Vid nordisk konferens sprids god praxis för att förbättra sysselsättningen av partiellt arbetsföra
Att underlätta sysselsättningen av partiellt arbetsföra personer är temat för den virtuella nordiska konferensen torsdagen den 9 december. Vid konferensen presenteras exempel på en ny slags övergångsarbetsmarknad och på lyckade erfarenheter av att sysselsätta partiellt arbetsföra personer via sociala företag. Också god praxis i fråga om det stöd för arbetsförmågan som riktas till partiellt arbetsföra på arbetsplatserna kommer att diskuteras.
Vid konferensen kommer social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen och arbets- och näringsministeriets statssekreterare Ville Kopra samt ett stort antal representanter för olika företag och organisationer att hålla anföranden.
Konferensen är ett av arbetslivsevenemangen under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Syftet är att med hjälp av praktiska erfarenheter och god praxis främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Temat förenar alla de nordiska länderna, eftersom hindren för sysselsättning av partiellt arbetsföra är likartade oberoende av landet.
Social ekonomi är en möjlighet också för partiellt arbetsföra
Konferensdeltagarna får också försmak av EU-kommissionens nya initiativ till en handlingsplan för den sociala ekonomin, som kommissionen offentliggör samma dag. Den sociala ekonomin har beaktansvärda möjligheter att även förbättra sysselsättningen av partiellt arbetsföra. För detta behövs samarbete och partnerskap med den offentliga förvaltningen, organisationer och sociala företag.
I Finland har frågan redan förts vidare. Att verksamhetsförutsättningarna för sociala företag ska förbättras har skrivits in i regeringsprogrammet, och i våras godkände regeringen strategin för sociala företag. Ett av strategins mål är att sysselsätta partiellt arbetsföra och personer som annars har en svår ställning på arbetsmarknaden.
För genomförandet av strategin har det redan inrättats ett kompetenscentrum för sociala företag. Centret har till uppgift att öka antalet nya sociala företag och kännedomen om dem samt utveckla deras kompetens i synnerhet för att förbättra verksamhetens genomslagskraft.
Att få arbete och stöd för arbetsförmågan ökar välfärden och jämlikheten
En hög sysselsättningsgrad och arbetslivskvalitet minskar de kostnader som marginaliseringen, arbetslösheten och arbetsoförmågan förorsakar samhället. Samtidigt stöder man människors välbefinnande och ökar jämlikheten.
Regeringen har som mål att sysselsättningsgraden ska höjas till 75 procent före mitten av årtiondet. Den förlängda arbetslösheten och bristen på kompetent arbetskraft försvåras till exempel av befolkningens åldersstruktur, alltså av att det finns en allt mindre grupp personer i arbetsför ålder. Därför behövs arbetsinsatsen av dem som står utanför arbetslivet, samtidigt som möjligheterna att få arbete förbättras för dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Sysselsättningen av partiellt arbetsföra är således en stor och outnyttjad möjlighet för samhället.
Utöver åtgärder som stöder sysselsättning behövs förebyggande av arbetsoförmåga och samtidigt utvecklande av välbefinnandet i arbetet och produktiviteten. Psykisk hälsa ska ses som en resurs i arbetslivet. För sysselsättningen av partiellt arbetsföra och för att förlänga tiden i arbetslivet krävs också attitydförändringar. Arbetsmöjligheter måste erbjudas fördomsfritt.
De pågående stora strukturella reformerna, såsom social- och hälsovårdsreformen och reformen av den sociala tryggheten, främjar också sysselsättningen. I samband med reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet utvecklas ett servicesystem för att stödja arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder. Reformen av den sociala tryggheten ger bättre möjligheter än tidigare att samordna arbete och förmåner i olika livssituationer.
För att sysselsättningsgraden för partiellt arbetsföra ska kunna höjas krävs att arbetslivets färdigheter utvecklas genom att ändra på arbetet och genom flexibilitet i arbetet. Som grund för beslutsfattandet behövs också forskningsinformation om sysselsättning och arbetsförmåga samt en bedömning av beslutens genomslagskraft.
Konferensens tema har ett nära samband med programmet för arbetsförmåga, som är en del av regeringens sysselsättningsåtgärder som helhet. Avsikten med programmet för arbetsförmåga är att främja partiellt arbetsföras sysselsättning och arbetsmotivation. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för och genomför programmet för arbetsförmåga i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet.
Konferensen kan följas på webben den 9 december med början kl. 10:
Hashtaggarna i sociala medier är #Norden2021 och #NordenTillsammans
Ytterligare information:
Pauliina Porkka, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 048 278, [email protected] (frågor om konferensens program)
Ritva Partinen, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 330, [email protected]
Jussi Ala-Lahti, praktikant, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 173, [email protected] (anmälan, andra praktiska arrangemang)