Genom att använda hävstång på nationella styrkor når vi den globala toppen

Den ekonomiska utvecklingen i Finland har redan länge varit bedrövlig. De korrigerande åtgärder som vidtagits på marknaden eller av staten har inte fungerat tillräckligt effektivt. Det är dags att kräva målmedvetna åtgärder och resultat av den offentliga sektorn. Vi står inför val, dock utan att snedvrida konkurrensen.

Finlands ekonomiska tillväxt i förhållande till jämförelseländerna är en bister framställning. Produktiviteten har inte ökat på snart två årtionden. Vi har i praktiken halkat efter nästan alla konkurrenter, såsom Sverige och USA. Finans- och eurokrisen drabbade Finlands ekonomi hårt, och i praktiken gick de mest produktiva delarna av ekonomin förlorade. 

Kriserna, pandemin och i synnerhet Rysslands anfallskrig mot Ukraina på 2020-talet har påverkat Finlands ekonomi mer än de flesta jämförelseländerna. Också den senaste tidens förändringar i den globala omvärlden har en betydande inverkan på de finländska företagens konkurrensläge.  

Samtidigt kan det medges att marknadens eller statens korrigerande åtgärder inte har fungerat tillräckligt effektivt. Det är dags att kräva målmedvetna åtgärder och resultat av den offentliga sektorn. 

Den dystra lägesbilden har för sin del påskyndat en grundlig reform av statens kapitalinvesteringsverksamhet och lagstiftningen om Finnvera samt en ökning av FoU-finansieringen. Starkare industripolitiska riktlinjer än tidigare är också en följd av betydande förändringar i den internationella omvärlden. Jag tror att den offentliga sektorn i nuläget måste våga göra ännu djärvare val. 

Valen ska inriktas på verksamhet som bygger tillväxt och förbättrar de finländska företagens konkurrenskraft. Fastställandet av nyckelområdena omfattar vid sidan av våra nationella styrkor och vår kompetens geopolitiska och nationella säkerhetsaspekter. Jag betonar att valen inte ska vara inriktade på enskilda företag, utan de strategiska branscher och kompetenskluster som är de viktigaste med tanke på Finlands framgång. Valen får inte heller snedvrida konkurrensen.

De företag och ämbetsverk som styrs av arbets- och näringsministeriet bör också i enlighet med det starkare regeringsprogrammet fungera som instrument för främjande av tillväxten och en starkare industripolitik. Förutsättningarna för detta är goda eftersom den finansiering som årligen uppgår till hundratals miljoner euro kanaliseras via Business Finland, Finnvera, Geologiska forskningscentralen, Finlands Industriinvestering Ab, närings-, trafik- och miljöcentralerna och VTT till företagsfältet och främjandet av näringslivet.

Näringsminister Wille Rydman har ansett att det är nödvändigt att ministeriet reformerar styrningen av de företag och ämbetsverk som ministeriet styr i en mer strategisk och verkningsfull riktning. Detta ska ske genom betoning på ett tätare och mer verkningsfullt samarbete mellan aktörerna för att uppnå de gemensamma centrala målen. Med detta mål i åtanke bjöd ministern in ledningen för bolagen och ämbetsverken i januari 2025 för att diskutera förberedelserna inför vårens ramförhandlingar och stärkandet av samarbetet. Nästa ministerledda gemensamma möte ordnas efter ramförhandlingarna den 20 maj.

För att ministeriet ska kunna tillägna sig det nya verksamhetssättet krävs att ministeriet fördomsfritt kristalliserar ägarens vilja. Avsikten är att både förenhetliga och stärka ägar- och resultatstyrningen, intensifiera samarbetet mellan aktörerna inom förvaltningsområdet samt förbättra den gemensamma lägesbilden och reaktionsförmågan i förhållanden som ständigt förändras. 

Projektet inleddes i början av hösten 2024 med en omsorgsfull utnämningsprocess för styrelserna och direktionerna och med en ”korspollinering” av medlemmarna, vilket resulterar i att andra aktörer i koncernen är representerade i styrelserna och direktionerna. Genom öppnandet förbättrades målinriktat en starkare gemensam syn och ett starkare samarbete, detaljerad kännedom om aktörernas strategier och uppnåendet av ministeriets strategiska, i synnerhet industripolitiska mål. 

Samtidigt låg beredningen på en genomgripande reform och harmonisering av styrnings- och resultatavtalshandlingarna i fokus. För bolagen utarbetades bland annat enhetliga ägarstrategier i stället för styrningsbrev. Fastställandet av centrala effekt- och målindikatorer ingick också i helheten. 

En central del av kärnan i den starkare industripolitiken är att förnya näringsstrukturen samt stärka och skapa verksamhetsförutsättningarna för strategiskt viktiga branscher och kompetenskluster. Minister Rydman skickade i april ett gemensamt brev till aktörerna. I brevet fastställdes de strategiska prioriteringarna och gavs anvisningar om att ytterligare stärka samarbetet. Prioriteringarna omfattar såväl den tillverkande industrin som tjänster med högt förädlingsvärde, inklusive data och immateriellt värdeskapande. 

Valen gäller kritiska nyckelområden som baserar sig på den nationella konkurrenskraftens starka sidor. Bakom valen ligger dessutom perspektivet att stärka den nationella säkerheten, liksom också försörjningsberedskapen. Valet lever i tiden och riktlinjerna uppdateras vid behov. 

Goda exempel på ökat samarbete mellan ANM-aktörerna finns i anläggningsprojekt i industriell skala samt i industrin med dubbla användningsområden och försvarsindustrin. Främjandet av tillväxt- och skalningsfasen samt av Mittelstand-företagens tillväxt och den immateriella värdebildningen hör också till kärnan i det gemensamma arbetet.

Jag vill ännu betona att utgångspunkten för arbetet är att fokusera på resultaten. Målen uppnås bäst i ett gemensamt team bestående av alla koncernaktörer. 

Arbets- och näringsministeriet, liksom hela ”ANM-koncernen” ska kunna visa att de medel som anvisats oss används på ett resultatrikt sätt. Det gäller nu för oss att visa vad vi går för också av den anledningen att vår finansiering har ökat samtidigt som utgifterna har skurits ned på annat håll inom statsförvaltningen. Även halvtidsöversynen förde med sig mycket nytt arbete för oss. Våra resultat måste till och med överstiga det förtroende som visats för vår verksamhet.

Juhapekka Ristola, överdirektör för avdelningen för innovationer och företagsfinansiering vid arbets- och näringsministeriet