Närmare kontakter mellan arbetsgivare och sysselsättningstjänster påskyndade sysselsättningen av invandrare

Ett försök som utnyttjade en ny avtalsmodell hade en positiv inverkan på sysselsättningen, arbetsinkomsterna och de skatter som betalats för de invandrare som deltog i försöket även på längre sikt. Utifrån intervjuer som gjordes i samband med den färska utvärderingen var särskilt arbetsgivarnas nära kontakter med sysselsättningsfrämjande tjänster nyttiga.

Syftet med försöket var att påskynda sysselsättningen av invandrare genom att förena företag och arbetstagare samt genom att skräddarsy integrationsutbildningen utifrån arbetsplatsernas behov. Resultaten av försöket 2016–2019 var lovande redan när det avslutades. Därför beställde arbets- och näringsministeriet en extern utvärdering där man granskade försökets konsekvenser för sysselsättningen och integrationen av invandrare 2017–2023.

I försöket deltog 2 217 invandrare. Sysselsättningen bland dem som valdes ut till försöksgruppen 2017–2019 var under programperioden cirka fem procentenheter högre än enligt en konsekvensbedömning som baserade sig på ett randomiserat försöksupplägg för jämförelsegruppen.

Försöksgruppens arbetsinkomster var sammanlagt i genomsnitt 4 500 euro, dvs. 18 procent högre än i kontrollgruppen under en uppföljningsperiod på tre år. De betalade dessutom i genomsnitt 1 330 euro mer i skatt och fick 1 340 euro mindre i inkomstöverföringar än inom kontrollgruppen. Den besparing som försöket medförde för den offentliga sektorn var i genomsnitt 2 670 euro, dvs. 12 procent per invandrare under tre år.

Enligt intervjuer i samband med utvärderingen är de viktigaste sätten att sänka hindren för sysselsättning att utveckla språkkunskaperna särskilt på arbetsplatsen, möjliggöra möten mellan arbetsgivaren och kunden och satsa på individuell service.

”Utvärderingen visar att det uppstår resultat när invandrare och arbetsplatser får tillräckligt mångsidigt och starkt stöd”, säger Sonja Hämäläinen, migrationsdirektör vid arbets- och näringsministeriet.

Utvärderingen har tagits fram av Owal Group Oy och Statens ekonomiska forskningscentral VATT.

Finansiärer av försöket är privata investerare – staten betalar för resultaten

I försöket utnyttjades modellen Social Impact Bond (SIB), som är en form av investeringar med samhällseffekt. I SIB-modellen fastställer den offentliga sektorn resultatmålen för försöket och betalar en privat serviceproducent endast om de uppnås. Försöksverksamheten finansieras med investerarnas privata kapital, som staten betalar avkastning på om resultatmålen nås. Modellen prövas också för sysselsättning av långtidsarbetslösa.

Mer information:
Susanna Piepponen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7990
Matti Sarvimäki, ledande forskare, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 040 304 5515
Risto Karinen, direktör, Owal Group Oy, tfn 050 535 1820