Regeringsproposition
Individuella tjänster stöder jobbsökningen i den nordiska modellen för arbetskraftsservice
I och med reformen får arbetslösa arbetssökande ett snabbare och intensivare stöd än i nuläget. Regeringen lämnade ett lagförslag om den nordiska modellen för arbetskraftsservice till riksdagen den 7 oktober 2021. Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft i maj 2022.
”Den nordiska modellen för arbetskraftsservice är en av regeringens åtgärder för att reformera servicen för arbetssökande. Enligt forskning förkortar en individuell och effektiv service arbetslöshetsperioderna. Finland har hittills släpat efter de övriga nordiska länderna i fråga om antalet sysselsättningstjänster och deras kvalitet, men det korrigerar vi nu”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.
Den nordiska modellen för arbetskraftsservice beräknas öka sysselsättningen med cirka 9 500–10 000 personer. Sysselsättningseffekterna uppnås fullt ut från och med 2025.
Sysselsättningen stöds i synnerhet av samtal som ordnas i början av jobbsökningen varannan vecka. Enligt undersökningar förkortar just de regelbundna mötena med den arbetssökande, den aktiva arbetsförmedlingen och uppföljningen av jobbsökningen arbetslöshetsperioderna.
För att det ska vara möjligt med individuell service ökar regeringen arbets- och näringsbyråernas och kommunernas resurser med 70 miljoner euro. Med resurserna anställs cirka 1 200 nya tjänstemän.
Snabbt och intensivt stöd i jobbsökningen
I den nordiska modellen för arbetskraftsservice träffar en arbetssökande en sakkunnig första gången redan inom fem vardagar efter att jobbsökningen inletts. Efter det ska den arbetssökande få ett intensivare stöd för jobbsökningen än i nuläget. I början av jobbsökningen träffar den arbetssökande en tjänsteman från arbets- och näringsbyrån eller en kommunal tjänsteman från en kommun som deltar i kommunförsöket varannan vecka.
Vid diskussionerna bedöms varje arbetssökandes servicebehov, kompetens och möjligheter att söka arbete mer individuellt än för närvarande. Om den arbetssökandes förutsättningar att söka arbete och få arbete är bristfälliga påskyndas arbetssökandens tillgång till service.
Om förutsättningarna att bli sysselsatt är i sin ordning ska den arbetssökande söka fyra arbetsmöjligheter under en månad. Undantag från detta kan emellertid göras till exempel om arbetssökandens arbetsförmåga är nedsatt eller om det endast finns ett fåtal lediga jobb i regionen.
Modern jobbsökning, inga onödiga ansökningar
Den arbetssökande ska alltså även i fortsättningen söka arbete för att få arbetslöshetsförmån, men möjligheterna att påverka den egna jobbsökningen ökar. Utgångspunkten är att den arbetssökande själv väljer vilka arbetsmöjligheter denne söker. Den sakkunniga ska emellertid stödja den arbetssökande i att söka lämpliga arbetsplatser. Den arbetssökande rapporterar i regel om sin jobbsökning via nättjänsten.
Som jobbsökning räknas till exempel inlämnande av arbetsansökningar samt inlämnande av en öppen arbetsansökan till ett företag som inte har meddelat om lediga jobb. De jobb som söks bör vara sådana där det är motiverat att tro att den arbetssökande kan förvänta sig att han eller hon kan sysselsättas.
Skäliga påföljder för försummelse att söka arbete
En förutsättning för att få arbetslöshetsförmån har alltid varit jobbsökning. Om en arbetslös inte söker ett erbjudet jobb leder detta också i nuläget till att arbetslöshetsförmånen går förlorad för en viss tid, det vill säga till så kallad karens. Påföljderna har upplevts som oskäliga.
Den nordiska modellen för arbetskraftsservice jämkar de påföljder som försummelse av jobbsökningen medför. Den första glömskan eller försummelsen följs av en påminnelse. Dessutom ska längden på perioderna utan ersättning, dvs. karenserna, graderas och ändras så att de blir skäligare.
Mer information:
Iiris Niinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 047 372
Timo Meling, regeringsråd, ANM, tfn 0295 049 084 (utkomstskydd för arbetslösa)
Ahti Avikainen, specialsakkunnig, ANM, tfn 0295 047 980 (arbets- och näringstjänster)