Inflationen behandlar hushållen på olika sätt

Den galopperande inflationen drabbar alla vars inkomster ökar mindre än vad priserna stiger. De högre priserna påverkar dock på olika sätt personer i olika åldrar och personer som bor på olika håll i Finland. Bland annat de som byter arbetsplats och de som får förmåner kan få åtminstone något slags skydd mot påfrestningarna på grund av inflationen, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen om sysselsättningssiffrorna för juli.

Sysselsättnings- och arbetslöshetssiffrorna i juli ger inte upphov till några överraskningar. Majoriteten av löntagarna semestrar i juli och sommararbetarna utgör en arbetskraftsreserv under semestrarna. Återgången till det normala sker så småningom före utgången av augusti. Vi kan alltså inte ännu sluta oss till hur sysselsättningen och produktionen reagerar på de problem som skakar om Europas ekonomi: stigande energipriser, krigsläge och rekordvärme. 

Dessa problem har antingen en direkt eller indirekt inverkan på prisstegringen. Utbudet av olika energikällor på marknaden är mycket osäkert. Efterfrågan är inte så osäker, även om den också är beroende av vädret och ekonomin. Ju knappare utbudet är i förhållande till efterfrågan, desto högre blir priset om man inte reglerar marknaden. Inflationen är en realitet eftersom energi är en så viktig del av konsumtionen. Den påverkar den allmänna prisnivån genom att produktionskostnaderna för nästan alla andra nyttigheter stiger. 

Inflationen tär på konsumenternas köpkraft och höjer kraven på höjningar av förmåner och löner eller lättnader i inkomst- och konsumtionsskatterna. När inflationen tog fart redan före kriget i Ukraina, varnade ministrar och andra experter medborgarna för att levnadsstandarden skulle försämras. Detta drabbar alla vars inkomster ökar mindre än vad priserna stiger. Nivån på löneförhöjningarna har fastställts inom många branscher under fjolåret, då man ännu inte visste någonting om inflationen. Om man ser på saken i stora drag ökar lönerna med ett par procent, men inflationen ligger på över fem procent. 

Här måste man visserligen komma ihåg att också inflationen är hushållsspecifik. Statistikcentralen använder i sina inflationskalkyler en genomsnittlig konsumtionskorg som beräknats utgående från alla hushåll. Det är dock helt klart att prishöjningarna påverkar personer i olika åldrar och personer som bor på olika håll i Finland på olika sätt. 

Många kan få skydd mot inflationen

Inkomstutvecklingen är olika för olika människor. Realinkomsterna sjunker inte på långt när för alla i år. Inte ens för löntagarna! Det har varit glädjande att se många former av rörlighet på arbetsmarknaden. För det första har många arbetslösa och personer utanför arbetskraften fått arbete just i år, när efterfrågan på arbetskraft och antalet lediga jobb har slagit rekord genom tiderna. Förmodligen har inkomsterna för dem som fått arbete ökat i och med sysselsättningen, och i många fall mer än årets inflationstakt. 

För det andra tillsätts över hälften av de lediga jobben av dem som redan arbetar. Det är uppenbart att de flesta som byter jobb får bättre lön i det nya arbetet. Om lönen stiger med till exempel tio procent förbättras den reala köpkraften även i år för den som byter arbetsplats, även om inflationen skulle öka till hela åtta procent. Även om den progressiva beskattningen äter upp en del av löneförhöjningen, räcker det med en löneförhöjning som överstiger inflationen med ett par procentenheter för att förbättra köpkraften för den som byter jobb.  

För det tredje kan mottagare av förmåner och pensioner i princip till och med vara bättre skyddade mot inflationen än löntagare. Detta beror på att inkomstöverföringarna är bundna till konsumentprisindex. Även om prisstegringen kompenseras på detta sätt kommer hjälpen automatiskt något senare och motsvarar inte nödvändigtvis prisförändringen i den egna konsumtionskorgen. När inflationen ökar snabbare än höjningen av inkomstnivån gynnas de som får pension och förmånsinkomster mer genom indexskyddet än löntagarna. I allmänhet kommer dock löntagarna med tiden ifatt detta försprång.   

För det fjärde sjunker kostnaderna för förvärvsarbete för många löntagare på grund av möjligheterna till distansarbete. Distansarbetet sparar på arbetsresekostnader och eventuellt även på kostnader för kläder och mat. Nettot kan alltså öka den reala köpkraften. 

Jag påstår dock inte att det inte finns några hushåll som lider av inflationen. Det finns många sådana, men den försämrade köpkraften syns ännu inte i gatubilden. Sparbeloppen på bankkontona slår rekord för varje år, och även i år är så fallet. Det både råder och inte råder brist på pengar. Det är dock säkert att staten hela tiden skuldsätter sig, också när staten kompenserar hushållen och företagen för stigande priser.  

understatssekreterare Elina Pylkkänen