Kolumn: Datacenter bör ses som en del av en ekonomi och ett energisystem som utvecklas
De åsikter om datacenter och deras elförbrukning som framförts i offentligheten reduceras lätt till hotbilder om huruvida elen ska räcka till, eller till betonande av att investeringar är nödvändiga och kommer med fördelar. Det är dock inte så svartvitt. Det finns skäl att också se datacenter som en del av den övergripande ekonomiska omställningen, den datasuveräniteten och digitaliseringen. Med genomtänkta lösningar kan de också integreras effektivt i Finlands rena och smarta energisystem.
Finland förväntas få många olika slags investeringar
Finlands elproduktion utgörs till över 95 procent av rena energikällor, och framför allt andelen väderberoende produktion kommer att fortsätta öka. Mot den bakgrunden är det viktigt att beakta såväl energibehovet som förmågan att anpassa sig och lagra energi i olika former (batterier, värme och industriella mellanprodukter. I princip bör alla elintensiva investeringar granskas utifrån samma kriterier, datacenter utgör inget undantag.
Tack vare vår prisvärda och rena el väcker Finland även intresse hos investerare inom den traditionella, energikrävande industrin. Eftersom elen utgör grunden för konkurrenskraften ligger det i aktörernas eget intresse att se till att priset är rimligt och leveranssäkerheten god.
De elavtal med ett fastpris (PPA-avtal) som hittills i stor utsträckning varit tillgängliga minskar incitamenten till flexibilitet, men situationen förändras när efterfrågan på el ökar kraftigt. Med flexibel förbrukning och lager kan man uppnå betydande avkastning på elmarknaden. Det ger också en skjuts åt de planerade investeringarna i vätgas- och pumpkraft.
Den avgörande betydelsen för investeringar i både industri och datacenter ligger i det att de utgör en källa till ekonomisk aktivitet och tillväxt. Deras direkta effekt i form av sysselsättning under driftsperioden kan bli relativt liten. Skatteintäkterna är ofta av stor betydelse i synnerhet för de kommuner där verksamheten bedrivs.
Energin räcker till, men flexibilitet behövs
Uppskattningarna av datacentrens framtida elförbrukning varierar. Värdet på de befintliga datacenter som ska byggas och som fått ett beslut om investering uppgår sammanlagt till omkring 80–90 miljarder euro, när man räknar in nödvändig utrustning. Mot den bakgrunden skulle den årliga elförbrukningen i Finland kunna öka med 8–10 terawattimmar, vilket motsvarar knappt en tiondel av landets totala elförbrukning.
Till skillnad från anläggningar inom processindustrin växer datacenter vanligtvis stegvis, i takt med efterfrågan på tjänsterna. Det här ger även tid att anpassa elinköpen och elproduktionen. Å andra sidan körs centren sällan med full nominell effekt, och deras drift kan även vara flexibel. Det är också värt att komma ihåg att även processer inom den traditionella industrin kan vara ganska oflexibla eller svåra att anpassa, även när man inser värdet av priselasticitet.
Elenergin räcker till: Den ökande efterfrågan gör att utbudet ökar, framför allt i form av vind- och solkraftverk, som i Finland ofta kan byggas snabbt på bara ett par årig Finland finns det fortfarande utrymme och potential för sådana projekt.
Logiken bakom investeringar i kärnkraft för basförsörjning är en annan: Anläggningarna byggs på 10–15 år och kan vara i drift under mycket lång tid, så mycket som 60–70 år. Kärnkraft är i sig ett alternativt som passar mycket väl för datacenter som kräver en stabil elförsörjning, och i till exempel USA har teknikföretag som satsar på AI också gjort framsteg i det avseendet.
Behovet av reglerstyrka är en nyckelfråga, och varken den nuvarande vattenkraften eller den pumpkraft som eventuellt kan utvecklas på lång sikt räcker till. Även starka utländska anslutningar till stamnätet hjälper bara till en viss gräns, även om också de håller på att utvecklas.
Marknadspriserna får datacenter att aktivt utnyttja sina batterilager och reservkraftskapaciteten – som de har för att säkerställa serverdriften – för att jämna ut kostnaderna. Incitamentet blir ännu tydligare när det blir allt svårare att hitta förmånliga elavtal med fast pris. Det är motiverat att uppmuntra centren att utnyttja flexibiliteten och, vid behov, även ålägga dem att göra det. Det är motiverat att uppmuntra centren att utnyttja flexibiliteten och, vid behov, även ålägga dem att göra det.
Att säkerställa elförsörjningen i alla lägen är naturligtvis en bredare energipolitisk fråga som berör hela samhället. Därför utarbetar vi på arbets- och näringsministeriet ett stödinstrument som syftar till att säkerställa tillräcklig inhemsk elproduktionskapacitet även under de kallaste vinterveckorna.
Det rör sig om investeringsstöd för väderbeständig produktion samt för anläggningar för kombinerad produktion av el och värme. Syftet med de här instrumenten är inte på något sätt att tränga undan, utan att komplettera de investeringar som uppstår på marknadsmässiga villkor. Stödmodellen kommer att preciseras senast i höst. Även för datacenter kan det här innebära en möjlighet att utveckla och i större utsträckning utnyttja sin egen kapacitet till flexibilitet.
Regleringen bör främja en effektiv användning av energi och nät
Finland är på inget sätt ensamt om att brottas med de frågor som datacentren ger upphov till. EU-lagstiftningen (energieffektivitetdirektivet) innebär redan nu att spillvärme från datacenter ska utnyttjas i de fall det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. I Finland innebär det ofta en avsevärd ökning av energieffektiviteten.
Inom EU pågår även en diskussion om att utvidga datacentrens övriga skyldigheter. Just nu bereder kommissionen en rättsakt om ett klassificeringssystem för datacentrens hållbarhet. Att tillhandahålla reglerstyrka skulle i framtiden kunna bli en möjlig skyldighet inom EU och på den gemensamma inre marknaden. Allmänna gemensamma europeiska regler skulle kunna förtydliga spelreglerna inom branschen i större utsträckning.
Finland har ett robust elnät och nya anslutningar får tillgång till nätet snabbare än på många andra håll i Europa. I vilket fall som helst tar det flera år att bygga ett nytt nät, varför man måste börja med att utnyttja den befintliga överföringskapaciteten så effektivt som möjligt samtidigt som nätet successivt utvecklas och byggs ut.
Det är nödvändigt att undersöka möjligheten att prioritera aktörer som ska anslutas till nätet utifrån objektiva kriterier och inom ramen för EU-lagstiftningen. Tanken är att göra det möjligt för nya anslutningar som belastar nätet och elsystemet mindre att få snabbare tillgång till nätet. Ett kriterium skulle kunna vara framför allt en flexibel elanvändning. Enligt den reviderade elmarknadslagen är det redan möjligt att tillfälligt begränsa effekten för elanslutningar.
Även anläggningarnas fysiska placering kan ha stor inverkan på nätets bärkraft. Ett bra exempel är batterilager som i bästa fall och om de placeras rätt minskar behovet av att bygga ut nätet och i värsta fall begränsar andra anslutningar. Därför är det motiverat att styra var sådana investeringar görs.
Vi ser till helheten
Datacenter bör ses som en del av utvecklingen av det moderna samhället och den moderna ekonomin. De hänger nära samman med användningen av AI och den allmänna digitaliseringen. Med utgångspunkt i marknadsinformationen och genom väl genomtänkta styråtgärder kan man i Finland bygga upp en betydande serverkapacitet och samtidigt hålla elpriset på en nivå som är förmånlig i ett europeiskt perspektiv. Ansvaret för det ligger, som vanligt, lika mycket på statsmakten som på företagen.
Riku Huttunen är överdirektör och chef för energiavdelningen vid arbets- och näringsministeriet