Artificiell intelligens skapar mer effektivitet i företags- och myndighetsverksamheten

Sysselsättningsöversikten från januari stärker den vändning till det bättre som syntes i december. Antalet lediga jobb har ökat från december. Arbetslösheten har inte heller ökat på några månader. Detta är en fin början på 2024 och förhoppningsvis kommer de spirande löftena om ekonomisk tillväxt att uppfyllas.

En enkät som Industriinvestering låtit göra till finländska små och medelstora företag i slutet av förra året utlovar tillväxt. Enkäten besvarades av cirka 1 500 företag från åtta olika huvudbranscher. Förra året var en besvikelse för många företag, även om det inte gick så dåligt för andra branscher än byggbranschen. De små och medelstora företagen klarade av den tilltagande inflationen och räntenivån överraskande väl i förhållande till helheten. En god, men naturligtvis också dålig nyhet torde vara att bristen på arbetskraft har lindrats. Detta kan tolkas i båda riktningarna. Tillgången på arbetskraft har förbättrats, men för att klara sig ur marknadsläget har en fjärdedel av företagen varit tvungna att permittera. 

Små och medelstora företags vilja att växa syns

Översikten över små och medelstora företags närmaste framtid ser bra ut. I företagen finns det en uppdämd vilja att växa när de planerade investeringarna i fjol blev uppskjutna på grund av det osäkra marknadsläget. Inflationen har redan lugnat sig betydligt, räntorna sjunker och den reala köpkraften ökar. Arbetskraft behövs för både utförande arbete och sakkunnigarbete. Företagen har investeringsintresse på bred front och inom alla branscher som deltagit i undersökningen, utom inom byggandet. Även inom byggbranschen verkar situationen ge med sig, eftersom åtminstone försäljningen av bostäder har blivit livligare i huvudstadsregionen och därmed har priserna börjat stiga något.

Det som är glädjande på basis av enkäten är att man utöver stora företag också inom SMF-sektorn aktivt och medvetet investerar i en ren omställning. Enligt enkäten kommer investeringarna i den gröna omställningen att tillta under de kommande åren. I synnerhet transport och lagring samt industrin har för avsikt att ytterligare öka investeringarna i syfte att minska utsläppen. Också medvetenheten om beräkningen av utsläppen, dvs. ansvarskänslan för miljön, har nått alla branscher. Insikten om detta ansvar börjar i allt högre grad styra företagens verksamhet.  

Utnyttjande av artificiell intelligens är nästa fas i digitaliseringen

Tillägnandet av digitalisering i produktionsprocesserna har fått en etablerad roll när det gäller att öka produktiviteten. Och det är bra så eftersom nästa utvecklingssteg redan väntar. AI-revolutionen avancerar till alla sektorer och branscher. För närvarande utnyttjar endast en minoritet av de små och medelstora företagen artificiell intelligens. Det återstår att se hur branscherna och varje företag själv formar den bitbaserade intelligensen för att stödja sin verksamhet. Det återstår att se vad som händer med sysselsättningen i detta tumult när man talar om arbetskraftens storlek och kvalitet.

På tal om artificiell intelligens utnyttjar arbets- och näringstjänsterna i Sverige utmärkt nya maskininlärningsmetoder inom arbetsförmedlingen. En AI-baserad algoritm delar först in de arbetslösa i tre segment: 1) friktionsarbetslösa som inte behöver hjälp med att hitta nytt arbete, 2) partiellt arbetsföra som är i behov av intensiva rehabiliteringsåtgärder och 3) målgruppen för aktiveringstjänster, som genom olika tjänster hänvisas till antingen arbete eller utbildning. Denna tredje grupp delas in i ytterligare tre olika kategorier baserat på algoritmer och utgående från hur utmanande det är att få dem att gå vidare från arbetslösheten. 

Det finaste i denna styrning av artificiell intelligens är att algoritmen byggs upp av cirka 30 variabler. De beskriver den arbetssökande, hans eller hennes kompetens, arbetserfarenhet och önskemål samt dessutom den regionala efterfrågan på arbetskraft och konjunkturläget inom ekonomin. I helheten inkluderas effektivitet när arbetsförmedling och aktivering prissätts enligt svårighetsgraden för sysselsättning. Arvodet för åtgärden betalas till förmedlaren först efter ett lyckat och resultatrikt arbete. 

Det är lätt att följa denna process och skicka korrigerande kommentarer till aktörerna. När forskningsinsatsen säkerställs så att målgruppen och kontrollgruppen för tjänsten väljs ut så att de är så likartade som möjligt, kan effekten av den uttryckliga åtgärden styrkas med iakttagande av samtliga metodologiska regler för forskningen. 

Denna fascinerande värld av maskininlärning möjliggör också en mycket större volym och effektivitet inom sysselsättningstjänsterna än vad man kan uppnå med mänsklig kraft. Vad kan vi ännu uppnå inom sysselsättningspolitiken med hjälp av artificiell intelligens och motivationsbonusmodeller? 

Elina Pylkkänen
understatssekreterare