Plattformsekonomi och psykisk hälsa i arbetslivet på agendan när de nordiska arbetsministrarna och ILO:s generaldirektör träffas i Helsingfors

Förändringarna i arbetslivet och de nya arbetssätten innebär både utmaningar och möjligheter för den nordiska arbetsmarknaden och arbetstagarnas välbefinnande. De nordiska arbetsministrarna diskuterar frågan vid ett möte som Finland ordnar som ordförande för Nordiska ministerrådet den 22–23 november 2021.

I mötet deltar också Internationella arbetsorganisationen ILO:s generaldirektör Guy Ryder, Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki samt företrädare för arbetsmarknadsparterna. Finland representeras av arbetsminister Tuula Haatainen och social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.

Coronakrisen har ökat arbetslösheten och ojämlikheten

ILO har följt hur coronaviruspandemin har påverkat arbetslivet och vilka åtgärder dess medlemsländer har vidtagit för att ta sig ut ur krisen. Under krisen har det förekommit fler brister än tidigare i att följa ILO:s konventioner. I många länder har också arbetslösheten, fattigdomen och ojämlikheten ökat och därför har ILO satsat på åtgärder som lindrar pandemins negativa effekter.

”Vi är också i Finland oroade över att ojämlikheten har ökat och att vissa länder inskränkt bland annat föreningsfriheten. ILO utför ett viktigt arbete för att internationella arbetslivsstandarder ska uppfyllas”, säger arbetsminister Haatainen.

Det ska ses till att arbetstagarna har tillräckligt skydd inom plattformsekonomin 

Många plattformsekonomiföretag är internationella företag. Därför är det enligt Finland viktigt att plattformsekonomin diskuteras mellan de nordiska länderna, i EU och på internationellt plan. En aktuell fråga är bland annat om plattformsarbetare betraktas som företagare eller arbetstagare.  Finland har en arbetsgrupp på trepartsbasis som behandlar frågan ur arbetslagstiftningens synvinkel.

”En plattformsekonomi med rättvis reglering ger möjligheter till nya former av företagsverksamhet. De goda möjligheterna går dock förlorade om vi inte samtidigt ser till att regleringen är tillräcklig och att arbetstagarna har tillräckliga skyddsnät”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Psykisk hälsa ska stödas i omvälvningen i arbetslivet

Den demografiska förändringen leder till att befolkningen i arbetsför ålder minskar. Samtidigt orsakar mental ohälsa förtida pensioneringar. Att främja psykisk hälsa förutsätter satsningar på arbetsplatser och i arbetslivet.  Det är viktigt att man ser till att arbetskraften är arbetsför och orkar arbeta fram till pensioneringen.
  
I det föränderliga arbetslivet kan det vara allt svårare att identifiera och hantera psykosociala risker. I framtiden måste en god mental arbetshälsa ses som en investering.  Fokus får inte ligga enbart på mentalvårdstjänster, utan flyttas till förebyggande åtgärder och arbete med att ändra de bakomliggande orsakerna som leder till för stor belastning och stress.

”I välfärdsekonomin bör mental hälsa allt mer ses som investeringsvärt kapital. Jag hoppas också på nordiskt samarbete för att strategin för psykisk hälsa i Europeiska unionen ska kunna införas”, säger social- och hälsovårdsminister Sarkkinen.

Ytterligare information:
Iiris Niinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7372
Jiri Sironen, social- och hälsovårdsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163410
Pauliina Porkka, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 048278  (arbetsministrarnas möte)
Liisa Heinonen, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 064131 (ILO)
Jaana Vastamäki, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 468