Sysselsättningsöversikt ger utgångspunkter för det kommande regeringsarbetet

Att öka sysselsättningen är ett av de viktigaste målen även under nästa regeringsperiod utifrån de pågående förhandlingarna. Och det är mycket motiverat att det ska vara så, eftersom bristen på kompetent arbetskraft har varit ett problem för över hälften av arbetsgivarna, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen i sin kolumn.

Sysselsättningsöversikten för april medför inte några överraskningar om läget på arbetsmarknaden. Både sysselsättnings- och arbetslöshetsgraden är på en stabil nivå åtminstone när man ser på siffrorna i hela landet. Det är dock på sin plats att lyfta fram några iakttagelser i vår översikt.

En tydlig minskning av antalet lediga jobb

Enligt vår översikt har den största förändringen på arbetsmarknaden skett i antalet lediga jobb. Antalet nya lediga jobb som kommit till den offentliga arbetsförmedlingen minskar klart jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Under april månad anmäldes dock fortfarande 74 000 platser, vilket är mycket men cirka 37 000 färre än för ett år sedan.

Nu finns det färre arbetsplatser inom flera olika branscher, i synnerhet inom försäljnings- och byggbranschen samt i yrken som godshanterare och lagerarbetare. Dessa är också branscher som reagerar först i en ekonomisk nedgång. Å andra sidan har ingen ekonomisk prognosmakare målat upp en särskilt negativ bild av Finlands ekonomi ens för i år, och för nästa år förutspår alla en ekonomisk tillväxt på drygt en procent. I Sverige håller byggbranschen redan på att komma upp ur konjunkturbotten, så detsamma kan också förväntas hos oss. Konsumenternas förtroende för ekonomin håller också på att förbättras, även om det fortfarande ligger på minus. 

Den andra intressanta iakttagelsen i vår sysselsättningsöversikt härstammar från de måttfullt trevliga framtidsutsikterna för ekonomin. Permitteringarna har ökat något sedan ifjol. I april fanns det cirka 19 000 permitterade. Vid den här tiden i fjol var antalet cirka 2 500 färre. Även om permitteringarna tyder på att den totala efterfrågan försvagas, återspeglar de samtidigt förväntningar på bättre tider. Arbetsgivare vet att arbetsmarknaden är stram och vill inte säga upp arbetstagare, eftersom de kommer att behöva dem snart när efterfrågan börjar återhämta sig.

Ukrainare söker sig till arbetsmarknaden

Den tredje iakttagelsen gäller de ukrainska invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden. I april har omkring 5 000 ukrainare varit arbetslösa arbetssökande. Det är en bra början eftersom många alltså har anmält sig hos arbets- och näringstjänsterna och söker jobb. Detta är invandring som leder till arbete när den är som bäst. I princip ansökte de om tillfälligt skydd i vårt land, men är i arbetsför ålder och arbetsföra för att delta i arbetsmarknaden. En invandrare som får arbete höjer sysselsättningsgraden, även om han eller hon samtidigt också ökar den befolkningsmängd utifrån vilken sysselsättningsgraden beräknas. I beräkningsformeln räknas hela befolkningen i arbetsför ålder in och i nämnaren antalet sysselsatta, varvid även en enda av de sysselsatta som kommer från utlandet ökar kvoten, dvs. sysselsättningsgraden.

Den fjärde och viktiga iakttagelsen gäller den ordinarie sysselsättningen och de arbetstimmar som utförts i ekonomin. Största delen av de nya anställningsförhållanden som ingåtts är fasta anställningar på heltid. Detta låter bra även om myntet också har en annan sida. Kortvariga jobb och deltidsjobb ökar i synnerhet i och med att efterfrågan ökar, så även detta är ett typiskt drag i vår ekonomiska situation. En permanent hög sysselsättning upprätthåller och understöder också bäst en ekonomisk tillväxt, eftersom den inhemska konsumtionsefterfrågan utgör cirka 60 procent av BNP. 

På vilket sätt skulle man då få 100 000 fler sysselsatta, som den kommande regeringen har påståtts eftersträva? Det skulle finnas potential när man räknar in den omfattande arbetslösheten, de som av olika orsaker står utanför arbetskraften samt de som gått i ålderspension – utan att glömma den invandring som leder till arbete. Även om det säkert finns olika sysselsättningsåtgärder, är en stark ekonomisk tillväxt hos oss och i resten av världen och de ekonomiska aktörernas växande förtroende för vår ekonomi de viktigaste.

understatssekreterare Elina Pylkkänen