Analys: Det svaga arbetsmarknadsläget har påverkat särskilt ungas och mäns arbetskarriärer
Det svaga arbetsmarknadsläget 2023 och 2024 har förkortat den tid som i synnerhet unga åldersgrupper, män och personer med låg utbildningsnivå beräknas vara i arbete under sin livscykel.
I arbets- och näringsministeriets analys granskas förväntningarna, dvs. uppskattningar av hur länge en person i en viss ålder under sin livscykel kommer att vara en del av arbetskraften, utanför arbetskraften, sysselsatt och arbetslös.
Enligt analysen har förväntningarna på tiden som sysselsatt och som en del av arbetskraften länge ökat. Däremot varierar uppskattningarna av arbetslöshetens längd ganska kraftigt från år till år. Under åren 2022–2024 har sysselsättningsförväntningarna sjunkit mest bland unga, män och befolkningen med låg utbildningsnivå.
”Det kan vara fråga om en tillfällig svacka som en ekonomisk tillväxtperiod på några år kan korrigera. Å andra sidan kan en del av de förändringar som beror på konjunkturerna bli bestående”, bedömer Heikki Räisänen, forskningsdirektör vid arbets- och näringsministeriet.
Sysselsättningen bland äldre kommer sannolikt att fortsätta öka enligt analysen. Förändringarna i de ekonomiska konjunkturerna ser ut att ha en klart starkare inverkan på de yngres arbetskarriärer. Den förväntade tiden för unga som sysselsatta har enligt en bedömning av situationen 2023 och 2024 minskat och den förväntade tiden som arbetslösa ökat. Till exempel uppskattas en 18-åring som kommit in på arbetsmarknaden 2024 vara sysselsatt i drygt 33 år under sin livstid och arbetslös i över fyra år.
Bland kvinnor har den förväntade tiden som sysselsatt minskat 2022–2024 endast bland de yngsta, och från och med 24-åringarna har den stigit. Bland män i åldern 18–43 år har sysselsättningsförväntningarna sjunkit, varit oförändrade bland 44–46-åringar och stigit för 47-åringar och äldre. En ung kvinna som kommit ut på arbetsmarknaden 2024 beräknas under hela sin livscykel vara sysselsatt i över två år längre än en ung man. En högre förväntad arbetslivslängd för kvinnor än för män är också ett unikt resultat internationellt sett.
Uppskattningen av tiden som sysselsatt blir klart kortare för dem som endast slutfört grundstadiet än för dem som slutfört andra utbildningsnivåer. En höjning av befolkningens utbildningsnivå skulle enligt analysen ha betydande konsekvenser för sysselsättningen. Till exempel en höjning av utbildningsnivån från mellannivå till högre nivå verkar under hela livscykeln medföra drygt 4,5 extra år som sysselsatt.
I analysen granskas förväntade tider också med tanke på sysselsättningsmålen. För att de uppställda sysselsättningsmålen ska nås krävs det att sysselsättningen förbättras i alla åldersgrupper, att arbetslösheten minskar och att människor som för närvarande står utanför arbetskraften sysselsätts i större utsträckning än för närvarande.
Uppgifterna i arbets- och näringsministeriets analys baserar sig på kalkyler som gjorts med hjälp av Statistikcentralens sysselsättningsstatistik och statistiska källor som kompletterar den.
Mer information:
Heikki Räisänen, forskningsdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7118