Ändringarna i lagstiftningen om arbetsfred träder i kraft den 18 maj

Statsrådet föreslår att republikens president stadfäster ändringarna i lagstiftningen om arbetsfred vid presidentföredragningen den 17 maj 2024. Ändringarna avses träda i kraft den 18 maj 2024.

Att förbättra arbetsfreden är en av regeringens arbetsmarknadsreformer. De kompensationer som döms ut för brott mot arbetsfreden höjs, oproportionerliga sympatiaktioner begränsas och en maximitid föreskrivs för politiska stridsåtgärder. Genom reformen begränsas inte arbetskonflikter som syftar till bättre arbetsvillkor inom den egna branschen.

Syftet är att minska störningarna på arbetsmarknaden. Genom detta tryggas företagens produktivitet och konkurrenskraft i förhållande till de viktigaste konkurrentländerna. Dessutom främjas bilden av Finland som en stabil verksamhets- och investeringsmiljö på ett internationellt plan.

Kompensationerna för brott mot fredsplikten höjs

Enligt lagstiftningen råder fredsplikt när kollektivavtalet är i kraft. Om en stridsåtgärd riktar sig mot det egna kollektivavtalet och kollektivavtalet är i kraft, är det fråga om en olaglig strejk. För olaglig strejk kan kompensation dömas ut.

I och med reformen stiger nivån på kompensationen. Den övre gränsen för kompensation föreslås vara 150 000 euro och den nedre gränsen 10 000 euro. Kompensation kan dock av särskilda skäl dömas ut till ett lägre belopp än minimibeloppet. Det är också möjligt att låta bli att döma ut kompensation.

Kompensation har tidigare kunnat dömas ut endast till föreningar och arbetsgivare som är parter i kollektivavtal och som är bundna av fredsplikt. Om en arbetstagare fortsätter med en arbetsinställelse som domstolen har ansett vara olaglig och arbetstagaren är medveten om domen, kan arbetstagaren i fortsättningen påföras en kompensation på 200 euro.

Bestämmelserna preciserades i riksdagen så att arbetsgivaren skriftligen ska underrätta arbetstagaren om att domstolen har konstaterat att arbetsinställelsen är lagstridig. Arbetsgivaren har rätt att kvitta kompensationen mot lönen endast med arbetstagarens uttryckliga samtycke. I övrigt förutsätter kvittningen att kompensationen redan har dömts ut genom en lagakraftvunnen dom.

Oproportionerliga sympatiaktioner begränsas

Genom sympatiaktioner stöds en annan arbetstagargrupps arbetskonflikt. Sympatiaktioner under den tid fredsplikt råder begränsas till sådana aktioner som inte har oproportionerligt skadliga konsekvenser för utomstående parter.

Största delen av de sympatiaktioner som hittills förekommit ska fortsättningsvis vara tillåtna. Begränsningarna är mindre om det inte finns något gällande kollektivavtal inom branschen.

Politiska stridsåtgärder begränsas tidsmässigt

Med politisk stridsåtgärd avses en stridsåtgärd som en arbetstagarorganisation satt igång och som riktar sig mot en politisk beslutsfattare eller ett politiskt beslut. Deras konsekvenser påverkar dock även arbetsgivaren. Politiska arbetsinställelser får i fortsättningen pågå i högst 24 timmar och andra stridsåtgärder i högst två veckor.

Riksdagen preciserade bestämmelserna genom att lägga till en tidsfrist på ett år. En tidigare ordnad politisk stridsåtgärd får inte upprepas inom ett år från det att den ursprungliga stridsåtgärden inleddes i syfte att uppnå samma mål.

Skyldigheten att anmäla stridsåtgärder utvidgas

Skyldigheten i fråga om arbetskonflikter utvidgas till att gälla också sympatiaktioner och politiska stridsåtgärder som ordnas i form av arbetsinställelse. Sympatiaktioner eller politiska stridsåtgärder som ordnas i form av arbetsinställelse ska hädanefter anmälas senast sju dagar innan de inleds. 

I fråga om sympatiaktioner ska meddelandet lämnas till den arbetsgivare som är föremål för arbetskonflikten och till parten i kollektivavtalet. I fråga om politiska stridsåtgärder ska meddelandet när fredsplikt råder lämnas till parten i kollektivavtalet. Riksdagen preciserade att politiska stridsåtgärder och sympatiaktioner i fortsättningen också ska anmälas till riksmedlarens byrå.

Reformen träder i kraft den 18 maj

Arbets- och näringsministeriet tillsatte för tiden 3 juli–15 oktober 2023 en trepartsarbetsgrupp för att förbereda lagändringar genom vilka regeringsprogrammets mål om att stärka arbetsfreden genomförs. Arbetsgruppen var inte enhällig i sitt arbete. Arbets- och näringsministeriet ordnade ett remissförfarande om betänkandet 23 oktober–5 december 2023.

Regeringen lämnade en proposition med förslag till ändringar av lagstiftningen om arbetsfred till riksdagen den 29 februari 2024. Riksdagen gjorde förtydligande preciseringar i bestämmelserna utifrån grundlagsutskottets utlåtande. Riksdagen förutsätter också att regeringen bedömer könskonsekvenserna av lagändringarna och lämnar en rapport om bedömningen till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet före utgången av 2027. 

Statsrådet behandlade riksdagens svar vid sitt sammanträde den 16 maj 2024. Samtidigt föreslog det att lagändringarna ska träda i kraft den 18 maj 2024. Avsikten är att republikens president ska godkänna lagarna vid presidentföredragningen den 17 maj 2024.

Mer information:
Jukka Sarhimaa, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7330 (frågor till arbetsministern)
Nico Steiner, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9001