Väte gör den gröna omställningen möjlig, och kräver stora investeringar
Väte är stjärnornas bränsle, som även gör vårt liv möjligt. Mänsklighetens förmåga att använda fusionsenergi som energikälla är fortfarande i sin linda, så väte har en annan roll på jorden. Traditionellt används väte redan som råvara i många industriella processer, till exempel oljeraffinering. Det finns ett nytt, klimatbaserat behov att utnyttja rent väte i processer som ersätter den fossilbaserade produktionen.
Väte behövs som råvara, bränsle och energilager
Användningen av väte är ett avgörande steg mot koldioxidneutralitet inom många energiintensiva branscher, till exempel stålindustrin. Det behövs också en allt större mängd utsläppsfritt väte för ren trafik och för produktion av syntetiska bränslen. Väte är sålunda, utöver en råvara och ett bränsle, också ett energilager som bland annat gör det möjligt att integrera olika energisystem i varandra och använda energi på ett flexibelt sätt.
Varför används inte väte mera allmänt? Priset är en central orsak. Hittills har de lösningar som baseras på fossil energi varit förmånligare. Läget har emellertid förändrats och förändras i snabb takt, särskilt på grund av utsläppshandeln, förmånlig förnybar energi och annan teknologisk utveckling. Det är inte längre hållbart att investera i utsläppsintensiva lösningar.
De investeringar som behövs är vanligen stora och dyra. Väteproduktion genom elektrolys är ingen ny uppfinning, men framtida behov kräver en helt ny skala och produktionskapacitet. Stora anläggningar kräver omfattande finansieringsarrangemang och tills vidare vanligen även statligt stöd. Den som satsar på ny teknik och nya produktionsformer tar alltid en risk.
Marknaden för väte är för närvarande begränsad och väte flyttas endast i begränsad omfattning. För att minska riskerna är det av största vikt att gradvis skapa en fungerande marknad för väte och infrastruktur för att flytta väte. EU håller på att vidta de första åtgärderna för att möjliggöra en marknad för väte genom det så kallade gaspaketet, som är en författningshelhet för nya gaser.
Finland är ett bra ställe för investeringar
Det behövs alltså investeringar av många olika slag och de behöver synkroniseras sinsemellan: produktion av väte, industriell användning och investeringar i överföringen. Finland har utmärkta förutsättningar för alla dessa.
För det första har Finland fortfarande stora möjligheter att öka produktionen av ren energi. Markbaserad vindkraft är den förmånligaste elproduktionsformen och utöver de genomförda projekten befinner sig flera projekt i bygg- eller planeringsstadiet. Solkraften ökar snart betydligt. Nästa steg är att övergå till att utnyttja havsbaserad vindkraft. Man ska inte heller glömma bort kärnkraften. På längre sikt kan modulära reaktorer byggas för att tillgodose även industrins behov av elektricitet och värme.
Det är ett viktigt steg för industrin att den nuvarande produktionen blir koldioxidsnålare. Det finns lovande planer på att utnyttja rent väte vid förädlingen av både stål och bränsle. Även många nya utländska investerare är intresserade av Finland.
Energinäten, som behövs för en ren omställning, är en klar styrka för Finland. Finlands elnät är av världsklass och stamnätsbolaget Fingrids nät förbättras kontinuerligt. Lösningar som baseras väte kräver emellertid också att energi kan överföras på ett effektivare och sätt lokala nätverk av vätgasrör, som sedan utvidgas steg för steg, kan vara till hjälp i början. Gasgrid Finland har fått i uppdrag att utveckla dessa nät i Finland, vilket gör det möjligt att samordna projekten i större utsträckning.
Vi är aktiva på den europeiska marknaden
Det finns anledning att förvänta sig att det kommer att göras fler investeringar i ren ekonomi i Finland. När den industriella basen stärks, gynnas hela samhällsekonomin. Detta har redan konkretiserats i fråga om elproduktionen. Den rekordsnabba ökningen av vind- och kärnkraftskapaciteten har gjort Finland självförsörjande på årsnivå räknat i netto för första gången sedan 1960-talet och elpriserna i Norden är klart förmånligare än på annat håll i Europa.
Med tanke på tillväxten och sysselsättningen finns det anledning att satsa på att stärka förädlande industrin i Finland. Ren el behövs bland annat för att framställa väte, som förädlas till olika produkter, såsom stål och dylikt – det finns många förädlingskedjor. Det är inte en bra idé att bygga sin ekonomi endast på råvaruexport på det sätt som till exempel Ryssland har gjort. En stor mängd ren energi möjliggör framför allt en kontrollerad energiomställning och industriella investeringar.
Det här betyder naturligtvis inte att företag i Finland inte skulle kunna exportera även stora mängder väte, till exempel för den tyska industrins behov. Därför behöver vi en fungerande inre marknad för väte i Europeiska unionen och starka överföringsförbindelser. Marknaden för väte behöver alltså utvecklas, precis som den europeiska el- och gasmarknaden. Vätgasnätsprojekt som rör Finland har på vår begäran noterats i förteckningen över viktiga europeiska projekt, vilket är utmärkt. Det gör det lättare att få stöd i planeringsstadiet och i sinom tid till och med EU:s investeringsstöd.
Enligt realistiska bedömningar tar det emellertid flera år, om inte flera årtionden, att bygga heltäckande överföringsnät. Just nu har Europa endast en liten början till ett vätgasnät. Från början går vi snabbare framåt i fråga om att utveckla en ren ekonomi i Europa genom att producera och sälja produkter som förädlats ur väte, till exempel ammoniak och metanol.
Marknaderna och företagen avgör om projekten inleds
I sista hand är det företagen som fattar beslut om industriella investeringar. Statens roll är att göra investeringarna möjliga, i synnerhet med hjälp av reglering och nödvändig infrastruktur. För närvarande dröjer investeringarna på grund av den ekonomiska och geopolitiska osäkerheten. Tryggandet av kritisk infrastruktur är en aktuell fråga. Det är också viktigt att se till att regleringen är förutsägbar både i EU och i Finland. Tillståndsförfarandet och planläggningen ska vara smidiga och fokusera på det väsentliga.
Trots utmaningarna står det klart att investeringarna i väte förr eller senare kommer igång på allvar, vilket spelar en viktig roll för byggandet av det framtida energisystemet. I Finland är vi beredda på detta och alla investeringar är välkomna.
Riku Huttunen, överdirektör, chef för energiavdelningen vid arbets- och näringsministeriet