. Enligt vår analys minskade bristen på arbetskraft klart jämfört med året innan och nästan halverades från 2022 till 2024”, berättar forskningsdirektör Heikki Räisänen.
År 2024 beräknas bristen på arbetskraft ha varit 42 200 personer. År 2023 tillsattes inte 63 500 jobb på grund av brist på arbetskraft och 2022 81 500.
Hela 44 procent av verksamhetsställena sökte arbetstagare till nya jobb
Arbetsgivare rekryterar arbetskraft av tre orsaker. För det första för att ersätta avgångar såsom personer som går i pension. För det andra på grund av omsättningen, dvs. att de sysselsatta byter jobb. Den tredje orsaken till rekrytering är att tillsätta ett nytt jobb som inte finns på verksamhetsstället vid tidpunkten för rekryteringen.
År 2024 sökte cirka 44 procent av verksamhetsställena arbetskraft till nya jobb. Andelen nya jobb av all anskaffning av arbetskraft var störst i Tavastland, Södra Savolax och Lappland, över hälften av all rekrytering. Av branscherna skapades flest helt nya jobb inom jordbruk, skogsbruk och fiske, byggverksamhet samt fastighetsverksamhet.
Kvantitativt sett sökte social- och hälsovården samt socialservicen mest arbetskraft till nya jobb 2024. Det var dock till stor del fråga om ersättningsrekrytering, där det till en befintlig arbetsplats anställs en ny person i stället för den som flyttat. Inom utbildning, konst samt förvaltnings- och stödtjänster var anskaffningen av arbetskraft mest omfattande i förhållande till de sysselsatta inom branschen.
Sociala mediers betydelse vid rekryteringen har ökat
De viktigaste sökkanalerna för att tillsätta nya jobb 2024 var arbetskraftsservice och sociala medier. En granskning på längre sikt visar att betydelsen av sociala medier har ökat på samma sätt som andra webbtjänster och webbkanaler. Även om betydelsen av informella personkontakter har minskat, utnyttjas till exempel den egna personalen och tidigare anställda fortfarande i stor utsträckning när man söker nya arbetstagare.
Ovan nämnda uppgifter framgår av arbets- och näringsministeriets färska publikation. Analysen baserar sig på Statistikcentralens representativa material om verksamhetsställen som gäller anskaffning av arbetskraft.
Mer information:
Heikki Räisänen, forskningsdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7118