Den långsammare ekonomiska tillväxten avhjälper inte bristen på arbetskraft
I februari var antalet lediga jobb rekordstort. Trots att kriget i Ukraina saktar ned den ekonomiska tillväxten, får många investeringar också mer fart. Bristen på arbetskraft och matchningsproblemen på arbetsmarknaden försvinner alltså inte någonstans till följd av krisen, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.
På en månad hinner det ske världsomvälvande saker. Den militära aggressionens vanvett har sitt pris. Förväntningarna på den ekonomiska tillväxten kan dras ner med hälften, men lyckligtvis endast hälften, eftersom orsakerna till den föregående nedgången försvinner i och med slopade pandemirestriktioner. Tillväxten stöds också av att en stor del av EU:s stimulansstöd och statens forsknings-, utvecklings- och innovationssatsningar bara har inletts.
Den ekonomiska tillväxten dämpas i synnerhet av de stigande priserna, som försvagar konsumenternas köpkraft. Enligt preliminära uppgifter kommer inkomstnivån att stiga med knappt tre procent i år, men inflationstakten beräknas uppgå till nästan fem procent. För de nästan två miljoner människor som lever på endast förmåns- eller pensionsinkomster stiger inkomsterna ännu mindre.
Inflationsjusteringar i beskattningen hinner inte genast kompensera detta, utan de inskränkta möjligheterna till konsumtion kommer att synas som en nedgång i den inhemska efterfrågan. Effekterna drabbar återigen servicesektorerna. Kriget har också direkta verkningar på vår export genom sanktionerna mot Ryssland och minskad turism. Importen påverkas visserligen också, så det återstår att se vad nettoeffekten på produktionsvärdet blir.
Kriget syns ännu inte i statistiken
I sysselsättnings- och arbetslöshetsstatistiken för februari syns verkningarna av kriget ännu inte. Sysselsättningen och arbetslösheten utvecklas fortfarande i positiv riktning. Arbets- och näringsbyråerna har behandlat rekordantalet 242 000 lediga platser i februari.
Utöver det finns det ungefär lika många jobb som utlyses via andra kanaler. Med andra ord finns det nu fler jobb än arbetslösa arbetssökande. Även om många av dem endast är deltidsjobb eller visstidsanställningar, kan detta flöde av lediga jobb inte sina, även om produktionen sjunker med en eller två procent.
Många investeringar till och med påskyndas av kriget
I februari anmäldes sammanlagt 122 400 nya lediga jobb till arbets- och näringsbyråerna. Antalet nya lediga jobb har ökat i alla landskap och nästan alla yrkesgrupper, men allra mest i grupperna service- och försäljningspersonal (14 400), övriga arbetstagare (8 100), byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare (7 000), process- och transportarbetare (5 400), experter (2 800) samt specialister (2 700).
Varken bristen på arbetskraft eller matchningsproblemen mellan jobb och arbetssökande kommer att lindras i någon större utsträckning på grund av denna kris, även om produktionsökningen avtar. Handelsblockaden mot Ryssland och strävan efter ersättande handelsrelationer bidrar säkert till att ytterligare påskynda investeringar för att ersätta importen hos oss och i resten av Europa. EU:s mål att göra sig oberoende av energi från Ryssland går också hand i hand med klimatmålen.
Sysselsättningen bland personer med utländsk bakgrund förbättras
Sysselsättningssiffrorna i februari väcker optimism också tack vare att sysselsättningsnivån bland arbetskraft med utländsk bakgrund stiger sakta men säkert. Förra månaden fanns det 30 000 utländska arbetslösa arbetssökande. Antalet är 14 procent lägre än i fjol och 3 procent lägre än föregående månad. Minskningen är störst i Lappland, särskilt på grund av att besöksnäringen har återhämtat sig. Sysselsättningen bland personer med utländsk bakgrund har ökat också i andra landskap.
Arbetskraft med utländsk bakgrund har relativt sett lidit mer av permitteringar på grund av pandemin, och ökningen av sysselsättningen i denna grupp har i synnerhet berott på att antalet visstidsanställningar och deltidsanställningar har ökat, vilket också torde bero på den osäkerhet som covid-19 fört med sig. Trots att arbetslösheten bland personer med utländsk bakgrund har sjunkit under de senaste månaderna, är de arbetslösa arbetssökande i den gruppen fortfarande omkring 5 000 fler än åren 2019 och 2020.
Lite paradoxalt kan man konstatera att trots att det flyr människor hit från Ukraina, avhjälper de inte bristen på arbetskraft. Att fly från ett krigsområde är inte detsamma som arbetskraftsinvandring, och även om flyktingarna får arbete i Finland, är hjälpen troligtvis endast tillfällig. Experter vid arbets- och näringsministeriet har gjort bedömningen att endast cirka en tredjedel av arbetskraftsinvandrarna över huvud taget är kvar i landet fem år efter att de flyttade hit.
Elina Pylkkänen, understatssekreterare