Kolumn: Främjandet av ny energiteknik förutsätter stöd, men också strategisk prövning

Finland har länge varit en föregångare i energiomställningen, men nu sker förändringen i en ny skala. I en snabbt föränderlig omvärld avgörs konkurrenskraften genom hur smidigt vi tar i bruk ny teknik.

Elproduktionen renas redan i snabb takt och kostnaderna för förnybar energi sjunker ytterligare. Enligt Internationella byrån för förnybar energi (IRENA) var 91 procent av de nya projekt för produktion av förnybar el som togs i bruk 2024 mer kostnadseffektiva jämfört med alla andra nya alternativ som använder fossila bränslen. Utvecklingen är uppmuntrande, men största delen av de tekniska lösningarna på marknadsvillkor hänför sig fortfarande uttryckligen till elproduktionen. 

Samtidigt som vind- och solkraftens andel ökar behövs det mer flexibilitet och energilagring för att elsystemet ska förbli stabilt och prisfluktuationerna skäliga. Inom värmesektorn och transportbränslena behövs det många nya tekniska lösningar. Dessa lösningar har stor betydelse eftersom största delen av både Finlands och världens energiförbrukning beror på uppvärmning och trafik.

Finland har under de senaste åren gjort betydande framsteg när det gäller att rena uppvärmningssystemet och i synnerhet att elektrifiera det. Vi är redan en av Europas största användare av värmepumpar i förhållande till invånarantalet, och även lösningar i industriell skala har snabbt blivit vanligare. Utnyttjandet av spillvärme ökar på olika håll i landet, särskilt i fjärrvärmesystemen. Utvecklingen har påskyndats av energi- och RRF-investeringsstöden, medan investeringarna i elpannor har framskridit snabbt på marknadsvillkor.

Nya lösningar behövs särskilt inom sektorer som är svåra att elektrifiera

Trots den snabba utvecklingen behövs det fortfarande nya lösningar i synnerhet för industriella processer som kräver hög värme och för andra sektorer som är svåra att elektrifiera, såsom metallframställning och cementtillverkning. Elektrifieringen av trafiken framskrider inom persontrafiken, men sjö- och flygtrafiken kommer att behöva bränsle ännu länge. Vi behöver ny teknik för biobränsle- och elbränsleproduktion samt en mer omfattande råvarubas för biobränsle och biogas än för närvarande.

Ny energiteknik behövs framför allt inom sektorer där de nuvarande lösningarna antingen är dyra eller begränsade i sin tillämpning. I stället för enskilda teknologier bör staten identifiera och välja sådana teman och sektorer där efterfrågan på ny teknologi sannolikt kommer att öka i framtiden.

Genom att främja dessa demonstrationsprojekt för ren energiteknik kan man stärka Finlands ställning som föregångare och bygga upp industriell tillväxt. Export förutsätter ofta nationella demonstrations- och referensprojekt. 

Verkligheten i fråga om statligt stöd har förändrats – de stöd som beviljas ska riktas med eftertanke

I dagens verklighet med statligt stöd är det svårt att lyckas utan att också Finland beviljar stöd för stora industriprojekt. Man måste dock vara noga med stöden. Man kan tänka sig att de länder som nu i hög grad ökar framför allt sina produktionsstöd bygger sin industri på sådana stöd. Om stöden senare måste minskas eller slopas kan konkurrenskraften försämras snabbt. 

Också av denna orsak är investeringsstöd ett bättre alternativ än produktionsstöd. Staten står för en del av investeringskostnaderna, men själva produktionen måste bära sig antingen på marknadsvillkor eller på basis av förpliktelser. Investeringsstöden är också ett mer riskfritt och förutsägbart alternativ med tanke på statsfinanserna.

Regeringen har dragit upp riktlinjer för en fortsättning och utvidgning av investeringsgottgörelsen, dvs. skattestödet. Stödet är särskilt viktigt för stora industriprojekt där stödkonkurrensen är hård internationellt sett. Samtidigt ska man vara omsorgsfull när stödet riktas. Det bör beviljas endast för sådana projekt som inte skulle inledas utan stöd. På så sätt säkerställs den verkliga additionaliteten i fråga om projekt. 

Stödprogrammet behöver också begränsas till exempel i fråga om varaktighet och storleksgränser för att statens åtaganden inte ska bli oskäliga. Under den första omgången söktes investeringsgottgörelse till ett värde av cirka tre miljarder euro, vilket ger en bild av det kommande programmets eventuella storlek. 

Stöd till stora demonstrationsprojekt behövs även i fortsättningen

Utöver investeringsgottgörelsen är det viktigt att uttryckligen kunna stödja projekt för ny teknik med mer flexibla instrument. Då kan de strategiska prioriteringarna fastställas smidigare, och stödet kan också användas för att starta särskilt riskfyllda projekt. 

Under de senaste åren har sådana projekt främjats med det stöd för stora demonstrationsprojekt inom ny energiteknik som ingår i systemet för energistöd. Fördelen med de behovsprövade stödprogrammen är att det för dem kan fastställas en maximibudget på förhand och att en projektspecifik bedömning görs noggrant i enlighet med de strategiska målen.

Pekka Grönlund, industriråd 
Skribenten leder gruppen för förnybar energi vid arbets- och näringsministeriets energiavdelning