I EU:s trepartsförhandlingar nåddes enighet om direktivet om förnybar energi

Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd nådde på morgonen den 30 mars 2023 en preliminär överenskommelse om uppdateringen av direktivet om förnybar energi. Bakgrunden till uppdateringen som höjer målen för förnybar energi är EU:s 55 %-paket som går ut på att unionen ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 procent fram till 2030.

Trepartsförhandlingarna har varit intensiva under början av året. Nu nådde parterna enighet om bioenergifrågor. Förslaget till direktiv har till många delar förbättrats under förhandlingarna. Den preliminära överenskommelsen står till stor del i linje med Finlands ståndpunkter.   

Direktivet om förnybar energi som fastställer målen och de allmänna ramarna innehåller också flera åtgärder som bidrar till produktion och förbrukning av förnybar energi och säkerställer att EU:s klimatmål uppnås.

Det allmänna målet 2030 som gäller hela EU höjdes från 32 procent till 42,5 procent. Detta kräver en nivå på cirka 60 procent av Finland. I detta skede är det dock inte fråga om ett bindande landspecifikt mål. Finland ska slå fast det nationella målet senare i en process i enlighet med EU-förordningen om styrningen av energiunionen. 

Finland har understött de ambitiösa målen för förnybar energi, och välkomnar därför den betydande höjningen av det allmänna målet.  

Utöver det allmänna målet innehåller direktivet närmare bestämmelser om många andra frågor. För Finland är bioenergi, transporter och tillståndsprocesserna för produktionsanläggningar för förnybar energi de viktigaste.
 

Strängare krav på skogsbiomassa vid energianvändning

Kaskadanvändningen av skogsbiomassa bör följas upp noggrannare, och de råvaror som lämpar sig för industriell användning får inte beviljas direkt stöd om de används för att alstra energi. Kaskadanvändning innebär att man använder råvaror på ett resurseffektivt sätt så att man i första hand använder skogsbiomassa för att tillverka produkter och material i stället för energibruk. 

I fortsättningen ska medlemsländerna genomföra åtgärder för att se till att energi som kommer från biomassa har producerats på ett sätt som minimerar oskäliga snedvridningar på råvarumarknaden och negativa effekter på den biologiska mångfalden. 

Hållbarhetskriterierna för biomassa kommer också att ändras. När det gäller gränsen för att tillämpa hållbarhetskriterierna, sänks den totala termiska effektgränsen för anläggningar som använder fasta biomassabränslen från 20 MW till 7,5 MW. Det innebär att i framtiden är fler anläggningar skyldiga att påvisa biomassans hållbarhet. 

Man får också i fortsättningen tillämpa en så kallad riskbaserad granskning. Detta system som är viktigt för Finland betyder att hållbarhetskraven på skogsbiomassa fastställs i nationell lagstiftning. 

Till detta system hör också vissa förbjudna områden som inte får användas för att skaffa biomassa för energianvändning, såsom urskogar, gamla skogar och andra skogsområden med särskild biologisk mångfald.

Användningen av skogsflis ska inte begränsas på det sätt som Europaparlamentet föreslår, utan den ska också i fortsättningen vara en av källorna för förnybar energi, förutsatt att det går att visa att hållbarhetskriterierna uppfylls.

Förnybar energi inom transportsektorn

Inom transportsektorn får medlemsländerna välja att minska växthusgasintensiteten eller att öka andelen förnybar energi. Växthusgasintensiteten för bränslen och el inom transportsektorn bör minska med minst 14,5 procent fram till 2030. Om ett medlemsland väljer att öka andelen förnybar energi, ska andelen höjas till 29 procent år 2030. 

Det gemensamma målet för avancerade biodrivmedel och elektrobränslen som baserar sig på förnybart väte är 5,5, procent. Ytterligare ska förnybar el för transporter som distribueras via offentliga laddstationer omfattas av kvotpliktsystemen. Trafiksektorns mål gäller i fortsättningen också sjö- och luftfart. 

Målet är att bygga produktionsanläggningar snabbare

Ett av direktivets mål är att få fart på byggandet av produktionsanläggningar för förnybar energi. Därför ska medlemsländerna kartlägga den nationella produktionspotentialen och anvisa områden som lämpar sig särskilt väl för produktion av förnybar energi. 

Ändringarna som rör tillståndsprocesser bottnar i REPowerEU-planen. Enligt direktivet har tillståndsprocessen i de specificerade områdena för produktion av förnybar energi och i andra områden olika maximala tidsfrister. Tidsfristerna gäller också för miljökonsekvensbedömningar. I direktivet har också tagits in innehåll från den i slutet av 2022 antagna förordningen som påskyndar tillståndsprocesserna för produktionsanläggningar för förnybar energi.

Direktivet träder i kraft i vår

Europaparlamentet och rådet som företräder EU-länderna ska formellt godkänna överenskommelsen. Därefter offentliggörs direktivet i Europeiska unionens officiella tidning och direktivet träder i kraft.  

I huvudsak ska medlemsländerna fullgöra direktivets skyldigheter inom 18 månader efter att direktivet har trätt i kraft. Arbets- och näringsministeriet bereder genomförandet av direktivet i Finland.

Mer information:
Pekka Grönlund, industriråd, tfn 029 506 4815
Outi Vilén, specialsakkunnig, tfn 0295 047 016 (tillståndsprocesser, värmesektor och industri) 
Harri Haavisto, specialsakkunnig, tfn 0295 047 059 (bioenergi och transportsektor) 
Nicoleta Kaitazis,  specialsakkunnig, tfn 0295 047 067 (nationellt genomförande)