EU:s energiministrar försöker nå enighet om utvecklingen av Europas energinät

EU:s energiministrar sammanträder i Luxemburg den 26 juni 2026. Huvudtemat för rådets möte är att enas om en gemensam allmän riktlinje om utvecklingen av ett transeuropeiskt energinät. Ministrarna diskuterar också energipolitikens utformning efter 2030 och de samordningsåtgärder och andra åtgärder som hänför sig till energieffekterna av stängningen av Hormuzsundet. Miljö- och klimatminister Sari Multala företräder Finland vid mötet.

Det europeiska kraftnätspaketet utvecklar elnäten, elektrifieringen och tillståndsförfarandena

Avsikten är att energiministrarna ska enas om rådets allmänna riktlinje om det europeiska kraftnätspaketet. I paketet ingår kommissionens förslag till översyn av den nuvarande förordningen om transeuropeisk energiinfrastruktur (TEN-E) och till ett direktiv om tillståndsförfaranden. Förslagen lades fram den 10 december 2025.

Syftet med paketet är att förbättra gränsöverskridande elnätsförbindelser, främja elektrifiering och påskynda tillståndsförfarandena för projekt för förnybar energi och för el- och gasnät. Samtidigt strävar man efter att göra den gränsöverskridande infrastrukturen mer säker och motståndskraftig. Paketet är en viktig del av färdplanen ”Ett Europa, en marknad”, vars mål är att stärka Europas konkurrenskraft genom att sänka energipriserna och minska utsläppen.

”Det ursprungliga förslaget har under arbetsgruppsbehandlingen omarbetats i riktning mot de prioriteringar som Finland förespråkat. Vi kan nu stödja den kompromisstext som ordförandeskapet lagt fram till rådet”, säger minister Sari Multala.

”Vi vill fortsättningsvis betona teknikneutralitet, medlemsstaternas olika utgångspunkter och deras rätt att besluta om sitt eget energisystem. Även det kompromissförslag som gäller så kallade flaskhalsintäkter till följd av begränsad gränsöverskridande överföringskapacitet kan understödjas. Flaskhalsintäkterna bör användas för att utveckla de gränsöverskridande förbindelserna i de områden där de uppstår, med respekt för medlemsländernas behörighet”, fortsätter ministern.

Finland anser det vara ytterst viktigt att det i TEN-E-förordningen tas in bestämmelser om reparation av skador orsakade av uppsåtlig skadegörelse. ”Det är viktigt att det också är möjligt att få ekonomiskt stöd från EU för att reparera avsiktliga skador på kritisk undervattensinfrastruktur för energi.

När det gäller direktivet om tillståndsförfanden anser Finland att det är viktigt att de nationella särdragen beaktas så att medlemsstaterna ges tillräcklig flexibilitet för att utveckla tillstånds- och godkännandeförfarandena och göra dem smidigare. Av stor vikt är förslagen om förfaranden för tyst godkännande, om ändring av markanvändningsform eller områdets status genom planläggning samt om fördelning av nyttan med invånare och samhällen i närområdet.

Diskussion om EU:s energipolitiska ram efter 2030

Utifrån frågor som det cypriotiska ordförandeskapet lagt fram diskuterar energiministrarna hur den energipolitiska ramen efter 2030 bör utformas. Målet är att uppnå klimatmålet för 2040 samt att säkerställa inhemsk energi till rimligt pris och att stärka EU:s konkurrenskraft. Målet om att minska utsläppen av växthusgaser med 90 procent fram till 2040 fastställdes i den ändrade europeiska klimatlagen, som trädde i kraft i april 2026. 

Finland anser att klimat- och energisystemet efter 2030 bör grunda sig på en tydlig, förutsägbar och långsiktig reglering som stöder investeringar. Viktiga utgångspunkter är kostnadseffektivitet, teknikneutralitet och utveckling av nya koldioxidsnåla lösningar.

”I Finland har energisystemet utvecklats på ett sätt som förenar konkurrenskraftiga priser, små utsläpp och en stark försörjningsberedskap. Denna utveckling stärks även i fortsättningen genom en teknikneutral, marknadsmässig och investeringsstödjande politik. Det är viktigt att öka andelen ren el och annan koldioxidsnål energi, förbättra energieffektiviteten på ett flexibelt sätt och att bevara ett mångsidigt energisystem som stöder industrins konkurrenskraft och klimatmålen”, konstaterar minister Sari Multala. 

”Den europeiska regleringen ska öka andelen ren energi och minska användningen av fossil energi utan onödigt detaljerade skyldigheter som snabbt blir föråldrade. Medlemsstaterna ska ges tillräckligt med möjligheter att genomföra åtgärder för förnybar energi och energieffektivitet på ett nationellt kostnadseffektivt sätt”, fortsätter ministern.

Energiministrarna diskuterar situationen i Hormuzsundet och dess energieffekter

Ministrarna bedömde utifrån ordförandeskapets diskussionsunderlag de störningar som krisen i Mellanöstern orsakat på den globala energimarknaden samt EU:s eventuella samordnade åtgärder. Krisen har lyft fram betydelsen av energitrygghet och rimliga energipriser som politiska frågor och framhävt behovet av att stärka EU:s gemensamma insatser.

”Finland betonar allmänt vikten av att minska användningen av fossila bränslen, eftersom det stärker EU:s energitrygghet och minskar beroendeförhållanden. Omställningen till ren energi är såväl en klimatfråga som en fråga om konkurrenskraft och energitrygghet. En stor andel utsläppsfri el och värme skyddar mot fluktuationer i elpriset”, betonar minister Multala. 

Mer information:
Riku Huttunen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 431 6518
Juuso Kilpinen, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 050 322 9636 
Elina Johansson, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 301 4607
Jarmo Muurman, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 185 4607 (tillståndsdirektivet) 
Sanna Ek-Husson, specialsakkunnig, Finlands ständiga representation vid EU, Bryssel, tfn +32 470 206 178