Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna

Integrationsredogörelse lägger fram ett omfattande program för effektivare integration

Arbets- och näringsministeriet
17.6.2021 14.05
Pressmeddelande

Framgångsrik integration blir allt viktigare i takt med att befolkningen i arbetsför ålder åldras och antalet invånare med invandrarbakgrund ökar i Finland. Statsrådets integrationsredogörelse presenterar ett omfattande program som gör det möjligt att stödja integrationen på ett effektivare sätt.

Statsrådets redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet hänför sig till riksdagens revisionsutskotts betänkande från föregående regeringsperiod, i vilket utskottet konstaterar att integrationsfrämjandet bör reformeras. I redogörelsen presenteras ett brett urval reformåtgärder vars viktigaste mål är att

•    skapa snabbare vägar till utbildning och arbetsliv för invandrare
•    främja invandrares delaktighet i arbetslivet och i samhället i stort 
•    stödja i synnerhet invandrarkvinnors, och därmed hela familjens, möjligheter att slå rot i Finland 
•    förbättra arbetslivets mottaglighet och förebygga polarisering i samhället.

– Integrationsfrämjande åtgärder i sin nuvarande form når inte alla invandrare tillräckligt bra. Det behövs stora satsningar och ändringar för att främja integrationen av invandrare som står utanför arbetskraften. Sysselsättningsgraden bland invandrare stiger visserligen ju längre invandrarna bor i landet, men den stiger för långsamt, påpekar arbetsminister Tuula Haatainen.

Finland klarade sig bra och tog andra plats i en internationell jämförelse av integrationsfrämjande åtgärder 2020. Finland har klarat sig särskilt bra i jämförelser som gäller delaktighet på arbetsmarknaden, inom utbildningen och i politiken och i jämförelser som gäller permanenta uppehållstillstånd och medborgarskap. Sysselsättningsgraden bland invandrare i Finland är svagare än i de övriga nordiska länderna, men skillnaden mellan sysselsättningsgraden bland invandrare och sysselsättningsgraden bland dem som är födda i landet är något mindre i Finland än i Sverige och Danmark.

Nyckeln till förändring ligger i att stärka kvinnors delaktighet

De största utmaningarna med tanke på integration har att göra med den lägre sysselsättningsgraden bland invandrare än bland majoritetsbefolkningen och med kvinnors delaktighet. Ett centralt sätt att svara på dessa utmaningar är det integrationsprogram som presenteras i redogörelsen. Programmet ska effektivisera det inledande skedet av integrationen och stärka vägledningen till arbete eller fortbildning.

Programmet skapar också en struktur för främjande av integrationen av invandrare som står utanför arbetskraften. Detta förbättrar möjligheterna till integration särskilt för invandrarkvinnor som tar hand om barn hemma.

– Kvinnor med invandrarbakgrund är en resurs som samhället måste dra större nytta av. Många kvinnor har omfattande kompetens och utbildning som hotar att gå förlorade utanför arbetslivet. Kvinnors delaktighet är vägen till en bestående, generationsövergripande förändring. Om vi lyckas stärka kvinnors delaktighet, löser vi samtidigt många andra frågor, betonar minister Haatainen.

Servicesystemet måste bättre beakta invandrarnas behov

Det är också viktigt att systemet för tjänster och utbildning i allmänhet utvecklas så att det bättre än för närvarande beaktar invandrarnas behov. Detta stöder samtidigt också integrationen av familjer och barn.

– Också i familjer med invandrarbakgrund går inkomst- och utbildningsnivån alltför ofta i arv från föräldrarna till barnen. Den långa integrationsprocessen, det vill säga rotfästningen i det nya hemlandet, förutsätter att den här spiralen bryts i mindre gynnade familjer, minister Haatainen säger.

Många av de sysselsättningsreformer som regeringen har inlett förbättrar sysselsättningen även bland invandrare. I redogörelsen föreslås utöver dessa reformer många åtgärder för att påskynda sysselsättningen av invandrare och förbättra arbetslivets mottaglighet.

– Vi måste förbättra invandrarnas möjligheter att lära sig språket och utveckla inlärningen i arbetet, yrkesutbildningen och den behörighetsgivande utbildningen för invandrare så att de i allt högre grad stöder sysselsättning med sikte på att så många som möjligt snabbare ska kunna komma in i arbetslivet, säger minister Haatainen.

Attityderna i samhället försvårar sysselsättningen av invandrare 

Invandrarens egen aktivitet är viktig med tanke på integration, men också attitydklimatet i samhället har stor betydelse och kan bidra antingen positivt eller negativt. Samarbete mellan det allmänna, företag och organisationer behövs för att utrota rekryteringsdiskriminering och andra negativa attityder på arbetsmarknaden.
 
– Studier visar att det är betydligt svårare för personer med ett namn eller modersmål som tyder på bakgrund utanför Finland att få en kallelse till anställningsintervju. Så är fallet även om utbildningen, arbetserfarenheten och till och med språkkunskaperna är exakt desamma som för andra sökande, minister Haatainen påpekar.

Organisationernas roll i integrationen stärks ytterligare

Olika organisationers och föreningars arbete är redan nu helt centralt med tanke på integration. I framtiden är det skäl att ytterligare stärka dessa aktörers roll, konstateras det i redogörelsen.

– Genom redogörelsen stärker vi organisationernas roll som stöd för det formella integrationsfrämjandet. Genuin integration sker nämligen ofta ute på fältet, i föreningar och församlingar – på alla ställen där också finländarna finns, betonar arbetsminister Tuula Haatainen.

Ytterligare information: 

Timo Nevaranta, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 1430 eller timo.nevaranta(at)tem.fi
Sonja Hämäläinen, migrationsdirektör, tfn  050 456 0866 eller sonja.hamalainen(a)tem.fi
Sari Haavisto, konsultativ tjänsteman, tfn 050 327 2145 eller sari.haavisto(a)tem.fi
Hanna Säntti, kommunikationsexpert, tfn 050 356 2556 eller hanna.santti(a)tem.fi
 

Tillbaka till toppen