Utredning: Förbättring av ställningen för utländska plockare av vilda bär kräver ändringar i lagstiftningen

Utländska bärplockares ställning i sin nuvarande form är förenad med betydande risker. Till stöd för det politiska beslutsfattandet beställde arbets- och näringsministeriet en utredning om de ekonomiska konsekvenserna av olika alternativa lösningar. Arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp har dessutom utarbetat en kompletterande konsekvensbedömning av alternativen.

Pellervo ekonomiska forskningsinstituts (PTT) och Vasa universitets utredning bedömer de ekonomiska konsekvenserna av två olika regleringsalternativ för utlänningar som plockar vilda bär, företag inom naturbärsbranschen samt den offentliga ekonomin i Finland. Alternativen är att plockarna i fortsättningen kommer till Finland i anställningsförhållande på basis av säsongsarbete eller i självständig ställning som näringsidkare.

Enligt utredningen är det motiverat att ändra den rättsliga regleringen av naturbärsbranschen för att minimera missförhållanden i branschen. Säsongsarbete som baserar sig på arbetsavtal verkar vara ett mer realistiskt alternativ än verksamhet som enskild näringsidkare.

”Det skulle vara ett ineffektivt och tungt verksamhetssätt att vara näringsidkare för plockare som inte behärskar finska och som kommer från mycket olika kulturmiljöer. I praktiken har plockarna inte förutsättningar att klara av sina lagstadgade skyldigheter. De skulle fortfarande vara beroende av företagen inom naturbärsbranschen, eftersom de själva måste ingå avtal om försäljning av bär med dem”, säger Henna Busk, seniorekonom vid PTT.

Utredningen stöder det politiska beslutsfattandet om olika alternativ. Regeringen kommer att dra upp riktlinjer för den fortsatta beredningen senare. Avsikten är att författningsändringarna ska träda i kraft för skördesäsongen 2025.

Ekonomiska konsekvenser för alla parter

Enligt utredningen ger anställningsförhållandet plockarna arbetsavtalsförmåner och en garanterad minimilön. Ändringen innebär dock inte nödvändigtvis att inkomsterna ökar för alla bärplockare. Den förebygger inte heller den skuldsättning i hemlandet som resekostnaderna orsakar.

För företagen i branschen skulle bärplockarnas anställningsförhållande och de arbetsgivarskyldigheter som ingår i det leda till ökade kostnader. En del av företagen skulle vara tvungna att ändra sin verksamhet och en del kunde bli tvungna att dra sig tillbaka från marknaden. De ökade kostnaderna skulle leda till ett tryck på att höja priserna på inhemska vilda bär. Anställningsförhållandet bedöms inte ha några betydande konsekvenser för den offentliga ekonomin.

Utredningen rekommenderar att man tar med aktörerna i branschen i den fortsatta beredningen och ordnar den rådgivning som arbetstagarna och arbetsgivarna behöver. För utredningen intervjuades ett stort antal aktörer och myndigheter inom branschen.

Plockning ska i fortsättningen inte jämställas med turism

Arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp har tagit fram en kompletterande konsekvensbedömning till stöd för beslutsfattandet. Arbetsgruppen betonar att bärplockarnas inresa i fortsättningen ska ordnas antingen på basis av ett anställningsförhållande eller näringsverksamhet, och att plockning således i fortsättningen inte ska jämställas med turism. Utöver lagändringarna krävs det både ansvarsarbete inom branschen och myndighetssamarbete för att lösa problemen. 

Anställningsalternativet innebär att plockning av naturprodukter inkluderas i tillämpningsområdet för säsongsarbetslagen. Enligt arbetsgruppen är den tydligaste fördelen med alternativet att de allmänna arbetsrättsliga reglerna lämpar sig för arbete i anställningsförhållande och att arbetarskyddstillsynen kan ingripa i missförhållanden. 

Utvecklandet av bärlagen och bärplockarnas inresa i Finland som näringsidkare är en mindre ändring av verksamhetssättet och innebär mindre kostnader för bärföretagen. Det är dock osäkert om plockarna i praktiken skulle kunna fullgöra sina skyldigheter som företagare, vilket också PTT påpekar.

Det är också möjligt att kombinera dessa två alternativ, varvid plockarens inresa kan basera sig antingen på ett anställningsförhållande eller på företagande från fall till fall. Företagen i bärbranschen skulle i vilket fall som helst även i fortsättningen kunna utnyttja arbetsinsatsen hos sådana plockare som befinner sig i Finland på någon annan grund än plockning.

Bakom finns problem med bärplockarnas arbetsförhållanden och inkomster

Plockandet av vilda bär i Finland har i hög grad grundat sig på utländska plockare, i synnerhet inbjudna plockare som rekryterats från Thailand. Hittills har plockarna kommit till Finland med ett Schengen-turistvisum som ger dem rätt att vistas och plocka bär i landet i högst tre månader. 

Problemen med bärplockarnas arbetsförhållanden och inkomster har blivit mer kända under de senaste drygt tio åren. Åren 2022 och 2023 har det inom branschen förekommit omfattande misstankar om och åtal för människohandel. På grund av problemen avbröt utrikesministeriet mottagandet av visumansökningar för plockare av vilda bär i Thailand i mars 2024. För bärplockarnas inresa behövs en hållbar lösning från skördeperioden 2025 och framåt.

Mer information:
Henna Busk, seniorekonom, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, tfn 040 164 8136, henna.busk@ptt.fi  
Katri Niskanen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7373