Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Arbets- och näringsministeriet
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Företag
    • Företagsfinansiering
    • Arbetsliv
    • Energi
    • Konkurrens och konsumenter
    • Regionerna
    • Arbetskraftsinvandring och integration
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden
  • Nyheter
  • Kolumner
  • Beställ material
  • Sociala medier och webbsändningar
  • Anbudsförfrågningar och begärda utlåtanden
  • Rysslands invasion av Ukraina
suomi svenskaLäs artikeln på svenska

Ihme ei ole työttömyyden kasvu, vaan korkealla pysyttelevä työllisyysaste

työ- ja elinkeinoministeriö
Elina Pylkkänen
Julkaisuajankohta 26.11.2024 8.12
Tyyppi:Kolumni
Elina Pylkkänen
Elina Pylkkänen

Työttömien työnhakijoiden määrä kasvaa edelleen ja avoimia työpaikkoja on yhä vähemmän. Tilanne on tietenkin huolestuttava. Silti voimme riemuita siitä, että työllisyysaste on kuitenkin pysytellyt olosuhteisiin nähden korkealla tasolla. Työllisyysaste oli lokakuussa 76,3 prosenttia 20–64-vuotiaiden ikäryhmässä, ja se on Suomen taloushistoriaa taaksepäin katsoen ihailtavan korkea.

Viime vuoden kokonaistuotannon 1,5 prosentin laskun ja kuluvan vuoden nollakasvun olosuhteissa työllisyysasteen pysyttely näinkin korkealla on oikeastaan ihme. Tämän ihmeen takaa löytyy kuitenkin selittäviä tekijöitä. 

Ensinnäkin: osa-aikatyö 

Ensimmäinen selitys löytyy osa-aikatyöstä. Taloudessa tehdyt työtunnit ovat jakaantuneet useammalle työlliselle, sillä osa-aikaista työtä tekee nykyisin useampi kuin koskaan ennen. Osa-aikaista työtä tekevien osuus on kasvanut vuosituhannen alusta viidellä prosenttiyksiköllä 17 prosenttiin. Vaikka osuus on huomattavasti pienempi kuin muissa pohjoismaissa (20–26 %), kehitys on ollut tasaisen nousujohteista vuodesta toiseen. Osa-aikaisessa työsuhteessa on nyt yli 420 000 työllistä. Varjopuolena tässä kuitenkin on se, että heistä noin 131 000 haluaisi mieluummin tehdä kokoaikaista työtä.   

Toiseksi: palvelujen kysynnän kasvu

Toinen ilmeinen selitys taloustilanteeseen nähden korkealle työllisyysasteelle on elinkeinorakenteen palveluvaltaistuminen eli palvelujen kysynnän kasvu. Palvelujen osuus myös viennistämme kasvaa koko ajan. Vaikka palveluvienti on vain noin kolmannes viennistämme, sen osuus viennin arvosta kasvaa koko ajan. Myös kotimainen kysyntä kasvattaa palvelujen osuutta tuotantorakenteessamme. Sekä yksityisen että julkisen sektorin palvelutuotannon työvoimatarve on kasvanut trendinomaisesti jo vuosikymmenien ajan. Palveluelinkeinot ovat työvoimavaltaisia, eivätkä automaatio ja robotisaatio ole ainakaan vielä taittaneet työvoimatarpeen kasvavaa trendiä. 

Tilastoja taaksepäin tutkimalla voi havaita, että teollisuudessa ja alkutuotannossa työskentelevien määrä ei juuri ole kasvanut, yhteenlaskettuna pikemminkin vähentynyt, vaikka uutta työvoimaa näilläkin tuotantosektoreilla tarvitaan. Nettovaikutus on kuitenkin lisääntyvä työvoiman tarve palvelusektorille. 

Kolmanneksi: hoidon ja hoivan tarpeen kasvu väestön ikääntyessä

Kolmas selitys löytyy vanhusväestön määrän lisääntymisestä ja hoidon ja hoivan tarpeen kasvusta. Hyvinvointialueet ovat kamppailleet jo pitkään ammattitaitoisen työvoiman saatavuusongelmien kanssa. Työvoimatarve on niin suuri, ettei omalla työvoimalla kyetä paikkoja täyttämään. Siksi työperäinen maahanmuutto on kasvattanut systemaattisesti työllisten määrää Suomessa – aivan kuten muissakin kehittyneissä länsimaissa. 

Suomen työvoimasta pienempi osuus on ulkomailla syntyneitä kuin muissa pohjoismaissa, mutta osuus kasvaa koko ajan. Esimerkiksi Ruotsissa hoito- ja hoivasektorilla työskentelevistä yli neljännes on ulkomaalaissyntyisiä: ulkomailla syntyneiden lääkäreiden osuus on 34 prosenttia, hoiva-avustajien 40 prosenttia ja lähihoitajien 26 prosenttia.  

Neljänneksi: työperäinen maahanmuutto

Tästä päästään neljänteen korkeaa työllisyysastetta selittävään tekijään. Työperäinen maahanmuutto kasvattaa paitsi työikäisen väestön määrää myös työllisyysastetta, sillä työllisten määrä nousee prosentuaalisesti enemmän kuin väestön määrä ikäluokassa, kun henkilö muuttaa Suomeen suoraan töihin. Työllisyysaste lasketaan työllisten määrän osuutena työikäisen eli 20–64-vuotiaiden väestön määrästä.  

Nettomaahanmuuton arvioidaan tasaantuvan viime vuoden huipusta (60 000) noin 40 000 henkilöön vuositasolla jatkossa. Ulkomaalaistaustaisen työvoiman osuus myös muilla toimialoilla kuin hyvinvointipalveluissa on kasvanut viime vuosina. Viime aikoina myös ulkoistettuja toimintoja ja työtehtäviä on alettu enenevässä määrin tuoda takaisin kotimahan. Pontimena on ollut muun muassa työvoiman suhteellisen hinnan tasoittuminen ja geopoliittiset jännitteet.

Viidenneksi: yksinyrittäjyys

Yhä useampi ryhtyy yksinyrittäjäksi, kun työsuhdetta on vaikea saada. Yksinyrittäjien määrä on kasvanut erityisesti ulkomaalaistaustaisten joukossa. Vaikka tulotaso jäisi heikoksi, lasketaan Tilastokeskuksen työvoimatutkimuksessa työllisiksi kaikki, jotka ovat tehneet haastatteluajankohtaa edeltäneellä viikolla vähintään yhden tunnin työtä. 

Digitalisaation myötä yleistynyt työmuoto on keikkatyö, jota tehdään joustavasti digitaalisilla alustoilla organisoiden. Työtä haluavat nappaavat itselleen sopivan keikan työnantajalta, joka haluaa määräaikaiseen tarpeeseen työntekijän. Samalla digitaaliset sovellukset hoitavat taustalla ilmoituksiin ja palkanmaksuihin liittyvän byrokratian töiden pikakomennuksista.  

Kuudenneksi: työurien pidentyminen

Kuudes selittävä tekijä on työurien pidentyminen ja vanhuuseläkkeeltä työn pariin palaaminen. Ennenaikaista poistumaa työelämästä on pystytty vähentämään vanhuuseläkeiän alarajan nostoilla sekä muun muassa työttömyysputken ikärajan asteittaisilla nostamisilla. Työllisyysaste mitataan työikäisestä väestöstä, jossa konvention mukainen yläikäraja on 64 vuotta. Ikääntyneemmillä on edeltäviä sukupolvia korkeampi koulutustaso ja työ on myös fyysisesti keveämpää monilla aloilla kuin aiemmin, jolloin työurat luonnollisesti pitenevät. Eläkeikää lähestyvät ja sen saavuttaneet tekevät myös nuorempia ikäryhmiä useammin osa-aikatyötä.

Kysymys on elinkeino- ja väestörakenteen muutoksista

Vaikka kuusi yllä esitettyä selitystä suhteellisen korkealle työllisyysasteelle pystyy erittelemään, perustelut liittyvät kuitenkin toisiinsa monella tapaa.  Ne palautuvat kaikki elinkeinorakenteen ja väestörakenteen muutoksiin, mukaan lukien maahanmuuton lisääntyminen. Molemmat murrokset ovat viime vuosina muuttaneet työmarkkinoita kiihtyvään tahtiin.   

Nämä tuotantorakennetta ja -tapoja koskevat muutokset yhdessä väestörakenteessa tapahtuvien muutosten kanssa ovat kohdanneet kaikkia kehittyneitä talouksia – tosin vähän eri tahdissa. Siinä missä USA on ollut murrosten lähtösijana ja ajurina, Euroopassa muutokset tulevat hitaammassa tahdissa. Erityisen huolestuttavaa on EU:n talousmoottorin Saksan hidas sopeutuminen rakenteellisiin muutoksiin. Saksan osuus EU:n yhteenlasketusta BKT:sta on neljännes.

Hyvällä tasolla pysytellyt työllisyysasteemme on siten epävarmalla pohjalla, eikä se anna lupausta myöskään työn tuottavuuden kasvusta. Saksan nousu talouden rakenteellisesta ahdingosta määrittää myös Suomen talouskasvua lähitulevaisuudessa. Saksa on tärkeä vientimaa Suomelle, samoin kuin monille muille EU-maille. Siten Saksan taloudellinen ja poliittinen tilanne uhkaa koko Euroopan talouskasvua. Lisähuolia aiheuttavat myös USA:n ja Kiinan tuontirajoitusten ja -tullien mahdolliset tiukennukset Venäjän kauppapakotteiden lisäksi.   

Elina Pylkkänen, alivaltiosihteeri, työ- ja elinkeinoministeriö

Lokakuun työllisyyskatsaus: Työttömiä työnhakijoita lokakuussa 285 200
Elina Pylkkänen
työ työllisyys työttömyys yritykset
Tillbaka till toppen

Genvägar

  • Kontaktinformation
  • Avdelningar och enheter
  • Organisation
  • Kommunikationsenhet
  • Beställ pressmeddelanden och kolumner

Om webbplatsen

Information om webbplatsen

Ändra inställningarna för kakor

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Respons

Kontakt

PB 32, 00023
STATSRÅDET

Tfn 0295 16001

registratorskontoret.anm(at)gov.fi

            Arbets- och näringsministeriet
Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Företag
      • Näringspolitik
        • Företagsamhetspolitik
        • Delegationen för företagande
        • EU:s industripolitik
      • Innovationspolitik
        • Ekosystempolitik
          • Business Finlands finansiering för ekosystem
          • Innovativa städer och sammanslutningar
        • Utvärdering av innovationspolitiken
          • Utnyttjande av forskningen och kompetensen
        • Innovativ offentlig upphandling
          • Ett nätverksbaserat kompetenscentrum för hållbar och innovativ offentlig upphandling (KEINO)
        • Innovationsvänlig reglering
          • Vad är innovationsvänlig reglering?
          • Främjande av innovationsvänlig reglering inom Europeiska unionen och internationellt
        • Industriella rättigheter
          • Patent
          • Varumärket
          • Mönsterrätt
          • Nämnden för arbetstagares uppfinningar
        • Internationellt forsknings- och innovationssamarbete
        • EU:s forsknings- och innovationspolitik
          • De europeiska digitala innovationshubbarna
          • Hur uppstod Finlands EDIH
      • Prioriteringar
        • Turism
          • Turismens inverkan på ekonomin
          • Sysselsättningen inom turismen
          • Regeringens turisminiativ
            • Turisminitiativ från tidigare regeringar
          • Finlands turismstrategi
          • Aktörer inom turism
          • Offentligt stöd för utveckling av turismen
          • Inrikesturism
        • Rymdpolitik
          • Delegationen för rymdärenden
            • Sekretariat för delegationen för rymdärenden
          • Den nationella strategin för Finlands rymdverksamhet
            • Uppdatering av rymdstrategin
          • Det internationella rymdsamarbetet
          • Nationell rymdlagstiftning
          • Tillstånd till rymdverksamhet
          • Registret över rymdföremål
          • Övervakning av rymdverksamheten
        • Digitalisering av företagens affärsverksamhet
          • Tillväxtprogrammet för dataekonomin
            • Pilotprojekt inom tillväxtprogrammet för dataekonomin
          • Förordning om artificiell intelligens
          • Europeiska rådet för AI och dess underarbetsgrupper
        • Mineralpolitik
          • Mineralstrategi
          • Mineralsektorn
            • Partnerskap för mineralsäkerhet
            • EU:s förordning om kritiska råvaror CRMA
          • Mineralsektorns länkar och publikationer
          • Reformen av gruvlagen
        • Bioekonomi
        • Politiken för Arktis
          • Isbrytarinitiativet ICE Pact
          • Finlands arktiska strategi
          • Ekonomisk dialog om Arktis
          • Arktisk gruvdrift: Grönland
          • Arktisk fiskerihushållning: Island
      • Reglering av företagets verksamhet
        • Rätten att bedriva verksamhet i Finland
        • Bokföring
          • Bokföringsnämnden
        • Handelregistret
        • Revision
        • Industriella rättigheter
        • Teknisk säkerhet
          • Marknadskontroll
          • Marknadskontrollprogram
          • Bedömning av marknadskontrollens effektivitet
          • Leksakers säkerhet
          • En ny EU-förordning om marknadskontroll och överenskommelse för produkter
        • Indrivningsverksamhet
        • Fastighetsförmedling och förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler
        • Inkvarterings- och förplägnadsverksamhet
        • Kombinerade resetjänster
      • Företagens internationalisering
        • Utländska företagsköp
          • Frågor och svar kring lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp
        • Utländska investeringar
      • EU's inre marknad
        • Kontaktpunkt för produkter
          • Fri rörlighet för varor på den inre marknaden
          • Allmänna krav på produkter i Finland
          • Andra nationella produktbestämmelser
          • Reglering av produkter på EU-nivå
          • Ömsesidigt erkännande av produkter i EU
        • Myndigheternas administrativa samarbete på den inre marknaden
        • Myndigheternas anmälningsskyldigheter
        • Handelshinder
          • SOLVIT
          • SMET
        • EU Reglering av onlineplattformar
          • Förhållandet mellan onlineplattformar och företag
          • Rättsakten om digitala marknader
        • Förordningen om krissituationer på den inre marknaden
      • Företagstjänster
        • Företagsfinlands tjänster
        • Europeiska utmärkelsen för främjande av företagande -tävlingen
      • Samhällsansvar
        • Företag och mänskliga rättigheter
        • Riktlinjer och principer för samhällsansvar
        • Behandlingen av enskilda fall vid tillämpningen av OECD:s riktlinjer för multinationellla företag
          • Frågor och svar om OECD:s nationella kontaktpunkt
        • Delegationen för samhälls- och företagsansvar
        • Socialt ansvarsfull offentlig upphandling
        • Ansvarsredovisning
        • Korruptionsbekämpning
        • Bekämpning av tvångsarbete
        • Tillbörlig aktsamhet för företag
      • ANM Branschtjänst
    • Företagsfinansiering
      • Lån, borgen och garantier
        • Finnveras finansiering i Finland
        • Finnveras exportfinansiering
        • Statsgarantifonden
      • Finlands Industriinvestering
      • Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)
      • Utvecklingsstöd för företag
        • Understöd för utvecklande av företagens verksamhetsmiljö
        • Understöd för utvecklande av företag
      • Stöd för internationalisering
      • Finansiering för forskning, utveckling och innovationer
        • Plan för FoU-finansiering
      • Regionstöd
        • Transportstöd
      • Nationella allmänna förutsättningar för företagsstöd
        • Företagsstödsdelegationen
        • Forskningssektionen för företagsstöd
        • Informationstjänst för företagsstöd
    • Arbetsliv
      • Arbetslagstiftning
        • Arbetsavtal och anställningsförhållande
          • Ingående av arbetsavtal
            • Permittering och avslutande av anställningsförhållande
            • Anställningsskydd för tjänstgöringspliktiga
          • Frågor och svar om konkurrensförbudsavtal
          • Familjeledighet
            • Graviditetsledighet, föräldraledighet och vårdledighet
          • Unga arbetstagare
            • Lätta arbeten lämpliga för unga
            • Arbeten som är förbjudna och farliga för unga
          • Utstationerade arbetstagare
            • Anmälningsskyldighet
          • Arbete till sjöss
        • Arbetstid och semester
          • Arbetstid
          • Semester
        • Utveckling och upprätthållande av arbetstagarnas kompetens
          • Studieledighet
          • Ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetens
        • Likabehandling och jämställdhet i arbetslivet
          • Främjande av likabehandling i arbetslivet
        • Integritetsskydd i arbetslivet och arbete med barn
          • Integritetsskydd i arbetslivet
        • Samarbetsförfarandet och övriga system för personalens medbestämmande
        • Kollektivavtal och medling i arbetstvister
        • Beställarsansvar
        • Arbetstagarens skydd vid arbetsgivarens insolvens
        • Internationella arbetsorganisationen ILO
          • ILO:s konventioner och rekommendationer
      • Utveckling av arbetslivet
        • Arbetslivsbarometer
        • Strategin för utveckling av arbetslivet
      • Sysselsättning
        • Arbetskraftsservicen
          • Tjänster för enskilda kunder
          • Arbetskraftsservice för företag och sammanslutningar
        • Sysselsättningsområdena
          • Frågor och svar om sysselsättningsområdena
        • Nationella mål för främjande av sysselsättningen
        • Riksomfattande delegationen för främjande av sysselsättningen
        • Stöd och ersättningar
          • Lönesubvention
          • Sysselsättningspolitiskt understöd
          • Startpeng
          • Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen
          • Utkomstskydd för arbetslösa
          • Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare
        • Sysselsättning genom upphandling
        • Socialt företagande
        • Internationellt samarbete i arbetslivsfrågor
        • Civiltjänst
          • Information för den som ansöker om civiltjänst
          • En sammanslutning som civiltjänstgöringsplats
      • Sysselsättningsöversikt och Arbetsförmedlingsstatistik
        • Sysselsättningsöversikt
        • Årsmedeltal regionvis
        • Publiceringsdagar för statistiska uppgifter, bekrivning och kvalitetsbeskrivning
      • Kompetent arbetskraft
        • Kontinuerligt lärande
        • Identifiering av kunnande hos personer i arbetsför ålder
          • Utredningar och försök som gäller identifiering av kunnande
        • Livslång handledning
          • Riksomfattande utvecklingsprojekt för livslång handledning
    • Energi
      • Energi- och klimatstrategi
        • Utarbetandet av energi- och klimatpolitiska scenarier
          • Beräkningar och mallar
          • Utarbetande av scenarier
        • Planerna och rapporterna som skall lämnas till EU
      • Utsläppshandeln
        • Utsläppshandelsdirektivet
        • Auktionering av utsläppsrätter
        • Övervakning och verifiering
        • Handeln med utsläppsrätter för luftfart
        • Elektrifieringsstöd
        • Mekanism för koldioxidjustering vid gränserna
      • Elmarknaden
        • Inlösningsärenden
        • Energisammanslutningar
        • Information om elbrist
      • Värmemarknaden
        • Spillvärme
        • Utredningar, värmemarknaden
      • Förnybar energi
        • Biodrivmedel
        • Inmatningspris för förnybar energi
        • Påskyndande av tillståndsförfaranden
        • Anvisningar och uppföljning
      • Energieffektivitet
        • Energieffektivitetsdirektivet och energieffektivitetslagen
        • Energieffektivitetsavtal och energibesiktningar
        • Energieffektivitet vid offentlig upphandling
        • Produkters energieffektivitet
          • Produkternas ekodesign
          • Energimärkning av produkter
          • Utarbetandet av krav för olika produktgrupper
      • Energi- och investeringsstödet
        • Energistöd
          • Ansökan och utbetalning
          • Projekt som kan få stöd
        • Investeringsstödet för stora demonstrationsprojekt
        • Finansieringsmekanism för solkraft
      • Kärnenergi
        • Förvaltning inom kärnenergisektorn
          • Kärnenergilagstiftning
          • Kärnavfallshanterinsfonden
          • Kärnansvar
          • Tillståndsförfarande
          • Internationella konventioner och exporttillsyn
        • Kärnsäkerhet, skyddsarrangemang och kärnmaterialövervakning
          • Kärnsäkerhet
          • Skyddsarrangemang och kärnmaterialövervakning
        • Kärnanläggningar och kärnanläggningsprojekt
          • Lovisa kärnkraftverk
            • Drifttillstånd 2007-2030
            • MKB-program
            • MKB-beskrivning
          • Olkiluoto kärnkraftverk
            • Olkiluoto 1 och 2 drifttillstånd
            • Olkiluoto OL1 och OL2 MKB-programmet
            • MKB-beskrivning för Olkiluoto 1 och 2
            • Olkiluoto 3
              • Drifttillståndsansökan
            • MKB av mycket lågaktivt kärnavfall
          • Fennovoima
            • Miljökonsekvensbedömningar
            • Principbeslutsprocess
            • Byggnadstillståndansökan
          • Avveckling av forskningsreaktorn
          • Tillvaratagande av Terrafames uran
        • Kärnavfallshantering
          • Nationella programmet
          • Slutförvaring av använt kärnbränsle
            • Ansökan om drifttillstånd
            • Byggnadstillstånd
            • Principbeslut
            • Miljökonsekvensbedömning
          • Använt kärnbränsle
        • Utvecklingsprojekt för kärnenergi
      • Energiförsörjningstryggheten
      • EU-samarbetet och det internationella samarbetet på energiområdet
        • EU-samarbetet energipolitik
        • Nordiskt energisamarbete
        • Internationella energiorganet IEA
        • Förnybar och ren energi samarbete
        • Kärnenergi samarbete
        • Andra forum för samarbete på energiområdet
      • Energiteknik
      • Färdplaner för koldioxidsnålhet
        • Uppdatering av färdplanerna för koldioxidsnålhet 2024
        • Färdplaner för koldioxidsnålhet 2020
    • Konkurrens och konsumenter
      • Konkurrens
        • Konkurrenspolitik
        • Konkurrenslagstiftningen
          • De viktigaste bestämmelserna
          • Tillsyn över företagsförvärv samt konkurrensneutralitet
          • Påföljder
      • Offentlig upphandling
        • Annonsering om upphandling och tröskelvärden
          • EU-tröskelvärden och nationella tröskelvärden
        • Viktiga aktörer
        • Rådgivning och anvisningar om offentlig upphandling
        • Lagstiftning om offentlig upphandling
          • Rättspraxis
          • Upphandlingsdirektiven
        • Totalreform av upphandlingslagstiftningen
      • EU:s regler om statligt stöd
        • Aktuellt om EU:s statsstödsregler
        • Förfaranden och samordning
        • Reglerna om statligt stöd
          • Begreppet statligt stöd
          • Stöd av mindre betydelse (de minimis–stöd)
          • Den allmänna gruppundantagsförordningen
          • Kumulationsregler för statsstöd
          • Nationell lagstiftning
        • Nationella stödordningar och beviljade statsstöd
        • Åläggande av skyldighet att tillhandahålla tjänster –SGEI
          • Användningen av SGEI-reglerna i Finland
      • Konsumenter
        • Konsumentsäkerhet
          • Konsumentsäkerhetslagen
            • Konsumentsäkerhetstillsyn
          • Konsumensäkerhetsdelegationen
        • Hem- och distansförsäljning
    • Regionerna
      • Målen för och planeringen av regionutvecklingen
        • Prioriteringar i regionutvecklingen
        • Regionutvecklingsdiskussioner
        • Regionutvecklingen och landskapsförbunden
        • Landsbygds- och skärgårdspolitik
        • Stödområden
        • Lagstiftning om regionutvecklingen
          • Redogörelse om regionutvecklingen
        • Delegationen för förnyelse i regionerna
        • Uppföljning och prognostisering av regionutvecklingen
          • Regionala utvecklingsutsikter
          • Scenarier för den regionala utvecklingen 2040
        • Programmet för östra Finland
      • Stadsutveckling
        • Stadspolitiska samarbetsgruppen
        • Tematiska partnerskap
        • Ekosystemavtal
        • Stadsutveckling i EU
          • EU:s finansierings- och utvecklingsinstrument för städer
      • Strukturomvandling
        • Plötslig strukturomvandling
        • Främjande av den positiva strukturvandlingen
      • EU:s regional- och strukturpolitik
        • EU:s sammanhållningspolitik
        • Partneskapsavtalet
        • EU:s strukturfonder
          • Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027
          • Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020
        • Fonden för EU-bistånd till de sämst ställda FEAD 2014-2020
        • Målet Europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 2014–2020
        • EU:s program för samarbete över de yttre gränserna (ENI CBC)
      • Närings-, trafik- och miljöcentralerna
        • Resultatstyrning av NTM-centralerna
        • Regionförvaltningsverkens och NTM-centralernas strategi
    • Arbetskraftsinvandring och integration
      • Integration av invandrare
        • Integrationspolitiken
        • Lagstiftning och anvisningar
        • Integrationsfrämjande tjänster
        • Förvaltning och aktörer inom integration
        • Uppföljning av integrationsfrämjandet
        • SIB-projektet för integration
      • Internationell kompetens och arbetskraft
        • Förvaltning av arbetskraftsinvandringen
        • Lagstiftningen om arbetskraftsinvandring
        • Tjänster för arbetskraftsinvandring
        • Utveckling av arbetskraftsinvandringen av experter
        • Talent Boost
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden
    • Nyheter
    • Kolumner
    • Beställ material
    • Sociala medier och webbsändningar
    • Anbudsförfrågningar och begärda utlåtanden
      • Anbudsförfrågningar
      • Begärda utlåtanden
    • Rysslands invasion av Ukraina
  • Projekt och lagberedning
    • Lagberedning
      • Lagstiftningsprojekt
      • Smidigare lagstiftning
        • Smidigare lagstiftning vid arbets- och näringsministeriet
          • Principen en in, en ut
        • Hur kan regelbördan minskas
        • Europeiska kommissionens REFIT-program
        • Analys av lagstiftningens konsekvenser för företag
          • Anvisningar och metoder för analys av företagskonsekvenser
      • Lagstiftningens konsekvenser för arbetslivet och sysselsättningen
        • Företagspanelen
    • Aktuella utvecklingsprojekt
      • Regeringens arbetsmarknads­reformer
        • Bättre arbetsfred på arbetsmarknaden
        • Ökning av användningen av lokala avtal
        • Utveckling av medlingssystemet
        • Ändring av samarbetslagen
        • Tryggande av skyddsarbete
        • Sänkning av uppsägningströskeln
        • Att göra arbetsavtal för viss tid flexiblare
      • Regeringens åtgärder för arbetsrelaterad invandring
        • Regeln om tre månaders arbetslöshet
        • Inkomstgräns för uppehållstillstånd för arbetstagare
      • Ändring av påföljderna inom utkomstskyddet för arbetslösa
      • Projektet för genomförande av livskraftscentralerna
      • Försöket med rekryteringsstöd för ensamföretagare
        • Frågor och svar om försöket med rekryteringsstöd för ensamföretagare
      • Programmet för hållbar tillväxt i ANM
        • Ansökningar om företagsfinansiering som gäller programmet för hållbar tillväxt
          • Den första ansökningsomgången för stöd för energiinvesteringar
          • Den andra utlysningen av stöd för energiinvesteringar
          • Den tredje utlysningen av stöd för energiinvesteringar
          • Den fjärde utlysningen av stöd för energiinvesteringar
          • Den femte utlysningen av stöd för energiinvesteringar
          • Frågor och svar om den första ansökningsomgången för stöd för energiinvesteringar
          • Projekt som fått RRF-stöd för energi­investeringar
        • Övriga finansieringsobjekt inom ramen för programmet för hållbar tillväxt
      • Projektet Tillstånd och tillsyn
    • Avslutade projekt
      • Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024
        • Frågor och svar om reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024
          • Frågor och svar om personalärenden
          • Frågor och svar om samservice för unga
        • Kommunernas finansiering
      • Reform av integrationslagen
      • Kommunförsök med sysselsättning
        • Områden för kommunförsök med sysselsättning
        • Statistisk uppföljning och utvärdering
      • Marins regerings sysselsättningsåtgärder
        • Upprätthållande av arbetsförmågan och partiellt arbetsföra
        • Förkortade arbetslöshetsperioder och arbets- och näringstjänsterna
        • Utbud och matchning av kompetent arbetskraft
        • Höjning av sysselsättningsgraden bland personer över 55 år
        • Färdplaner för tillgång på arbetskraft
        • Budgetförhandlingar
        • Ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen
          • Ett sammandrag av åtgärdsförslagen från underarbetsgrupperna för främjande av sysselsättningen
      • Framtidsredogörelse för handeln
      • Programmet för arbetsförmåga
        • Fler samordnare för arbetsförmågan
        • Pilotförsök med arbets- och näringstjänster
        • Jobbkanalen Ab
          • Frågor och svar om Jobbkanalen
        • Sysselsättningen genom offentlig upphandling
        • Kompetenscentrum för sociala företag
        • Samhälleliga effekter av sysselsättningen av partiellt arbetsföra
      • Finansieringsekosystem för hållbar utveckling
      • Regeringens strategi för företagande
      • Artificiell intelligens 4.0
      • Den nationella färdplanen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet
      • Programmet för hållbar tillväxt inom transportsektorn 2021–2023
      • Tillväxtstrategi för hälsobranschen
      • Utvecklingsprogram för marinindustrin
  • Publikationer
    • Arbetskraftsbarometer
    • Sysselsättningsöversikter
    • Statistiska rapporter
    • ANM:s publikationer och rapporter 2013–2014
    • Broschyrer
      • Välkommen till Finland
  • Ministeriet
    • Ledning och organisation
      • Ministrarna
        • Arbetsminister
        • Näringsminister
        • Miljö- och klimatminister
        • Inrikesminister
        • Kommun- och regionminister
      • Tjänstemannaledning
        • Ledningsgrupper
      • Avdelningar och enheter
      • Ämbetsverk, bolag och fonder inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
      • Tvistenämnden för energimarknaden
        • Medlemmar i tvistenämnden för energimarknaden
        • Att göra en begäran om lösning till tvistenämnden för energimarknaden
        • Kontaktuppgifter till tvistenämnden för energimarknaden
        • Rekommendationer till avgörande från tvistenämnden för energimarknaden
      • Arbetsrådet
        • Arbetsrådets uppgifter
      • Riksmedlarens byrå
      • Samarbetsombudsmannen
        • Kontaktinformation
    • Strategier och verksamhetsplanering
      • Strategi
      • Värderingar
      • Budget
      • Planerings- och uppföljningshandlingar
        • Budgetar godkända av riksdagen
        • Resultatmål
        • Tilläggsbudgetar godkända av riksdagen
        • Ansvarsrapport
    • EU-samarbete och internationellt samarbete
      • Nordiskt samarbete
      • EU-beredningssektioner
    • Tryggande av livsviktiga funktioner
      • Principbeslut om tryggande av samhällets vitala funktioner
    • Statsunderstöd
    • Lediga jobb
    • Visuell profil
    • Visselblåsarskydd
    • Historia
    • Information om webbplatsen
      • Dataskydd
      • Tillgänglighetsutlåtande
      • Kakor
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Ministeriets kommunikationsenhet
    • Förslag till utmärkelsetecken
    • Respons