SIB-försöket för integration sysselsatte över tusen invandrare
I försöket med sikte på snabb sysselsättning av invandrare utnyttjades SIB-modellen för investeringar med samhällseffekt (Social Impact Bond). Arbets- och näringsministeriet konkurrensutsätter en utomstående utvärdering av hur försöket lyckats. De preliminära resultaten är lovande.
Försöket uppstod av behovet att sysselsätta och integrera invandrare snabbare samt att hjälpa arbetsgivare att få den arbetskraft de behöver. Målet var att påskynda sysselsättningen av invandrare genom att sammanföra företag och arbetstagare samt genom att skräddarsy integrationsutbildning enligt arbetsplatsens behov.
Försöket genomfördes 2016–2019 i huvudstadsregionen, Egentliga Finland, Tammerforsregionen, Uleåborgsregionen och Joensuu. I försöket deltog 2 217 invandrare, av vilka 1 034 har varit sysselsatta före utgången av september 2020. 1 692 invandrare fick utbildning i över 70 dagar. Drygt 50 procent av dem som slutförde utbildningen blev sysselsatta.
I försöket sysselsattes mest invandrare av företag som är verksamma inom logistik-, hotell- och restaurangbranschen, städbranschen, byggbranschen, ekonomiförvaltningen och informationsteknik samt tillverkningsindustrin.
– Försöket var betydande eftersom man i det prövade nya metoder för att finansiera och skräddarsy integrationsutbildningen för företagens behov. De preliminära resultaten är lovande eftersom över hälften av de invandrare som deltog i försöket blev sysselsatta, sammanfattar Sonja Hämäläinen, migrationsdirektör vid arbets- och näringsministeriet.
Finansiärer av försöket är privata investerare – staten betalar för resultaten
I försöket utnyttjades modellen Social Impact Bond (SIB), som är en form av investeringar med samhällseffekt. I SIB-modellen fastställer den offentliga sektorn resultatmålen för försöket och betalar endast om de uppnås. Försöksverksamheten finansieras med investerarnas privata kapital, som staten betalar avkastning på om resultatmålen nås.
Arbets- och näringsministeriet konkurrensutsätter en utomstående utvärdering av resultaten av försöket. Utvärderingen görs åren 2021–2022. I den jämförs skatteinkomsterna och arbetslöshetsförmånerna för dem som deltagit i försöket och för en referensgrupp. Ur statens synvinkel har försöket lyckats om deltagarna betalar mer skatt och får mindre arbetslöshetsförmån än referensgruppen.
Utöver snabb sysselsättning och integration av invandrare har SIB-modellen i Finland utnyttjats för att främja välbefinnandet i arbetet inom den offentliga sektorn, för att förebygga omhändertagande av barn och utslagning av unga samt för att sysselsätta långtidsarbetslösa. Det planeras också andra projekt.
Ytterligare information:
Sonja Hämäläinen, migrationsdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 112
Mika Pyykkö, direktör, Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 135