EU:s energiministrar diskuterar energipriser, energieffektivitet och väte – med miljöministrarna diskuteras rättvis omställning och skogar

Informella möten mellan EU:s miljö- och energiministrar ordnas den 20–22 januari 2022 i Amiens i Frankrike. I de möten som Frankrike är värd för deltar miljö- och klimatminister Emma Kari och näringsminister Mika Lintiläs statssekreterare Jukka Ihanus som Finlands representanter.

Torsdagen den 20 januari diskuterar miljöministrarna vid sitt möte bland annat EU:s kemikaliestrategi, bekämpningsmedel samt avskogning.

Fredagen den 21 januari inleds energi- och miljöministrarnas gemensamma möte med en arbetslunch med rättvis omställning som tema. Ministrarna diskuterar frågan om strukturen i beredskapspaketet 55 svarar mot utmaningarna i fråga om social rättvisa och acceptans, vilka åtgärder på EU-nivå säkerställer att den gröna omställningen blir rättvis samtidigt som man bevarar sin klimatpolitiska ambition och inom vilka sektorer 55-paketet ger störst möjligheter till tillväxt och sysselsättning. 

På eftermiddagen är temat för det gemensamma mötet skogarnas och träprodukternas roll i miljö-, energi- och klimatpolitiken. Ministrarna diskuterar bl.a. ekonomiska eller lagstiftningsbaserade metoder för att öka en långvarigare användning av trä från skogen som ökar kolsänkorna.

Energiministrarna dryftar ökningen av energipriserna, väteekonomin och energieffektiviteten

Lördagen den 22 januari finns tre teman på energiministrarnas eget möte: energipriserna ur den europeiska konsumentens synvinkel, riktandet av de skärpta förpliktelserna i EU:s energieffektivitetsdirektiv till medlemsländerna samt främjandet av förnybart och koldioxidsnålt väte.

Ökningen av energipriserna är beklaglig för konsumenterna, men störningarna verkar vara tillfälliga. EU bör inte vidta åtgärder som skulle störa systemet för handel med utsläppsrätter eller elmarknaden. Frågor som gäller den internationella detaljhandelsmarknaden för energi hör i huvudsak till den nationella behörigheten, varför även åtgärderna bör förbli nationella. Avskaffandet av fossila bränslen och ökningen av förnybara och andra utsläppsfria energikällor skyddar mot energiprischocker på längre sikt. 

Främjandet av energieffektiviteten får en starkare roll i uppnåendet av klimatmålen när energieffektivitetsåtgärderna har verkliga och betydande konsekvenser för växthusgasutsläppen. 
Medlemsstaterna är mycket olika när det gäller både energianvändningen och energisystemen. Det finns ingen enskild energieffektivitetsåtgärd på EU-nivå som skulle ha samma inverkan på utsläppen i alla medlemsstater. Optimering av kostnadseffektiva åtgärder måste kunna göras för varje medlemsstat, baserat på faktiska uppgifter från varje medlemsstat. De mål som baserar sig på modeller på EU-nivå kan på medlemsstatsnivå leda till höga kostnader och ineffektivitet när det gäller att minska utsläppen. 

I vätgasekonomin anser Finland att det är viktigt att snabbt få fart på utvecklingen och att industrin investerar. Regleringen ska vara öppen, smidig och teknikneutral. De vinnande lösningarna väljs på marknaden. På längre sikt kan man betona den klimatpolitiska ambitionen, men i ett tidigt skede får den inte bromsa utvecklingen av teknik och marknader.  

I ministrarnas möten deltar också EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för klimatpolitiken och den europeiska gröna given Frans Timmermans, EU-kommissionären med ansvar för energifrågor Kadri Simson och EU-kommissionären med ansvar för miljö, hav och fiske Virginijus Sinkevičius.

Ytterligare information:
Riku Huttunen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 431 6518
Eero Karjalainen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 501 7746 (EU-samordning av energi vid arbets- och näringsministeriet)
Ville Niemi, specialsakkunnig, UM/Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel, tfn +32 479 470 175