Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii suomâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij lääʹddǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea eŋgelasgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii eŋgâlâskielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij eŋgglõsǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Dát siidu lea ruoŧagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruotâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõccǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Vállje giela:

Taat sijđo lii tavesämikielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij tâʹvvsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on inarinsaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Inari Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på enaresamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea anárašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Valjii kielâ:

Tät seidd lij aanarsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта инари-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sami inari. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Inari Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on koltansaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Skolt Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på skoltsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea nuortalašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii nuorttâlâškielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта скольт-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sámi skolt. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Skolt Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruošâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõššǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ranskakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij fraansk-ǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea duiskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii saksakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij saksslaǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Arbets- och näringsministeriet
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Företag
    • Företagsfinansiering
    • Arbetsliv
    • Energi
    • Konkurrens och konsumenter
    • Regionerna
    • Arbetskraftsinvandring och integration
    • Försörjningsberedskap
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden
  • Nyheter
  • Kolumner
  • Beställ material
  • Sociala medier och webbsändningar
  • Rysslands invasion av Ukraina
  • Tjänstemannainlägget
suomi svenskaLäs artikeln på svenska EnglishRead article in English

Kolumni: Datakeskukset tulee nähdä osana kehittyvää taloutta ja energiajärjestelmää

työ- ja elinkeinoministeriö
Riku Huttunen
Julkaisuajankohta 20.5.2026 13.21
Tyyppi:Kolumni
Kuva: Tesi/ Aki Rask

Julkisuudessa esitetyt näkemykset datakeskuksista ja niiden sähkönkäytöstä pelkistyvät helposti uhkakuviksi sähkön riittävyydestä tai sitten korostamaan investointien välttämättömyyttä ja hyötyjä. Asia ei ole kuitenkaan näin mustavalkoinen. Datakeskuksia on syytä tarkastella myös osana talouden kokonaismuutosta, datasuvereniteettia ja sähköistymistä. Järkevästi toimien ne voidaan myös integroida tehokkaasti osaksi Suomen puhdasta ja älykästä energiajärjestelmää. 

Suomeen odotetaan monenlaisia investointeja

Suomen sähköntuotanto perustuu yli 95 prosenttisesti puhtaisiin energialähteisiin, ja etenkin sääriippuvaisen tuotannon osuus kasvaa jatkossakin. Tätä taustaa vasten on olennaista tarkastella tehotarpeen ohella kykyä joustaa ja varastoida energiaa eri muodoissaan (akut, lämpö, teollisuuden välituotteet). Lähtökohtaisesti kaikkia sähköintensiivisiä investointeja tulisi tarkastella samoin kriteerein, datakeskukset eivät ole poikkeus.

Edullisen ja puhtaan sähkömme ansiosta Suomi kiinnostaa myös perinteisen, runsaasti energiaa kuluttavan teollisuuden investoijia. Sähkön ollessa kilpailukyvyn perusta, toimijoiden omassakin intressissä on huolehtia sen hinnan kohtuullisuudesta ja toimitusvarmuudesta. 

Tähän asti laajalti saatavilla olleet kiinteähintaiset sähkösopimukset (PPA-sopimukset) laimentavat kannustetta joustoihin, mutta tilanne muuttuu sähkön kysynnän voimakkaasti kasvaessa. Joustavalla kulutuksella ja varastoilla voi tehdä merkittäviä tuottoja sähkömarkkinoilla. Tämä antaa pontimen myös suunnitelluille vety- ja pumppuvoimainvestoinneille.

Sekä teollisuus- että datakeskusinvestointien olennainen merkitys on niiden rooli taloudellisen aktiviteetin ja kasvun lähteenä. Niiden molempien suora työllistävä vaikutus käytön aikana voi jäädä suhteellisen pieneksi. Verotulot ovat usein merkityksellisiä ennen kaikkea sijaintikunnille.

Energiaa riittää, mutta säätöä ja joustoja tarvitaan

Arviot datakeskusten tulevasta sähkönkulutuksesta vaihtelevat. Olemassa olevien, rakennettavien ja investointipäätöksen saaneiden keskusten arvo on yhteensä noin 80–90 miljardia euroa. kun mukaan lasketaan tarvittavat laitteistot. Tältä pohjalta sähkön vuotuinen kulutus Suomessa voisi kasvaa 8–10 terawattitunnilla, mikä vastaa vajaata kymmenystä maamme sähkönkäytöstä.

Toisin kuin prosessiteollisuuden laitokset, datakeskukset kasvavat tyypillisesti vaiheittain, palvelun kysynnän mukaan. Tämä antaa aikaa sopeuttaa myös sähkön hankintaa ja tuotantoa. Toisaalta keskukset toimivat harvoin täydellä nimellisteholla ja niiden toimintaan voi liittyä myös joustoa. Samoin kannattaa muistaa, että perinteisenkin teollisuuden prosessit voivat olla varsin joustamattomia tai hitaasti säädettäviä, silloinkin kun hintajoustojen arvo ymmärretään.

Sähköenergiaa riittää: kasvava kysyntä tuo tarjontaa eli erityisesti tuuli- ja aurinkovoimalaitoksia, jotka ovat Suomessa usein toteutettavissa ketterästi parissa vuodessa. Suomessa on edelleen tilaa ja potentiaalia näille hankkeille.

Perusvoimaa tuottavien ydinenergiainvestointien logiikka on erilainen: laitoksia rakennetaan 10–15 vuotta ja ne voivat olla käytössä hyvin pitkään, jopa 60–70 vuotta. Ydinvoima on sinällään erittäin sopiva kumppani tasaista sähkönsaantia edellyttäville datakeskuksille ja esimerkiksi Yhdysvalloissa tekoälyyn panostavat teknologiayhtiöt ovat myös edenneet tässä suhteessa.

Säätövoiman tarve on avainkysymys eivätkä nykyinen vesivoima ja mahdollisesti pitkällä aikavälillä syntyvä pumppuvoima riitä. Vahvat kantaverkon ulkomaanyhteydetkin auttavat vain tiettyyn rajaan asti, vaikka niitäkin kehitetään.

Markkinahinnat ohjaavat datakeskuksia hyödyntämään akkuvarastojaan ja varavoimakapasiteettia – joita niillä on palvelintoiminnan turvaamiseksi – aktiivisesti kustannusten tasaamiseen. Kannuste korostuu, kun edullisia kiinteähintaisia sähkösopimuksia on koko ajan hankalampi saada. Keskuksia on perusteltua kannustaa ja tarpeen vaatiessa velvoittaakin joustojen hyödyntämiseen. Keskuksia on perusteltua kannustaa ja tarpeen vaatiessa velvoittaakin joustojen hyödyntämiseen.

Sähkön toimitusvarmuuden turvaaminen kaikissa tilanteissa on luonnollisesti laajempi energiapoliittinen ja koko yhteiskunnan kattava kysymys. Tässä tarkoituksessa valmistelemme työ- ja elinkeinoministeriössä tukivälineen, jolla pyritään varmistamaan riittävä kotimainen sähkön tuotantokapasiteetti myös kylmimpinä pakkasviikkoina. 

Kyseessä on investointituki säävarmalle tuotannolle sekä sähkön ja lämmön yhteistuotantolaitoksille. Tällä instrumenteilla ei ole tarkoitus miltään osin syrjäyttää, vaan täydentää markkinaehtoisesti syntyviä investointeja. Tukimalli täsmennetään syksyyn mennessä. Datakeskuksillekin voi syntyä tässä mahdollisuus kehittää ja hyödyntää laajemmin omaa joustokapasiteettiaan.

Sääntelyn tulee ohjata tehokkaaseen energian ja verkkojen käyttöön

Suomi ei ole millään tavalla yksin datakeskusten tuomien kysymysten äärellä. Euroopan unionin lainsäädäntö (energiatehokkuusdirektiivi) edellyttää jo nyt datakeskusten hukkalämpöjen hyödyntämistä, silloin kun se on teknistaloudellisesti mahdollista. Suomessa se usein on lisäten merkittävästi energiatehokkuutta. 

Unionissa keskustelua käydään myös datakeskusten muiden velvoitteiden laajentamisesta. Parhaillaan valmistellaan komission säädöstä datakeskusten kestävyyden luokittelujärjestelmästä. Säätövoiman tarjoaminen voisi tulevaisuudessa olla yksi mahdollinen velvoite EU:ssa ja yhteisillä sisämarkkinoilla toteutettavaksi. Yleiset yhteiset eurooppalaiset säännöt voisivat laajemminkin selkeyttää alan pelikenttää.

Suomessa on vahvat sähköverkot ja uusilla liittyjillä eurooppalaisittain nopea verkkoon pääsy. Uuden verkon rakentaminen vie joka tapauksessa vuosia, minkä vuoksi on lähdettävä liikkeelle jo olemassa olevan siirtokapasiteetin mahdollisimman tehokkaasta käytöstä samaan aikaan kuin verkkoa asteittain kehitetään ja laajennetaan.

Mahdollisuus priorisoida verkkoon liitettäviä toimijoita objektiivisin kriteerein ja EU-lainsäädännön puitteissa on tarpeen selvittää. Ajatuksena on mahdollistaa verkkoa ja sähköjärjestelmää vähemmän kuormittaville liittyjille nopeampi verkkoon pääsy. Kriteerinä voisi olla erityisesti joustava sähkönkäyttö. 
Sähköliittymien tehon tilapäinen rajoittaminen on jo mahdollista uusitun sähkömarkkinalain mukaan.

Myös laitosten fyysinen sijoittuminen voi vaikuttaa merkittävästi verkon kantokykyyn. Hyvä esimerkki ovat akkuvarastot, jotka parhaassa tapauksessa, oikein sijoitettuina vähentävät tarvetta rakentaa verkkoa ja huonoimmassa tapauksessa rajoittavat muita liityntöjä. Siksi tällaisten investointien sijainninohjaus olisi perusteltua.

Nähdään iso kuva

Datakeskukset tulee nähdä osana nykyaikaisen yhteiskunnan ja talouden kehitystä. Ne linkittyvät vahvasti tekoälyn hyödyntämiseen ja yleiseen sähköistymiseen. Markkinoiden antaman informaation pohjalta ja harkituin ohjaustoimin Suomeen voidaan rakentaa huomattava palvelinkapasiteetti pitäen samalla sähkön hinta eurooppalaisesti edullisella tasolla. Tästä vastuu kuuluu, kuten tyypillistä, yhtä lailla valtiovallalle kuin yrityksille.

Ylijohtaja Riku Huttunen on työ- ja elinkeinoministeriön energiaosaston päällikkö

Riku Huttunen
energia energiajärjestelmät energiapolitiikka ilmastopolitiikka innovaatiot investoinnit keskukset kolumnit sähköistys sähköverkot sähköverkot tekoäly teollisuuspolitiikka verkot älykkäät sähköverkot
Tillbaka till toppen

Genvägar

  • Kontaktinformation
  • Personsökning
  • Organisation
  • Strategi för ministeriet och dess förvaltningsområde
  • Kommunikationsenhet
  • Beställ pressmeddelanden och kolumner

Om webbplatsen

Information om webbplatsen

Ändra inställningarna för kakor

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Kontakt

PB 32, 00023
STATSRÅDET

Tfn 0295 16001

            Arbets- och näringsministeriet
Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Företag
      • Näringspolitik
        • Främjande av företagande
          • Programmet för tillväxtföretagande
        • EU:s industripolitik
      • Innovationspolitik
        • Ekosystempolitik
          • Innovativa städer och sammanslutningar
        • Utvärdering av innovationspolitiken
          • Utnyttjande av forskningen och kompetensen
        • Innovativ offentlig upphandling
        • Innovationsvänlig reglering
          • Vad är innovationsvänlig reglering?
          • Främjande av innovationsvänlig reglering inom Europeiska unionen och internationellt
        • Industriella rättigheter
          • Nämnden för arbetstagares uppfinningar
        • Internationellt forsknings- och innovationssamarbete
        • EU:s forsknings- och innovationspolitik
          • De europeiska digitala innovationshubbarna
          • Hur uppstod Finlands EDIH
      • Prioriteringar
        • Turism
          • Turismens inverkan på ekonomin
          • Sysselsättningen inom turismen
          • Finlands turismstrategi
          • Aktörer inom turism
          • Offentligt stöd för utveckling av turismen
          • Inrikesturism
        • Marinindustrin
          • Isbrytarinitiativet ICE Pact
        • Politiken för Arktis
          • Finlands arktiska strategi
        • Rymdpolitik
          • Delegationen för rymdärenden
          • Den nationella strategin för Finlands rymdverksamhet
          • Det internationella rymdsamarbetet
          • Nationell rymdlagstiftning
          • Tillstånd till rymdverksamhet
          • Registret över rymdföremål
          • Övervakning av rymdverksamheten
        • Digitalisering av företagens affärsverksamhet
          • Tillväxtprogrammet för dataekonomin
            • Pilotprojekt inom tillväxtprogrammet för dataekonomin
          • Förordning om artificiell intelligens
          • Europeiska rådet för AI och dess underarbetsgrupper
        • Mineralpolitik
          • Mineralsektorns länkar och publikationer
          • EU:s förordning om kritiska råvaror CRMA
            • EU-förordningen om nettonollindustrin
          • Reformen av gruvlagen
        • Kreativ ekonomi
        • Bioekonomi
      • Reglering av företagets verksamhet
        • Rätten att bedriva verksamhet i Finland
        • Kombinerade resetjänster
        • Handelregistret
        • Bokföring
          • Bokföringsnämnden
        • Revision
        • Industriella rättigheter
        • Teknisk säkerhet
          • Marknadskontroll
          • Marknadskontrollprogram
          • Bedömning av marknadskontrollens effektivitet
          • Leksakers säkerhet
          • En ny EU-förordning om marknadskontroll och överenskommelse för produkter
        • Produkternas ekodesign
      • Företagens internationalisering
        • Utländska företagsköp
          • Frågor och svar kring lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp
        • Utländska investeringar
      • EU's inre marknad
        • Kontaktpunkt för produkter
          • Fri rörlighet för varor på den inre marknaden
          • Allmänna krav på produkter i Finland
          • Andra nationella produktbestämmelser
          • Reglering av produkter på EU-nivå
          • Ömsesidigt erkännande av produkter i EU
        • Myndigheternas administrativa samarbete på den inre marknaden
        • Myndigheternas anmälningsskyldigheter
        • Handelshinder
          • SOLVIT
          • SMET
        • EU Reglering av onlineplattformar
          • Förhållandet mellan onlineplattformar och företag
          • Rättsakten om digitala marknader
        • Förordningen om krissituationer på den inre marknaden
      • Företagstjänster
        • Europeiska utmärkelsen för främjande av företagande -tävlingen
      • Samhällsansvar
        • Företag och mänskliga rättigheter
        • Riktlinjer och principer för samhällsansvar
        • Behandlingen av enskilda fall vid tillämpningen av OECD:s riktlinjer för multinationellla företag
          • Frågor och svar om OECD:s nationella kontaktpunkt
        • Delegationen för samhälls- och företagsansvar
        • Socialt ansvarsfull offentlig upphandling
        • Ansvarsredovisning
        • Korruptionsbekämpning
        • Bekämpning av tvångsarbete
        • Tillbörlig aktsamhet för företag
    • Företagsfinansiering
      • Lån, borgen och garantier
      • Finlands Industriinvestering
      • Utvecklingsstöd för företag
      • Stöd för internationalisering
      • Finansiering för forskning, utveckling och innovationer
        • Plan för FoU-finansiering
      • Nationella allmänna förutsättningar för företagsstöd
        • Företagsstödsdelegationen
        • Forskningssektionen för företagsstöd
        • Informationstjänst för företagsstöd
    • Arbetsliv
      • Arbetslagstiftning
        • Arbetsavtal och anställningsförhållande
          • Ingående av arbetsavtal
            • Permittering och avslutande av anställningsförhållande
            • Anställningsskydd för tjänstgöringspliktiga
          • Frågor och svar om konkurrensförbudsavtal
          • Familjeledighet
            • Graviditetsledighet, föräldraledighet och vårdledighet
          • Unga arbetstagare
          • Utstationerade arbetstagare
            • Anmälningsskyldighet
          • Arbete till sjöss
        • Arbetstid och semester
          • Arbetstid
          • Semester
        • Utveckling och upprätthållande av arbetstagarnas kompetens
          • Studieledighet
        • Likabehandling och jämställdhet i arbetslivet
          • Främjande av likabehandling i arbetslivet
        • Integritetsskydd i arbetslivet och arbete med barn
          • Integritetsskydd i arbetslivet
        • Samarbetsförfarandet och övriga system för personalens medbestämmande
        • Kollektivavtal och medling i arbetstvister
        • Beställarsansvar
        • Arbetstagarens skydd vid arbetsgivarens insolvens
        • Internationella arbetsorganisationen ILO
          • ILO:s konventioner och rekommendationer
      • Utveckling av arbetslivet
        • Arbetslivsbarometer
        • Strategin för utveckling av arbetslivet
      • Sysselsättning
        • Arbetskraftsservicen
          • Tjänster för enskilda kunder
          • Arbetskraftsservice för företag och sammanslutningar
        • Sysselsättningsområdena
        • Nationella mål för främjande av sysselsättningen
        • Riksomfattande delegationen för främjande av sysselsättningen
        • Stöd och ersättningar
          • Lönesubvention
          • Startpeng
          • Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen
          • Utkomstskydd för arbetslösa
          • Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare
        • Sysselsättning genom upphandling
        • Socialt företagande
        • Internationellt samarbete i arbetslivsfrågor
        • Civiltjänst
          • Information för den som ansöker om civiltjänst
          • En sammanslutning som civiltjänstgöringsplats
      • Kompetent arbetskraft
        • Kontinuerligt lärande
        • Identifiering av kunnande hos personer i arbetsför ålder
          • Utredningar och försök som gäller identifiering av kunnande
        • Livslång handledning
          • Riksomfattande utvecklingsprojekt för livslång handledning
    • Energi
      • Energi- och klimatstrategi
        • Långsiktig klimatplan
        • Utarbetandet av energi- och klimatpolitiska scenarier
          • Beräkningar och mallar
          • Utarbetande av scenarier
        • Planerna och rapporterna som skall lämnas till EU
      • Utsläppshandeln
        • Utsläppshandelsdirektivet
        • Auktionering av utsläppsrätter
        • Övervakning och verifiering
        • Handeln med utsläppsrätter för luftfart
        • Elektrifieringsstöd
        • Mekanism för koldioxidjustering vid gränserna
      • Elmarknaden
        • Inlösningsärenden
        • Energisammanslutningar
        • Information om elbrist
      • Värmemarknaden
        • Spillvärme
        • EU, värmemarknaden
      • Förnybar energi
        • Biodrivmedel
        • Inmatningspris för förnybar energi
        • Påskyndande av tillståndsförfaranden
        • Anvisningar och uppföljning
      • Energieffektivitet
        • Energieffektivitetsdirektivet och energieffektivitetslagen
        • Energieffektivitetsavtal och energibesiktningar
        • Energieffektivitet vid offentlig upphandling
        • Produkters energieffektivitet
          • Energimärkning av produkter
          • Utarbetandet av krav för olika produktgrupper
      • Energi- och investeringsstödet
        • Energistöd
          • Ansökan och utbetalning
          • Projekt som kan få stöd
        • Understöd för infångning av biobaserad koldioxid från industrin
        • Finansieringsmekanism för solkraft
        • Utlysning av investeringsstöd till stora projekt för att demonstrera ny energiteknik 2026
      • Kärnenergi
        • Förvaltning inom kärnenergisektorn
          • Kärnenergilagstiftning
          • Kärnavfallshanterinsfonden
          • Kärnansvar
          • Tillståndsförfarande
          • Internationella konventioner och exporttillsyn
        • Kärnsäkerhet, skyddsarrangemang och kärnmaterialövervakning
          • Kärnsäkerhet
          • Skyddsarrangemang och kärnmaterialövervakning
          • Statsrådets förordning om kärnanläggningar
        • Kärnanläggningar och kärnanläggningsprojekt
          • Lovisa kärnkraftverk
            • Drifttillstånd 2007-2030
            • MKB-program
            • MKB-beskrivning
          • Olkiluoto kärnkraftverk
            • Olkiluoto 1 och 2 drifttillstånd
            • Olkiluoto OL1 och OL2 MKB-programmet
            • MKB-beskrivning för Olkiluoto 1 och 2
            • Olkiluoto 3
              • Drifttillståndsansökan
            • MKB av mycket lågaktivt kärnavfall
          • Kuopion Energias små modulära reaktorer
            • Kuopion Energias MKB-program
          • Fennovoima
            • Miljökonsekvensbedömningar
            • Principbeslutsprocess
            • Byggnadstillståndansökan
          • Avveckling av forskningsreaktorn
          • Tillvaratagande av Terrafames uran
        • Kärnavfallshantering
          • Nationella programmet
          • Slutförvaring av använt kärnbränsle
            • Ansökan om drifttillstånd
            • Byggnadstillstånd
            • Principbeslut
            • Miljökonsekvensbedömning
          • Använt kärnbränsle
        • Utvecklingsprojekt för kärnenergi
      • Energiförsörjningstryggheten
      • EU-samarbetet och det internationella samarbetet på energiområdet
      • Energiteknik
      • Färdplaner för koldioxidsnålhet
        • Uppdatering av färdplanerna för koldioxidsnålhet 2024
        • Färdplaner för koldioxidsnålhet 2020
    • Konkurrens och konsumenter
      • Konkurrens
        • Konkurrenslagstiftningen
          • De viktigaste bestämmelserna
          • Tillsyn över företagsförvärv samt konkurrensneutralitet
          • Påföljder
      • Offentlig upphandling
        • Annonsering om upphandling och tröskelvärden
          • EU-tröskelvärden och nationella tröskelvärden
        • Viktiga aktörer
        • Rådgivning och anvisningar om offentlig upphandling
        • Lagstiftning om offentlig upphandling
          • Rättspraxis
          • Upphandlingsdirektiven
      • EU:s regler om statligt stöd
        • Begreppet statligt stöd
        • Förfaranden och samordning
        • Stöd av mindre betydelse (de minimis–stöd)
        • Den allmänna gruppundantags­förordningen
        • Kumulationsregler för statsstöd
        • Beslut om återkrav av stöd
        • Nationella stödordningar och beviljade statsstöd
        • Åläggande av skyldighet att tillhandahålla tjänster –SGEI
      • Utländska subventioner som snedvrider konkurrensen
      • Konsumenter
        • Konsumentsäkerhet
        • Hem- och distansförsäljning
    • Regionerna
      • Målen för och planeringen av regionutvecklingen
        • Prioriteringar i regionutvecklingen
        • Regionutvecklingsdiskussioner
        • Regionutvecklingen och landskapsförbunden
        • Landsbygds- och skärgårdspolitik
        • Stödområden
        • Lagstiftning om regionutvecklingen
          • Redogörelse om regionutvecklingen
        • Delegationen för förnyelse i regionerna
        • Uppföljning och prognostisering av regionutvecklingen
          • Scenarier för den regionala utvecklingen 2040
        • Programmet för östra Finland
      • Stadsutveckling
        • Stadspolitiska samarbetsgruppen
        • Tematiska partnerskap
        • Ekosystemavtal
        • Stadsutveckling i EU
          • EU:s finansierings- och utvecklingsinstrument för städer
      • Strukturomvandling
        • Plötslig strukturomvandling
        • Främjande av den positiva strukturvandlingen
      • EU:s regional- och strukturpolitik
        • EU:s sammanhållningspolitik
        • Partneskapsavtalet
        • EU:s strukturfonder
          • Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027
          • Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020
        • Fonden för EU-bistånd till de sämst ställda FEAD 2014-2020
        • Målet Europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 2014–2020
        • EU:s program för samarbete över de yttre gränserna (ENI CBC)
      • Livskraftscentralerna
        • Närings-, trafik- och miljöcentralerna
    • Arbetskraftsinvandring och integration
      • Integration av invandrare
        • Integrationspolitiken
        • Lagstiftning och anvisningar
        • Integrationsfrämjande tjänster
        • Förvaltning och aktörer inom integration
        • Uppföljning av integrationsfrämjandet
        • SIB-projektet för integration
      • Internationell kompetens och arbetskraft
        • Förvaltning av arbetskraftsinvandringen
        • Lagstiftningen om arbetskraftsinvandring
        • Tjänster för arbetskraftsinvandring
        • Bekämpning av arbetsrelaterat utnyttjande
        • Talent Boost
    • Försörjningsberedskap
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Beredskap för allvarliga störningssituationer och undantagsförhållanden
      • Internationellt samarbete kring försörjningsberedskapen
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden
    • Nyheter
    • Kolumner
    • Beställ material
    • Sociala medier och webbsändningar
    • Rysslands invasion av Ukraina
    • Tjänstemannainlägget
  • Projekt och lagberedning
    • Lagberedning
      • Lagstiftningsprojekt
      • Smidigare lagstiftning
      • Bedömning av lagstiftningens konsekvenser
        • Företagspanelen
    • Begärda utlåtanden
    • Aktuella utvecklingsprojekt
      • Regeringens arbetsmarknads­reformer
        • Bättre arbetsfred på arbetsmarknaden
        • Ökning av användningen av lokala avtal
        • Utveckling av medlingssystemet
        • Ändring av samarbetslagen
        • Tryggande av skyddsarbete
        • Sänkning av uppsägningströskeln
        • Att göra arbetsavtal för viss tid flexiblare
        • Bestämmande av tidpunkten för sparad ledighet
      • Regeringens åtgärder för arbetsrelaterad invandring
        • Regeln om tre månaders arbetslöshet
        • Inkomstgräns för uppehållstillstånd för arbetstagare
        • Internationella studerande
      • Utveckling av serviceprocessen för arbetssökande och arbetsförmedlingsservicen
      • Sysselsättningssedel för unga
      • Reform av upphandlingslagen
      • Programmet för hållbar tillväxt i ANM
        • Ansökningar om företagsfinansiering som gäller programmet för hållbar tillväxt
          • Den första ansökningsomgången för stöd för energiinvesteringar
          • Den andra utlysningen av stöd för energiinvesteringar
          • Den tredje utlysningen av stöd för energiinvesteringar
          • Den fjärde utlysningen av stöd för energiinvesteringar
          • Den femte utlysningen av stöd för energiinvesteringar
          • Frågor och svar om den första ansökningsomgången för stöd för energiinvesteringar
          • Projekt som fått RRF-stöd för energi­investeringar
        • Övriga finansieringsobjekt inom ramen för programmet för hållbar tillväxt
      • Projektet Tillstånd och tillsyn
    • Avslutade projekt
      • Projektet för genomförande av livskraftscentralerna
      • Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024
        • Frågor och svar om reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024
          • Frågor och svar om personalärenden
          • Frågor och svar om samservice för unga
        • Kommunernas finansiering
      • Reform av integrationslagen
      • Kommunförsök med sysselsättning
        • Områden för kommunförsök med sysselsättning
        • Statistisk uppföljning och utvärdering
      • Försöket med rekryteringsstöd för ensamföretagare
        • Frågor och svar om försöket med rekryteringsstöd för ensamföretagare
      • Marins regerings sysselsättningsåtgärder
        • Upprätthållande av arbetsförmågan och partiellt arbetsföra
        • Förkortade arbetslöshetsperioder och arbets- och näringstjänsterna
        • Utbud och matchning av kompetent arbetskraft
        • Höjning av sysselsättningsgraden bland personer över 55 år
        • Färdplaner för tillgång på arbetskraft
        • Budgetförhandlingar
        • Ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen
          • Ett sammandrag av åtgärdsförslagen från underarbetsgrupperna för främjande av sysselsättningen
  • Publikationer
    • Arbetskraftsbarometer
    • Sysselsättningsöversikter
    • Statistiska rapporter
    • ANM:s publikationer och rapporter 2013–2014
    • Broschyrer
      • Välkommen till Finland
  • Ministeriet
    • Ledning och organisation
      • Ministrarna
        • Arbetsminister
        • Näringsminister
        • Miljö- och klimatminister
        • Inrikesminister
        • Kommun- och regionminister
      • Tjänstemannaledning
        • Ledningsgrupper
      • Avdelningar och enheter
      • Ämbetsverk, bolag och fonder inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
      • Tvistenämnden för energimarknaden
        • Medlemmar i tvistenämnden för energimarknaden
        • Att göra en begäran om lösning till tvistenämnden för energimarknaden
        • Kontaktuppgifter till tvistenämnden för energimarknaden
        • Rekommendationer till avgörande från tvistenämnden för energimarknaden
      • Arbetsrådet
        • Arbetsrådets uppgifter
      • Riksmedlarens byrå
      • Samarbetsombudsmannen
    • Strategier och verksamhetsplanering
      • Strategi
      • Värderingar
      • Budget
      • Planerings- och uppföljningshandlingar
        • Resultatmål
        • Budgetar godkända av riksdagen
        • Tilläggsbudgetar godkända av riksdagen
    • EU-samarbete och internationellt samarbete
      • Nordiskt samarbete
      • EU-beredningssektioner
    • Statsunderstöd
    • Lediga jobb
    • Visuell profil
    • Visselblåsarskydd
    • Historia
    • Information om webbplatsen
      • Dataskydd
      • Tillgänglighetsutlåtande
      • Kakor
      • Respons på webbplatsen
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • Ministeriets kommunikationsenhet
    • Förslag till utmärkelsetecken