I januari fanns det 291 100 arbetslösa arbetssökande
Antalet arbetslösa arbetssökande steg med 33 100 personer jämfört med januari i fjol. Det anmäldes 91 200 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det i januari 133 400 lediga jobb, vilket är 43 100 färre än för ett år sedan.
I slutet av januari fanns det sammanlagt 291 100 arbetslösa arbetssökande. Det är 33 100 fler än ett år tidigare och 6 500 färre än föregående månad. Uppgifterna har tagits från arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.
Antalet arbetslösa arbetssökande omfattar kunder hos arbets- och näringsbyråerna och kommunförsöken och de personer som är permitterade på heltid. Av de arbetslösa arbetssökandena var 160 400 kunder i kommunförsöken, vilket är 20 000 fler än i januari föregående år.
I slutet av januari fanns det i hela landet 45 300 permitterade, vilket är 16 600 fler än ett år tidigare. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 35 000, vilket är 12 700 fler än i januari i fjol. Från och med december minskade antalet permitterade på heltid med 4 600.
Antalet långtidsarbetslösa var 91 700
Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 91 700. Detta är 5 800 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 102 800, det vill säga 7 300 fler än vid samma tidpunkt i fjol.
Antalet unga arbetslösa arbetssökande under 25 år var 4 800 fler än i januari i fjol, det vill säga sammanlagt 32 200. I januari avslutades i genomsnitt 53,4 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 3,7 procentenheter mindre än ett år tidigare.
Antalet nya lediga jobb minskade
Under januari anmäldes 91 200 nya lediga jobb, dvs. 23 500 färre än i januari i fjol. Allt som allt fanns det i januari 133 400 lediga jobb, vilket är 43 100 färre än för ett år sedan.
I slutet av januari deltog 113 400 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 1 900 fler än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention,
Statistikcentralen: Trenden för det relativa arbetslöshetsgraden 7,7 procent
Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i januari 3 000 fler sysselsatta än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 73,2 procent, dvs. 0,8 procentenheter lägre än i januari i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 231 000, vilket är 20 000 fler än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 7,7 procent, dvs. 0,8 procentenheter högre än ett år tidigare.
Centrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen
Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas och kommunförsökens kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.
I arbets- och näringsministeriets statistik över arbetsförmedlingen är definitionen av arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I statistiken över arbetsförmedlingen räknas dessutom de heltidspermitterade som arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas som arbetslösa. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare. Det förutsätts nämligen att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och används därför för de officiella arbetslöshetssiffrorna.
Mer information:
Petri Syvänen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8050
Centrala definitioner i arbetsförmedlingsstatistiken
Mer detaljerade uppgifter om arbetsförmedlingsstatistiken via statistikdatabas StatFin
Statistikcentralens Arbetskraftsundersökning
Mer information om skillnaderna mellan statistikerna