Frågor och svar om den nordiska modellen för arbetskraftsservice

I den nordiska modellen för arbetskraftsservice söker den arbetssökande arbete på eget initiativ och får stöd för sin jobbsökning av arbets- och näringsbyrån eller av en kommun som deltar i kommunförsöket som gäller främjande av sysselsättningen. Varje arbetssökandes servicebehov och möjligheter att söka arbete bedöms individuellt.

Sysselsättningsgraden i Finland är lägre än i de övriga nordiska länderna. En högre sysselsättningsgrad är emellertid en förutsättning för att en hållbar välfärdsstat ska kunna bevaras och utvecklas.

Finland ligger efter de övriga nordiska länderna också i fråga om antalet sysselsättningstjänster och deras kvalitet. Regeringens mål är att i likhet med de övriga nordiska länderna rikta om arbetskraftspolitiken från passiv till aktiv och att rikta tjänsterna mot de arbetssökandes behov på ett effektivare sätt än i nuläget.

Den nordiska modellen för arbetskraftsservice är en av regeringens åtgärder för att reformera arbetskraftsservicen så att den stöder snabbare sysselsättning och återsysselsättning. Genom reformen vill regeringen dessutom göra påföljdssystemet rimligare så att rättigheterna och skyldigheterna är i balans. Påföljderna, såsom karenserna, har upplevts som oskäliga.

• Arbetslösa arbetssökande får mera individuellt stöd för sin jobbsökning än tidigare. 
• Det första mötet mellan en arbetssökande och en sakkunnig sker snabbare än det gör nu. Därefter får de arbetssökande ett mer intensivt stöd för jobbsökning än de får i nuläget.
• De arbetssökande får större möjligheter att påverka sin egen jobbsökning. I fortsättningen får de arbetssökande i regel själva kunna bestämma vilka arbeten de söker och när.
• De arbetssökande ska även i fortsättningen söka arbete för att få arbetslöshetsförmån. Nytt är att de arbetssökande i regel söker fyra arbetsmöjligheter per månad. De som aktivt söker arbete har gjort de redan förre.
• Om arbetssökandens förutsättningar att söka arbete och få arbete är bristfälliga påskyndas arbetssökandens tillträde till service.
• Påföljderna i samband med arbetslöshetsförmåner är graderade. Efter den första glömskan eller försummelsen kommer en påminnelse som inte inverkar på utbetalningen av arbetslöshetsförmånen. Påföljderna skärps om en arbetssökande upprepade gånger försummar att följa sysselsättningsplanen.

En närmare beskrivning av de ovannämnda ändringarna finns i de övriga frågorna och svaren på denna sida.
 

Den nordiska modellen för arbetskraftsservice har en positiv inverkan på de offentliga finanserna. Enligt en uppskattning är den positiva effekten cirka 230 miljoner euro per år. Reformens effekter på de offentliga finanserna beräknas uppstå fullt ut från och med 2025.

I kalkylen har inte beaktats de utgifter som föranleds av de ökade resurserna till arbets- och näringsbyråerna och de kommuner som deltar i kommunförsöket för främjande av sysselsättningen (70 miljoner euro per år) och de ökade utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa (cirka 33,4 miljoner euro per år). 

De ökade utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa beror på förändringar i påföljderna i anslutning till utkomstskyddet för arbetslösa. Å andra sidan minskar utgifterna för bostadsbidrag i och med reformen med uppskattningsvis cirka 2,4 miljoner euro per år och utgifterna för utkomststöd med uppskattningsvis cirka 14,5 miljoner euro per år.

Ändringarna medför dessutom kostnader av engångsnatur som hänför sig till utvecklingen av informationssystem.

Den nordiska modellen för arbetskraftsservice beräknas öka sysselsättningen med cirka 9 500–10 000 personer.

Största delen av sysselsättningseffekterna hänför sig till möten som stöder jobbsökningen med arbets- och näringsbyråerna eller en kommun som deltar i ett kommunförsök för att främja sysselsättning. I början av jobbsökningen ordnas det möten varannan vecka. Målet är att erbjuda den arbetssökande starkt stöd i de olika skedena av jobbsökningen.
Enligt forskningslitteraturen förkortas arbetslöshetsperioderna av just de regelbundna mötena med den arbetssökande, den aktiva arbetsförmedlingen och uppföljningen av jobbsökningen. Till exempel vid en utvärdering av de periodiska intervjuerna med arbetslösa konstaterades det att intervjuerna effektiviserar hänvisandet av arbetssökandena till tjänster samt främjar aktiveringen och möjligheten att komma ut på den öppna arbetsmarknaden.

Uppskattningen är att sysselsättningseffekterna uppnås fullt ut från och med 2025.

Sättet att beräkna sysselsättningseffekterna och forskningslitteraturen specificeras närmare i propositionen.

Den grundläggande principen i den nordiska modellen för arbetskraftsservice är att den arbetssökande inte lämnas ensam. Arbets- och näringsbyråerna och de kommuner som är med i kommunförsök för att främja sysselsättning erbjuder betydligt mer stöd genast efter att personen anmält sig som arbetssökande.

Den arbetssökande får också stöd snabbare än tidigare. En inledande intervju där den arbetssökandes servicebehov bedöms och en sysselsättningsplan utarbetas ordnas inom fem vardagar från anmälan som arbetssökande. Den inledande intervjun föregås vid behov av att arbets- och näringsbyrån eller kommunen tar kontakt och att den arbetssökandes situation kartläggs preliminärt och vid behov ges anvisningar om till exempel ansökan om arbetslöshetsförmån.

Den arbetssökande träffar en tjänsteman vid arbets- och näringsbyrån eller en kommunal tjänsteman varannan vecka under de tre första månaderna av jobbsökningen. Målen för varje möte fastställs utifrån den arbetssökandes individuella behov.

Den intensiva serviceperioden upprepas i en månad, om jobbsökningen har varat i sex månader. Mellan de intensiva serviceperioderna söker den arbetssökande självständigt arbete och deltar i servicen i enlighet med sysselsättningsplanen.

I den förra modellen ordnade arbets- och näringsbyrån en inledande intervju med den arbetssökande inom två veckor, varefter intervjun med den arbetssökande ordnades med tre månaders mellanrum.

I princip inte. Resekostnader kan under vissa förutsättningar ersättas endast för arbetslösa som på grund av sin skada eller sjukdom behöver färdtjänst för att kunna uträtta ärenden på ort och ställe vid arbets- och näringsbyrån eller kommunens verksamhetsställe.

Om resan blir exceptionellt lång kan mötet ordnas på något annat sätt än på plats.

Den arbetssökande träffar regelbundet en tjänsteman vid arbets- och näringsbyrån eller en kommunal tjänsteman i en kommun som deltar i kommunförsöket för främjande av sysselsättningen i samband med samtalen om jobbsökning. En del av mötena kan också skaffas som köpta tjänster av en privat serviceproducent.

I början av jobbsökningen (den inledande intervjun) ordnas mötet i regel på plats på arbets- och näringsbyrån eller på kommunens verksamhetsställe. Man kan avvika från sättet att ordna servicen av vägande skäl, till exempel på grund av exceptionellt långa besöksresor.

Efter den inledande intervjun ordnas mötena på det sätt som är mest ändamålsenligt. En arbetssökande kan också framföra sitt önskemål om hur servicen ska ordnas.

Varje arbetssökandes situation bedöms individuellt. När jobbsökningen inleds utarbetas en individuell sysselsättningsplan med den arbetssökande. I planen avtalas om tjänster som stöder jobbsökningen och antecknas hur många arbetsmöjligheter som söks.

Utgångspunkten är att den arbetssökande ska söka fyra arbetsmöjligheter under månaden. Avvikelse från detta kan göras bland annat om detta inte är möjligt till exempel på grund av arbetsoförmåga eller om det inte finns några arbetsmöjligheter att söka. Ingen förväntar sig något som han eller hon inte klarar av.

Utgångspunkten är att den arbetslöse själv väljer vilka arbetsmöjligheter han eller hon söker. Dessutom kan arbets- och näringsbyråerna och de kommuner som deltar i kommunförsöken lämna arbetserbjudanden till den arbetssökande. 

Arbetserbjudandena är förpliktande, om jobbsökningen har varat i sex månader räknat från den inledande intervjun. Ett arbetserbjudande är inte förpliktande om den arbetssökande redan före arbetserbjudandet har meddelat att han eller hon sökt fram ett överenskommet antal arbetsmöjligheter.

Arbetserbjudandenas förpliktande karaktär gäller inte deltidsanställda. Arbetstiden har till denna del ingen betydelse.

En arbetssökande kan åläggas skyldighet att söka högst fyra arbetsmöjligheter i månaden. Ansökan om ett jobb som arbets- och näringsbyrån eller kommunen erbjuder räknas med i det här antalet.

Exempel: Med den arbetssökande har man kommit överens om att den arbetssökande söker fyra arbetsmöjligheter per månad. Arbets- och näringsbyrån ger honom eller henne ett arbetserbjudande. Den arbetssökande ska utöver det erbjudna arbetet söka minst tre andra arbetsmöjligheter under månaden i fråga. 

Om den arbetssökande inte söker det arbete som nämns i arbetserbjudandet, får arbetssökanden först en anmärkning. Av den andra försummelsen följer att arbetssökanden inte får arbetslöshetsförmån för fem förmånsdagar. Därefter skärps påföljderna stegvis. Se närmare svaret på frågan ”Vad händer om den arbetssökande inte söker arbetsmöjligheter på överenskommet sätt”.

I den förra modellen förpliktade arbetserbjudanden från arbets- och näringsbyrån arbetslösa arbetssökande att kontakta arbetsgivaren och inom utsatt tid underrätta arbets- och näringsbyrån om att de sökt ett erbjudet arbete. Vägran att ta emot ett erbjudet arbete utan giltig orsak kunde leda till att den arbetssökande förlorar arbetslöshetsförmånen i allmänhet i 60 dagar.

Som sökning av en arbetsmöjlighet räknas till exempel inlämnande av arbetsansökningar, inlämnande av en öppen arbetsansökan till ett företag som inte har meddelat om lediga jobb samt andra direkta kontakter med arbetsgivare i anslutning till jobbsökningen.

De jobb som söks ska vara sådana där det är motiverat att tro att den arbetssökande kan förvänta sig att han eller hon kan sysselsättas. Det är alltså fråga om de arbetsmöjligheter som den arbetssökande även annars söker för att få sysselsättning.

I princip inte. På motsvarande sätt som för närvarande kan resekostnader under vissa förutsättningar ersättas endast för arbetslösa som på grund av sin skada eller sjukdom behöver färdtjänst för att kunna uträtta ärenden på ort och ställe vid arbets- och näringsbyrån eller kommunens verksamhetsställe.

Om resan blir exceptionellt lång, kan mötet ordnas på något annat sätt än på plats.

Den arbetssökande rapporterar i regel om sin jobbsökning via nättjänsten. Om den arbetssökande inte har tillgång till en internetförbindelse, kan han eller hon meddela sin jobbsökning på något annat sätt.

Nej, eftersom de jobb som söks måste vara sådana att den arbetssökande med fog kan anta att han eller hon kan sysselsättas. Ur arbetsgivarens synvinkel är det fråga om en potentiell arbetstagare som kan sysselsättas.

De jobb som söks ska vara sådana där den arbetssökande med fog kan förväntas bli anställd. Ingen förväntar sig något som han eller hon inte klarar av.

Arbetsmarknadsläget i regionen beaktas i sysselsättningsplanen, där man avtalar om det antal arbetsmöjligheter som ska sökas. Om det inte finns några jobbmöjligheter att söka, föreläggs ingen skyldighet att söka arbete.

När permitteringen har varat i tre månader, kommer man med den permitterade överens om antalet arbetsmöjligheter som han eller hon ska söka.

Om permitteringen är på deltid, tillämpas samma principer som på arbetssökande som arbetar på deltid. Då ska den arbetssökande söka en arbetsmöjlighet under tre månader.

I aktiveringsmodellen skulle den arbetssökande vara i arbete eller delta i vissa tjänster för att arbetslöshetsförmånens belopp inte ska nedsättas. Beloppet minskades även om den arbetssökande hade sökt arbetsmöjligheter men jobbsökningen ledde inte till att den arbetssökande fick ett jobb.

I den nordiska modellen för arbetskraftsservice förlorar den arbetssökande inte arbetslöshetsförmånen och dess belopp sänks inte, om den arbetssökande har sökt arbetsmöjligheter och följt sin sysselsättningsplan även om han eller hon ännu inte har hittat ett jobb.

En inledande intervju ordnas för alla arbetssökande, även permitterade. Intervjun kan också ordnas per telefon för permitterade. På begäran av en permitterad kan det dessutom ordnas fem kompletterande samtal om jobbsökning under de tre första månaderna. 

Om permitteringen har varat i tre månader förs ett samtal om jobbsökning med den permitterade. Det ordnas inget samtal om permitteringen håller på att avslutas.

Om permitteringen har varat i sex månader, ordnas två kompletterande samtal om jobbsökning för dem som permitterats på heltid och för dem som permitterats genom förkortad arbetstid och vars arbetstid understiger fyra timmar i veckan.

I den nordiska modellen för arbetskraftsservice följer en påminnelse av den första glömskan eller försummelsen. Om förfarandet upprepas, förelägger arbets- och näringsbyrån en karens på sju förmånsdagar. Om förfarandet upprepas en andra gång, följer en karens på 14 förmånsdagar. Därefter förlorar den arbetssökande tills vidare sin rätt till arbetslöshetsförmåner.

I förra modellen föreläggdes en arbetssökande en karens på 60 dagar, om han eller hon låtte bli att söka arbete som arbets- och näringsbyrån erbjuder. När förfarandet upprepades upphör rätten till utkomstskydd för arbetslösa tills vidare.

För den arbetssökande föreläggs en tidsperiod utan ersättning på 45 dagar, om han eller hon utan giltig orsak vägrar ta emot ett säkert jobb.

Exempel: Den arbetssökande blir vald till ett jobb som han eller hon har sökt på eget initiativ eller efter att ha fått ett arbetserbjudande, men därefter vägrar ta emot arbete utan giltig orsak. 

I förre modellen ledde vägran att ta emot ett säkert jobb utan giltig orsak till att den arbetssökande i princip föreläggde en 90 dagars tidsperiod utan ersättning.

Den nordiska modellen för arbetskraftsservice ökar resurserna för arbets- och näringstjänsterna med 70 miljoner euro per år. Det innebär att kundservicen stärks med cirka 1 200 sakkunniga. Jämfört med arbets- och näringsbyråernas resurser 2019 är ökningen cirka 40 procent.

Arbets- och näringstjänsternas resurser ökades temporärt under coronakrisen. Tilläggen i den nordiska modellen för arbetskraftsservice är permanenta och beräknas därför i förhållande till arbets- och näringstjänsternas personalresurser under så kallade normala förhållanden.

Den nya permanenta finansieringen av den nordiska modellen för arbetskraftsservice riktas till att ordna serviceprocessen för enskilda kunder. Således innebär det en betydande ökning uttryckligen i kundservicen för arbetssökande.

Ändringarna trädde i kraft den 2 maj 2022.

Genomförandet av reformen stöds bl.a. genom anvisningar och utbildning. Resurserna för att genomföra ändringarna har varit tillgängliga för arbets- och näringsbyråerna och för de kommuner som deltar i kommunförsöket för främjande av sysselsättningen redan från början av 2022.  

Reformen effektiverar också tjänsterna för långtidsarbetslösa. Utöver de intervjuer med den arbetssökande som för närvarande ordnas med tre månaders mellanrum, ordnas med sex månaders mellanrum en intensiv serviceperiod med två kompletterande samtal om jobbsökning under en månad. Syftet med samtalen är att förebygga förlängd arbetslöshet, ge den arbetssökande intensifierat stöd för arbetssökning och sysselsättning och hänvisa till behövlig service.

Vi behov kan en långtidsarbetslös person alltid erbjudas mer personlig service och stöd än de möten som ingår i serviceprocessen.

För deltidsanställda arbetssökande (arbetstid minst fyra timmar i veckan) ordnas en inledande intervju och därefter samtal om jobbsökning med tre månaders mellanrum. Kompletterande samtal om jobbsökning kan efter den inledande intervjun ordnas på begäran av den arbetssökande. I sådana fall kan man också avvika från antalet samtal om jobbsökning, så att samtal inte nödvändigtvis hålls varannan vecka.

Om deltidsarbetet varar under två veckor ska den arbetssökande i regel söka fyra jobb per månad. Med deltidsarbete avses här ett arbete där den regelbundna arbetstiden är högst 80 procent av den maximala arbetstiden för heltidsanställda.

Sysselsättningsplanen för en arbetssökande som är deltidsanställd i minst två veckor ska innehålla en granskningsperiod på tre månader, under vilken den arbetssökande ska söka minst ett jobb. Jobbsökningsskyldigheten kan också fullgöras genom att be om mertidsarbete av arbetsgivaren.