FoUI-verksamhet med större genomslagskraft genom samarbete – nu är det rätt tillfälle att agera

Finland strävar ambitiöst efter en utgiftsnivå på fyra procent för forskning och utveckling (FoU) före 2030. De offentliga satsningarna har ökat betydligt och det finns förutsättningar för att bli världsledande. Vi uppnår verkningsfulla resultat endast om forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten har ett närmare samband med företagens djärva förnyelse, utnyttjandet av kompetensen och ett allt mer omfattande ibruktagande av nya lösningar.

Utvärderingen av samarbetet mellan forskningsorganisationer och företag av EU:s Policy Support Facility (PSF), som publicerades i somras, samt arbets- och näringsministeriets TUSKA-utredning om praxis för kommersialisering av forskningsresultat, som publicerades i våras, ger aktuella och analytiska översikter över hur Finlands FoUI-system kan stärkas med tanke på genomslagskraften. 

Det gemensamma budskapet är tydligt: systemets grundstruktur fungerar, men ”det finns sand i hjulen”. Nu behövs finjustering – särskilt på en nivå som gäller incitament, praxis och samarbetskultur.

Fokus på kultur, incitament och samordning

En oberoende expertpanel inom EU:s PSF utvärderade varför samarbetet mellan forskningsorganisationer och företag ännu inte utnyttjar sin fulla potential. Utvärderingen visar att Finland med många mått mätt är en föregångare, samtidigt som bl.a. följande faktorer utgör hinder för utvecklingen:

• kulturella skillnader och mål i olika takt mellan den offentliga och den privata sektorn
• bristande incitament till samarbete mellan forskare och forskningsorganisationer
• delning av kunskap och kompetens samt hinder för rörlighet
• varierande serviceförmåga vid högskolor och i praxis vid överföring av resultat och teknik
• utmaningar med sektorsövergripande politisk styrning och samordning av resurser.

Utvärderingen innehåller en rad riktade rekommendationer, till vilka hör bl.a. att stärka stödinstrumenten för små och medelstora företag och forskarnas karriärincitament, effektivisera kommersialiseringen av forskningsresultat och bättre samordna programmen mellan finansiärerna.

Det finns spridning i praxis för kommersialisering – men också utvecklingssteg

Arbets- och näringsministeriet genomförde 2023–24 en utredning om villkoren för överföring och kommersialisering av forskningsresultat (TUSKA-utredningen), som samlade de finländska forskningsorganisationernas praxis för avtalsforskning, hantering och överföring av IPR samt av kommersialisering.

Utredningen visade att

• verksamheten i många organisationer har utvecklats i en mer professionell riktning
• praxis, avtalsmallar och ägarlösningar varierar stort mellan organisationerna
• i synnerhet principerna för deltagande i spin-out-företag och investeringsverksamhet är splittrade
• stödtjänsternas resurser har ökat, men det finns fortfarande skillnader i kompetens och processer.

Utredningen rekommenderar att praxis förenhetligas, att kompetens fördelas och incitament som syftar till att nya affärsverksamheter skapas – särskilt inom djupteknologi, där antalet tillväxtföretag tills vidare är anspråkslöst. För att stärka samarbetets genomslagskraft krävs åtgärder av både forskningsorganisationer och företag: öppenhet, långsiktighet och vilja att utveckla sina egna avtals- och samarbetsprocesser.

Mot en bättre genomslagskraft för FoUI-verksamheten

Helhetsbilden är tydlig: Finland har möjlighet att bygga upp ett FoUI-system som baserar sig på ambitiösa mål och praktiskt samarbete samt på ett starkt kunskapsunderlag och gemensamma spelregler. FoUI-verksamhetens genomslagskraft uppstår inte enbart genom administrativa reformer – den uppstår genom samarbete i vardagen, utnyttjande av ny information och människors förmåga att bygga upp förtroende.

Vi bjuder in alla FoUI-aktörer – nu om någonsin är rätt tillfälle att uppdatera samarbetsmodellerna, stärka praxis och säkerställa att varje euro och åtgärd stöder förnyelse, konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

Vi är ändå realister. Mängden identifierad sand kan minskas när man vill det och agerar för det. Samtidigt utvecklas saker och verksamhetsmiljön i snabb takt. Den kontinuerliga rörelsen för med sig ny sand i hjulen vid sidan av nya möjligheter – låt oss identifiera det snabbt och agera utan dröjsmål för att säkerställa att helheten är aktuell. På så sätt roterar hjulen tillräckligt bra trots missljud.

Harri Länsipuro, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet