Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna

Arbets- och näringsministeriets budgetförslag för 2021: bygger upp en ny tillväxtstig

Arbets- och näringsministeriet 13.8.2020 9.22 | Publicerad på svenska 13.8.2020 kl. 9.46
Pressmeddelande

I arbets- och näringsministeriets budgetförslag för 2021 ligger prioriteringen på tillväxtpolitik som främjar hållbar ekonomisk tillväxt.

– Vårt ministeriums budgetförslag siktar på tiden efter coronakrisen. Vårt mål är en hållbar tillväxt efter epidemin, även om coronakrisen har försvagat de ekonomiska utsikterna. Vi vill på ett verkningsfullt sätt satsa på god skötsel av sysselsättningen, kompetens och innovationer samt koldioxidsnålhet, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen och näringsminister Mika Lintilä om sitt första gemensamma budgetförslag.

Arbets- och näringsministeriet föreslår 3,882 miljarder euro i anslag under huvudtiteln, vilket innebär en ökning med drygt en miljard euro jämfört med den ordinarie budgeten för innevarande år. Ökningen av anslagen föranleds huvudsakligen av åtgärder som vidtagits våren 2020 med anledning av coronakrisen och vars utgiftseffekt infaller 2021.

Utgiftsnivån under huvudtiteln ökar jämfört med budgeten för innevarande år i synnerhet av kapitaliseringen av Finlands Malmförädling Ab (+300 miljoner euro), utbetalningarna av Business Finlands understöd och lån (+370 miljoner euro), Finnveras förlustersättningar (+156 miljoner euro) och utbetalningarna av understöd för utvecklande av företag (+77 miljoner euro).

Det satsas på att sätta fart på batteriindustrin

Arbets- och näringsministeriets budgetförslag innehåller ett tilläggsanslag på 300 miljoner euro till Finlands Malmförädling Ab. Beslutet om kapitalisering fattades i samband med den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 genom ett fullmaktsförfarande. Med hjälp av tilläggsfinansieringen strävar Finlands Malmförädling Ab efter att tillsammans med privata aktörer bilda samriskföretag som producerar sådana prekursorer och katodaktiva material som batteriindustrin kräver. Det är fråga om mellanprodukter som behövs vid tillverkningen av litiumjonbatterier för elbilar. I investeringarna deltar också privata investerare.

– Vårt mål är att höja förädlingsvärdet på finländska mineraler, på detta sätt främja uppkomsten av en ny högteknologisk bransch i Finland och vara en global föregångare inom hållbar eltrafik, konstaterar arbetsminister Haatainen.

Det finns ökande internationella affärsmöjligheter inom batteriindustrin eftersom bland annat elbilarna ökar behovet av batterier i framtiden.

Arbets- och näringsministeriet har inlett utarbetandet av en nationell batteristrategi. Med strategin vill Finland stärka sin roll som föregångare när det gäller hållbar batteriproduktion och återvinning av batterier. Målet är att i Finland skapa en värdekedja för ansvarsfull batteriindustri vars globala konkurrensfördel är en produktion av miljövänliga och etiskt framställda samt återvinningsbara material.

– Vi vill vara med och bygga upp en hållbar europeisk batteriindustri. På detta sätt kan vi för vår del bidra till att lösa klimatförändringen, säger minister Lintilä.

Ytterligare satsningar på innovationer och kompetens

Arbets- och näringsministeriet föreslår betydande tilläggssatsningar på forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

– Vi måste också i fortsättningen kunna satsa på kompetens och innovationer. Dessa är centrala faktorer för återuppbyggnad och tillväxt efter coronakrisen, säger näringsminister Lintilä.

Det föreslås en bevillningsfullmakt på drygt 467 miljoner euro för Business Finlands understöd för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FUI), vilket är nästan 140 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Tillägget lägger grunden för vägen mot det mål om 4 procents BNP för FUI-finansiering som skrivits in i regeringsprogrammet. I ökningen av finansieringen ingår bl.a. en fortsättning av kampanjen som riktar sig till så kallade lokomotivföretag bland de stora företagen och produktionsincitamentet för den audiovisuella branschen.

En bevillningsfullmakt på 30 miljoner föreslås för kapitallån som Business Finland beviljar, vilket är 26 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år. Genom kapitallån påskyndas utvecklingen av plattformar som behövs i affärsekosystem och därigenom möjliggörs en ökning av innovationsverksamheten.

Sysselsättningsanslagen ökar

För offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås ett anslag på 299 miljoner euro, vilket är 26 miljoner euro mer än i budgeten för 2020.

– Till följd av coronapandemin kräver uppnåendet av det sysselsättningsmål som skrivits in i regeringsprogrammet nya åtgärder. I samband med budgetmanglingen kommer regeringen att besluta om höjden på ribban för sysselsättningsmålet som en del av beredningen av en färdplan för hållbarheten i de offentliga finanserna, berättar arbetsminister Haatainen.

I enlighet med regeringsprogrammet är målet att öka användningen av lönesubvention i företag och förenkla det nuvarande lönesubventionssystemet. Beredningen av reformerna fortsätter.

Avsikten är att kommunala sysselsättningsförsök ska inledas 2021. Regeringens proposition om försöken överlämnades till riksdagen under vårsessionen.

Mot ett fossilfritt välfärdssamhälle

Användningen av stenkol som energikälla upphör senast i maj 2029 i enlighet med de beslut som redan fattats. Arbets- och näringsministeriet påskyndar slopandet av stenkolet särskilt med energistödet. Arbets- och näringsministeriet föreslår en bevillningsfullmakt på 160 miljoner euro för energistöd, vilket är 50 miljoner mer jämfört med budgeten för innevarande år. Helheten inbegriper en satsning på 60 miljoner euro för att påskynda investeringar i syfte att ersätta stenkolen. 

Coronakrisåtgärderna ökar utgifterna

De åtgärder som vidtagits under våren 2020 för att hantera coronakrisen ökar utgifterna under arbets- och näringsministeriets huvudtitel 2021.

Regeringen satsade avsevärt på företagsfinansiering i tilläggsbudgetarna våren 2020. Företagsfinansieringen i form av understöd utökades med 2,1 miljarder euro och finansieringen i form av lån med 300 miljoner euro. Dessutom höjdes Finnveras borgensfullmakt från 4,2 miljarder euro till 12 miljarder euro. Dessa åtgärder ökar utgifterna under huvudtiteln med 535 miljoner euro 2021.

Dessutom har coronapandemin påverkat bland annat priset på el och utsläppsrätter, vilket leder till att utgifterna för produktionsstöd för förnybar energi ökar med nästan 58 miljoner euro och inkomsterna från utsläppshandeln sjunker med 79 miljoner euro jämfört med den tidigare uppskattningen.

Ytterligare information:
Piia Rekilä, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 396 3574
Antti Siika-aho, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 575 4118
Mika Niemelä, ekonomidirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2135

Tillbaka till toppen